Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Alla måste lära sig mer om artificiell intelligens

Gordana Dodig Crnkovic, professor Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: PRESSBILD
Devdatt Dubhashi, professor Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: J-O Yxell
Moa Johansson, docent Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: PRESSBILD
Claes Strannegård, biträdande professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: PRESSBILD
Sandro Stucki PhD, postdoc Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: PRESSBILD

De senaste åren har vi sett fantastiska framsteg inom artificiell intelligens. Vi är många som måste ta ansvar så att AI leder till gott, skriver fem dataforskare vid Chalmers tekniska högskola i en ny debattserie i GT i samarbete med Vetenskapsfestivalen i Göteborg. 

Detta är andra artikeln.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Är artificiell intelligens ett hot eller en möjlighet? Är det så att mänskligheten, som det beskrivs i många filmer och böcker, är på väg att skapa förutsättningar för att på sikt ersätta sig själv? 

 

Nja, visionerna om en AI som kan tänka och agera som människor är fortfarande spekulationer. Men den AI vi har i samhället i dag medför också risker – och vi ser att det är viktigt att vi som medborgare lär oss mer om det verktyg som i allt högre grad påverkar oss i vardagen.

 

 

De senaste åren har vi sett fantastiska framsteg inom AI, till exempel när DeepMinds AlphaZero-dator lyckades besegra världens främsta Go- och schackspelare. Vi har också sett en imponerande utveckling inom specialiserade uppgifter som bildigenkänning och språkhantering. 

 

AI ”lär sig” sina färdigheter baserat på att analysera mycket stora datamängder, och tekniken har visat imponerade framsteg inom en rad områden, inklusive medicin och hälsa, transport och tillverkning. I många länder drivs nu storskaliga initiativ för att främja utvecklingen av AI och dess tillämpningar. I Göteborg lanserades tidigare i år två stora satsningar: Chalmers AI Research Centre och AI Innovation of Sweden, som är avsedda att fördjupa både grundläggande AI-forskning och tillämpningar i samarbete med svensk industri.

 

Redan i dag använder miljontals människor AI-tillämpningar i vardagen. Google Translate används för snabba översättningar mellan språk, rekommendationssystem på Amazon, Netflix och Spotify tipsar om personliga val av böcker, filmer eller musik. Tjänsterna Siri, Google Home och Amazon Echo erbjuder röststyrd hjälp med enkla vardagliga uppgifter. Alla dessa använder AI-teknik.

 

Men som med andra vetenskapliga och tekniska framsteg som erbjuder stora fördelar, behöver vi också vara medvetna om begränsningarna och därtill hörande risker. 

 

För det första är AI inte magi och algoritmer kan också fela. Eftersom AI-algoritmer bygger på data som samlas in från vår värld, kan fördomar och ojämlikhet som finns i vårt samhälle krypa in i tillämpningarna. I två kända exempel visade AI-algoritmerna upp ett resultat som var fördomsfullt vinklat gentemot kvinnor i det ena fallet och mot afroamerikaner i den andra.

 

För det andra, även om många människor är villiga att dela data om sina personliga liv med företag som Google och Facebook i utbyte mot tjänster som de använder och tycker om, kan säkerhet och personlig integritet äventyras om personuppgifterna används utan samtycke. 

 

För det tredje, automatisering med hjälp av AI kan frigöra oss från tråkiga och monotona arbetsuppgifter men riskerar också att skapa arbetslöshet. Rapporter har uppskattat att upp till 50 procent av alla jobb i västvärlden i dag kan vara helt eller delvis ersatta av AI inom 20 år. Denna radikala omställning måste hanteras klokt för att ny teknik ska vara till nytta för hela samhället globalt.

 

Som medborgare i den digitala eran är det viktigt att vi förstår både fördelar och risker och strävar efter att bli medvetna användare av AI-tekniken. Vi behöver ha en kritisk blick och förförståelse för de AI-tjänster vi använder. 

 

Bland annat är det viktigt att komma ihåg att:

• AI-algoritmer styr innehållet i våra sociala medier utifrån våra individuella val. Om man vill undvika filterbubblor gäller det att aktivt intressera sig för inlägg med nya och annorlunda perspektiv.   

• AI-tekniken riskerar att återskapa och förstärka ojämlikheter i samhället.

• AI används av företag för ekonomisk vinning vilket till exempel gör att de gärna ser att vi fortsätter titta på/köper mer av samma typ av innehåll.

 

Ansvaret för att se till att AI-tekniken används till gagn för samhället och mänsklighetens bästa ligger på många aktörer: Forskare, företag och politiker, men även på oss som enskilda medborgare och medvetna användare.

 

Under Vetenskapsfestivalen i Göteborg erbjuds fler än tio programpunkter som på olika sätt diskuterar artificiell intelligens. Vi hoppas att så många göteborgare som möjligt tar tillfället i akt att lära sig mer om AI-teknik. Morgondagen är redan här.

 

Gordana Dodig Crnkovic, professor

Devdatt Dubhashi, professor

Moa Johansson, docent

Claes Strannegård, biträdande professor

Sandro Stucki PhD, postdoc

Institutionen för Data- och informationsteknik

Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Universitet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!