I dag tisdag är det dags för årets upplaga av Donsö shipping meet som är en viktig mötesplats för svensk sjöfart. Branschen är viktig för Sverige i allmänhet och Göteborg i synnerhet.
Kompetensbrist är vanligt inom många branscher, och den har uppmärksammats stort inom sjöfartsnäringen. För att sjöfartens rekryteringar ska lyckas och för att sjöfarten ska erbjuda attraktiva arbetsplatser är arbetsmiljön en viktig fråga.
Sjöfarten står inför stora utmaningar de kommande åren när pensionsavgångarna överstiger antalet personer som finns tillgängliga på arbetsmarknaden. För att komma till rätta med problemet har branschen generellt, men Sjöfartens Arbetsgivareförbund specifikt, gjort en enorm satsning på rekrytering. Detta är välkommet och något som hela branschen står bakom, men när ansökningarna till både gymnasie- och högskolor ökar så är det fortsatt till en bransch där arbetsmiljön inte prioriteras i den utsträckning som behövs. Börjar man arbeta som matros på ett handelsfartyg eller inom hotell på en färja efter gymnasiet finns en stor risk att man inte orkar arbeta fram till sin pension. Arbetet är för tungt och hjälpmedlen för få. Tillsynen behöver förbättras. Därför skulle det exempelvis vara klokt om inspektionen för arbetsmiljön flyttas från Transportstyrelsen till Arbetsmiljöverket.
För att tydligt markera problematiken kan vi ge följande exempel. Den 31 mars 2016 började föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) att gälla. De reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. Under sommaren sattes OSA i kraft för sjömän.
En av de viktigaste föreskrifterna som Arbetsmiljöverket gett ut, alla kategorier inräknat, tog Transportstyrelsen över tre år på sig att sätta i kraft. Detta är ett tydligt bevis på att arbetsmiljön är i behov av en större prioritet hos ansvarig myndighet.
Arbetsmiljön är inte en isolerad fråga. Bristande arbetsmiljö visar sig i bristfällig säkerhet. Det finns flera fall av fartygsinspektioner som varit bristfälliga vad gäller säkerhetsaspekter och som kan härledas till bristande arbetsmiljö. Transportstyrelsen har vid flera tillfällen fått kritik av Statens Haverikommission angående sitt agerande vid arbetsplatsolyckor där grunden varit bristande tillsyn.
Men att bara ge Arbetsmiljöverket ansvaret löser inte alla problem. Det som vi vill lyfta fram som förslag att titta vidare på är specifikt två förändringar av Fartygssäkerhetslagen. Enligt lagen är det redaren som är ansvarig för arbetsmiljön, men på grund av de särskilda omständigheterna kring ägarstrukturer och bemanning till sjöss kan ansvarig myndighet, i detta fall Transportstyrelsen, inte alltid ange vem som är redare och som ansvarar för arbetsmiljön. Detta får konsekvenser för tillämpningen av lagen och arbetsmiljön ombord. Det måste tydligt framgå vem det är som är redare och som har ansvaret.
Den andra förändringen av Fartygssäkerhetslagen är att möjliggöra så att fackförbunden ges rätt att utse skyddsombud. Skyddsombud har en nyckelroll i den svenska regleringen av arbetsmiljön som bygger på den svenska modellen om samverkan mellan arbetsmarknadens parter. För fartyg gäller, till skillnad från arbetsplatser i land, att arbetsgivaren har rätt att utse skyddsombud. Lagen ger arbetsgivaren rätt att i praktiken peka med hela handen och utse ett skyddsombud. När detta sker sätter det hela arbetsmiljöprocessen ur spel.
Vi är övertygade om att görs de förändringar i den riktning som vi efterfrågar kommer det leda till en bättre arbetsmiljö till sjöss. Det kommer även göra rekryteringen enklare och vi kan vara en bit på väg att anställda kan arbeta ett helt yrkesliv ombord i en krävande befattning.
Johan Büser (S)
Riksdagsledamot i Trafikutskottet och sjöfartspolitiskt ansvarig
Mikael Lindmark
Ombudsman SEKO Sjöfolk