Klimatomställningen börjar äntligen ta fart i fordonsindustrin. Tack vare innovativa företag och världsledande forskning om grönare bränslen och snålare motorer kan svensk industri bidra mycket i den. Samtidigt är det viktigt att förstå att det inte kommer gå snabbt och lätt att göra den omställning som behövs. Det vore naivt att tro att vi på bara några år skulle lyckas med en fullständig global utfasning av fossila bränslen. Bensin, diesel och andra petroleumprodukter kommer att efterfrågas och därmed behöva produceras under överskådlig tid. Detta vare sig vi vill det eller inte.
Insikten om detta gör att de scenarier som Jan Du Rietz målar upp framstår som ganska orealistiska. Om bensinen som kommer att behövas i transportsektorn de närmaste åren inte tillverkas i Lysekil, så kommer den produceras någon annanstans. Lika säkert är att det skulle ske i länder där miljö- och klimatlagstiftningen är svagare än i Sverige. Det räcker med ett snabbt ögonkast i statistiken för att se varför petroleumprodukter producerade i Sverige är bland de bästa i världen ur klimatsynpunkt. 17 procent lägre koldioxidutsläpp, 60 procent mindre kväve- och 90 procent mindre svaveloxider per liter än genomsnittet i Västeuropa. Med vetskapen om den svenska industrins världsledande ställning borde man snarare se svensk produktion som en del i lösningen på att minska klimatutsläppen. Så länge världen behöver bensin, vore det bästa om den tillverkas i Sverige.
Förutom detta innebär regeringens försök att stoppa Preems utbyggnad i Lysekil, att man samtidigt undergräver världens mest framgångsrika instrument för att minska klimatutsläpp - EU:s handel med utsläppsrätter. Själva kärnan i det systemet är att utsläpp ska kosta lika mycket var i Europa det än sker och att man gradvis minskar utsläppen på totalen. Ett kilo mer koldioxid på en plats måste kompenseras med motsvarande minskning någon annanstans och varje år minskar den totala kvoten, vilket tvingar fram effektiviseringar av hela den europeiska industrin. Att regeringen försöker hitta vägar för att kringgå och kortsluta det här systemet riskerar att få stora negativa konsekvenser. Alla länder har nämligen inte samma goda avsikter på klimatområdet och vi riskerar få ett lapptäcke av mer eller mindre dåliga utsläppsregler. Detta måste regeringen inse och göra vad man kan för att motverka.
Att stoppa Preem-utbyggnaden vore dåligt för västsvenskt näringsliv och kontraproduktivt i klimatkampen. Att utvisa svensk industri ur landet hjälper kanske miljöpartisters dåliga samveten, men det räddar inte klimatet.
Jörgen Warborn (M)
EU-parlamentariker
