Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Alkohollobbyn använder pandemin som svepskäl

Johnny Mostacero, förbundsordförande IOGT-NTO.
Foto: LINDA HAAKANSSON

Ingen annan än Anna De Geer vid Sprit och vinleverantörsföreningen verkar oroas över gränshandeln i samband med att Norge sänker sina skatter på alkohol och tobak, skriver IOGT-NTO:s förbundsordförande Johnny Mostacero i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sprit och vinleverantörsföreningen, SVL har tillsammans med alkoholindustrins övriga branschföreningar aggressivt lobbat för att öka tillgängligheten av alkohol sedan pandemin inleddes.

I en debattartikel på GT Debatt menar Anna De Geer att: ”De enda som kommer att tjäna på höjd skatt, ökad gränshandel och mer införsel är langare och kriminella.” Som om Västsveriges kriminella ligor skulle vallfärda till Oslo för billig sprit.

Ingen annan än De Geer verkar oroas över gränshandeln i samband med att Norge sänker sina skatter på alkohol och tobak.

Forskning och beprövad erfarenhet i Sverige och internationellt tyder alla på att Norge liksom Sverige, tvärtemot vad De Geer hävdar, överskattar alkoholskattens effekt på gränshandeln. Det räcker att lyssna på svenska gränshandlare själva, som Ståle Løvheim, chef för Nordby Shoppingcenter i Strömstad nyligen konstaterade: ”Jag tror inte det kommer att påverka gränshandeln i någon större utsträckning. Prisskillnaderna är så stora och kostnadsnivån i Norge är så hög. Det är fler mekanismer som ligger bakom gränshandeln än att man kan köpa billigt snus.” 

Samtidigt talar pandemin om en annan, mer akut verklighet. En verklighet där sjukvårdspersonal går på knäna och kvinnojourer, socialtjänst och polis i Västsverige larmar om mer våld i nära relationer under pandemin.

Svensk statistik visar att tre av fyra slag utdelas i fyllan. Detta kan ses inte minst på akuten under helgerna. Alkoholpolitiska insatser är enligt forskning det mest kostnadseffektiva sättet att minska alkoholvåldet. Ett tydligt exempel är att partnervåldet i USA minskade med 5,3 procent när alkoholskatten höjdes med en procent.

Att finansiera särskilda insatser med hjälp av punktskatter i Sverige är ingen nyhet, vi har som exempel tidigare använt biltullar för att finansiera utbyggnaden av kollektivtrafiken.

Ekvationen är enkel. Om vi låter alkoholen bära en större del av sina egna kostnader är det en vinst för samhället både i form av minskade kostnader och minskat mänskligt lidande.

Dessa argument visar tydligt att en alkoholskattehöjning skulle ha dubbel effekt: Dels minska trycket på vård och samhälle, dels tillföra nya pengar till sjukvården som kan användas att bygga upp det krislager sjukvården behöver och möjliggöra fler intensivvårdsplatser.


Johnny Mostacero

Förbundsordförande IOGT-NTO