Bara under fettisdagen bakas 6 miljoner semlor, skriver Urban Nyberg. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTTBara under fettisdagen bakas 6 miljoner semlor, skriver Urban Nyberg. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT
Bara under fettisdagen bakas 6 miljoner semlor, skriver Urban Nyberg. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT
Urban Nyberg, talesperson för Västra Sveriges Bagare & Konditorer. Foto: MICHAEL KRANTZUrban Nyberg, talesperson för Västra Sveriges Bagare & Konditorer. Foto: MICHAEL KRANTZ
Urban Nyberg, talesperson för Västra Sveriges Bagare & Konditorer. Foto: MICHAEL KRANTZ

Akta er för fake semlor

Publicerad

På fettisdagen bakas det cirka 6 miljoner semlor, men långt ifrån alla är bakade på goda och naturliga råvaror. Lyft på locket och ta reda på vad du mumsar på.Tillsatser av koncentrerat gluten, falsk mandel, billigare fetter, algen karragenan skapar fake semlor, skriver Urban Nyberg vid Västra Sveriges Bagare och Konditorier.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nyligen korades Västsveriges bästa semla av en jury bestående av yrkesverksamma bagare och konditorer. Det ekologiska bageriet Cum Pane i Majorna tog förstaplatsen medan Stålboms i Falkenberg och Baka Stenugnsbageri i Göteborg kammade hem en hedrande andra respektive tredje plats. Bakom alla dessa vinnarsemlor ligger ett stort mått av hantverksskicklighet, en stark lokal förankring och en omsorg av vilka råvaror och ingredienser som används.

 

För oss i bageri och konditorbranschen är det av ren självbevarelsedrift som vi lyfter det goda och lokalproducerade hantverket där kvalitet, smak och användandet av naturliga ingredienser är självklarheter. En riktig bagare eller konditor använder sig också så långt det går av närproducerade råvaror och har samtidigt järnkoll på vilka ingredienser som används, inte minst var de kommer från. I Västergötland, Halland och Skåne är det dessutom inte svårt att hitta medvetna leverantörer med rent, ofta ekologiskt, mjöl i påsen. Familjen Stenströms Berte Qvarn i Slöinge är ett gott exempel.

 

Men dessvärre är detta saker som är långt ifrån självklarheter för alla. Frågan är om vi även i framtiden kommer kunna njuta av en traditionellt hantverksbakad semla från bagaren runt hörnet? När pris ska konkurrera med kvalitet går kalkylerna sällan ihop och allt fler bagerier och konditorier tvingas stänga igen.

 

Det finns för närvarande cirka 1 200 bagerier och konditorer runtom i landet men de traditionella, lokala företagen som säljer sina bröd och bakverk bakade hantverksmässigt har bara ett fåtal procent av marknaden. 90 procent av allt bröd som konsumeras är producerat av ett fåtal stora och ett antal mellanstora industriella bagerier. 

 

Bara under fettisdagen bakas 6 miljoner semlor men långt ifrån alla är bakade på goda och naturliga råvaror. På tisdag tycker jag att man ska lyfta på sitt semmellock och tänka efter. Vad är det jag egentligen mumsar på? Nu för tiden används många tillsatser och genvägar vad gäller råvaror – för att dra ned på kostnader och inte minst för att dra ut på hållbarhet. 

 

Aprikoskärnor används som mandel, smöret byts ut till förmån för billigare fetter. Ser man inte upp får man en grädde som blivit tillsatt med karragenan (E 407), en alg som används för att göra grädden tjock eftersom den tidigare blivit utsatt för förlängd pastörisering för att öka hållbarheten. Processen leder dessvärre också till minskad smak och att den blir omöjlig att vispa. Men med hjälp av karragenan kan grädden vispas även om det tar betydligt längre tid och går ut över fluffigheten. 

 

Riktig grädde ska vara helt utan tillsatser, punkt. Grädde med karragenan är bara en dum onödighet som skapar oreda och besvikna kunder.

 

För att få till en fluffigare vetebulle är det dessutom vanligt att tillsätta koncentrerat gluten i receptet. Men gluten finns naturligt i vetemjöl och är fullt tillräckligt för att få både en saftig och god bulle. Tillsatsen av koncentrerat gluten innebär bara att du som kund köper extra mycket luft.  

 

Det hela resulterar i en semla där bara den så kallade ”mandelmassan” kan innehålla tretton olika ingredienser. Detta ska jämföras med en traditionell, hantverksbakad semla som innehåller cirka tio ingredienser, totalt, inklusive bulle, grädde och mandelfyllning.

 

De godaste semlorna är bakade på goda råvaror av en bagare eller konditor som har stora kunskaper och brinner för sitt yrke. Genom att du köper dagens semla på ditt lokala bageri får du inte bara ett vällagat bakverk, bakad på äkta råvaror,  du gynnar även de lokala företagen och skapar arbetstillfällen lokalt och hjälper till att säkra ett hantverk för framtiden.  

 

Den traditionella semlan är bakad på vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst, salt och kardemumma. Den fylls med mandelmassa och vispad grädde – för att avslutas med ett sockerpudrat lock. Svårare än så är det inte.

 

Urban Nyberg

Talesperson för Västra Sveriges Bagare och Konditorier

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag