Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Även fastighetsbranschen måste trygghetssäkras

Dödligt våld – hur ska utsatta områden bli trygga?
Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna Göteborg.Foto: SOFIA SABEL
David Björnberg, omvärldsanalytiker Fastighetsägarna.Foto: Sofia Sabel / Sofia Sabel
Tjugo procent av fastighetsföretagen har infört kamerabevakning syftande till att öka tryggheten för sina lokalhyresgäster och lika många planerar att göra det, skriver Christina Heikel och David Björnberg vid FastighetsägarnaFoto: SHUTTERSTOCK

Det har länge varit känt att kriminella nätverk organiserat exempelvis handel med svarta hyreskontrakt. Otrygga platser och kriminella nätverk är ett växande problem för fastighetsbranschen, skriver Christina Heikel och David Björnberg vid Fastighetsägarna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Enligt polisen har Sverige drabbats av över 600 skjutningar och 200 spräng- och bombdåd de senaste två åren. Det är siffror som i en historisk kontext saknar motstycke. Utvecklingen är inte bara ett hot mot människors hälsa och trygghet utan också mot landets välstånd. Flera näringslivsorganisationer, bland annat Svenskt Näringsliv och Företagarna, har varnat för att brottslighet är ett växande problem för Sveriges företag. Fastighetsbranschen är i detta avseende inget undantag. 

Det har länge varit känt att kriminella nätverk organiserat exempelvis handel med svarta hyreskontrakt. Under den senaste tiden har vi fått indikationer från både polisen och medlemsföretag att organiserad brottslighet i allt högre utsträckning försöker hyra tomma lokaler. Syftet kan vara att bedriva skenverksamhet samt att begå olika former av bedrägerier. Fenomenet existerar inte uteslutande i storstäder, utan också på mindre orter och i kranskommuner till Göteborg. 

Utvecklingen sammanfaller med andra trender som riskerar att förvärra problematiken. Många verksamheter har det tufft i coronapandemins spår, och handeln genomgår en strukturomvandling där e-handeln varje år tar marknadsandelar från den fysiska handeln. Det ökar tillgången på tomma lokaler, vilket är en möjlighet för organiserad brottslighet. Det är också ett hot mot de fastighetsföretag som tillhandahåller lokalerna. 

Otrygga platser är per definition ett stort problem för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang och pengar som går in i en fastighet så är det slutligen det som finns runtomkring den som avgör dess värde. Det är i slutändan attraktiva och trygga platser som genererar branschens lönsamhet och därmed även dess investeringsvilja. Många framgångsrika fastighetsföretag arbetar därför strategiskt för att öka platsens attraktivitet och trygghet. Hot och kriminalitet riktad direkt mot fastighetsbranschen är dock inte kartlagd i större omfattning. I en ny enkätundersökning har Fastighetsägarna GFR därför undersökt hur brottslighet påverkar fastighetsföretag. 

Totalt uppger nästan 40 procent av de svarande att de utsatts för brott i sin roll som fastighetsägare. I Göteborg är andelen ännu högre, 42 procent. De vanligaste brottstyperna som drabbar fastighetsföretag är hot, skadegörelse, inbrott samt bedrägerier och handel med svartkontrakt. Mer än en fjärdedel känner också oro för att lokalhyresgäster ska utsättas för brottslighet. 

20 procent av fastighetsföretagen har infört kamerabevakning syftande till att öka tryggheten för sina lokalhyresgäster och lika många planerar att göra det. 61 procent har utökat belysningen, 55 procent har infört bättre låssystem och 57 procent har satsat på utomhusmiljöer. Många fastighetsföretag arbetar proaktivt mot brottslighet, ofta i samverkan med andra näringslivs- och offentliga aktörer. 

Majoriteten av den brottslighet som drabbar fastighetsföretag begås förstås inte av livsstilskriminella. Det innebär inte att den ska bagatelliseras. Att skadegörelse ökar otrygghet och i längden kan leda till grövre kriminalitet är exempelvis väl belagt i kriminologisk forskning. Organiserad brottslighet är dock särskilt allvarlig ur ett samhällsperspektiv. Att gäng, klaner och andra kriminella nätverk nästlar sig in i den legala ekonomin borde oroa alla, och fastighetsföretag är illa rustade för att hantera problematiken på egen hand. Det må vara en klyscha, men alla typer av lösningar kräver samverkan mellan flertalet olika aktörer. 

En samverkansform som varit framgångsrik internationellt är BID-samarbeten. Det innebär kortfattat att exempelvis fastighetsbolag, handlare och andra lokala aktörer i en stadsdel går samman för att rusta upp området på olika sätt. BID:s är ingen silverkula mot kriminalitet, men det är uppenbart att exempelvis Gamlestaden gynnats av arbetet i stadsdelen. Snart fattar Göteborgs stad beslut om budgeten för nästkommande år, och olika typer av brottsförebyggande åtgärder kommer att få stort fokus. Vi är övertygade om att fortsatt starkt stöd till BID-samarbeten är en god investering för staden. 

 

Christina Heikel 

Näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna Göteborg 

 

David Björnberg

Omvärldsanalytiker Fastighetsägarna