Anlade diskoteksbranden – i dag lever de under hot

Det var den 30 oktober 1998 som ett ungdomsdisko arrangerades i Makedoniska föreningens lokal vid Backaplan på Hisingen. Trots att lokalen bara var godkänd för att ta in 150 personer fanns mellan 375 och 400 ungdomar i åldrarna 12-25 år på plats.

I trapphuset till en av nödutgångarna i lokalen där diskot hölls förvarades stolar som stod staplade på varandra. De 92 stolarna hade tagits undan för att ge plats på dansgolvet åt de dansande ungdomarna. 

När fyra killar inte blev insläppta efter att ha vägrat betala inträdet för kvällen hällde de brännbar vätska och la papper på några av stolarna i trapphuset, och tände på. Meningen var att sätta i gång brandlarmet så att festen skulle stoppas, men utgången blev betydligt värre än så. 

63 ungdomar mellan 12 och 20 år dog och över 200 skadades allvarligt.

Ett och ett halvt år efter branden häktades de fyra personerna, alla mellan 17 och 19 år gamla. De fälldes 8 juni 2000 i Göteborgs tingsrätt för grov mordbrand. 

I dag lever de så långt från offentligheten det är möjligt. Men tre av dem har inte kunnat lämna kriminaliteten.

Erkände att han tänt på 

Det var dock bara en av 19-åringarna som erkände att han hade anlagt branden i trapphuset – men han förnekade brott. 

– Jag är en av dem som tände. Jag tände tändaren med lågan mot pappersbitar så det tog eld, sade han i ett förhör med polisen och förhörsledaren Harriet Persson. 

I en tidigare intervju med GT berättar hon om hans erkännande: 

– Jag var så tacksam över att ha fått ledarens förtroende och kände lättnaden över hans erkännande. Jag tänkte på allt, alla som var berörda och den lättnad jag kände var obeskrivlig. Jag tänkte på att anhöriga och skadade nu får ett svar. Även om det inte är något bra svar. Många säger att det är någon form av upprättelse att få ett svar. Jag tänkte att nu kan de lagföras. 

Tidiga varningstecken

Han, 19-åringen, blev den som fick det strängaste fängelsestraffet: åtta år. Under tiden som han avtjänade sitt straff på Norrtäljeanstalten dömdes han för misshandel av en annan intern. Han blev senare villkorligt frigiven i augusti 2005. 

Men hans kriminella bana började långt innan Backabranden – och den tog inte slut vid frigivandet. 

I mitten av 90-talet, innan branden, dömdes han till bland annat misshandel, rån vid ett flertal tillfällen och brott mot vapenlagen. På grund av hans unga ålder dömdes han vid dessa tillfällen till sluten ungdomsvård. 

Efter frigivningen i augusti 2005 har han dömts på nytt, dels för ett flertal trafikförseelser och narkotikabrott. Under 2007 satt han häktad misstänkt för rån men släpptes senare och avskrevs från misstankarna. 

Så sent som för en dryg vecka sedan dömdes han återigen för narkotikabrott. I dag är han 38 år gammal, har ett barn och bor i en kommun i Västra Götaland. GT har inte lyckats hitta några uppgifter om taxerad inkomst och anhöriga till mannen har avböjt att kommentera. 

Efter fängelsetiden: Började köra lastbil

Den andre 19-åringen hade nyligen hoppat av gymnasiet när han var med och anlade branden i Makedoniska föreningens lokal vid Backaplan.

Han hann aldrig återuppta sina studier eftersom han, till följd av branden, dömdes till sju års fängelse. Ett år senare dömdes han också för att ha förfalskat pengar mellan 1999-2000. Han blev villkorligt frigiven från sitt fängelsestraff i september 2004, då bosatte han sig i hemstaden Göteborg men under annat namn och började arbeta som lastbilschaufför. 

På grund av en olycka i arbetet tvingades han sedan säga upp sig, och började i stället studera ekonomi. Men snart skulle han återfalla i brott.

2007 dömdes han för narkotikabrott och olovlig körning till fängelse i ett och ett halvt år. I fjol dömdes han på nytt, då för grovt narkotikabrott och fängelse i två år och nio månader. 

Under rättsförhandlingarna sa han att han mottagit narkotikan under tvång, tingsrätten godtog hans uppgifter men ansåg att han inte kan undgå ansvar för att ha förvarat narkotikan. 

– Vad jag kommer ihåg och kan uttala mig om så gav han ett lugnt och sansat intryck och svarade på frågor, säger Niklas Högdén, som var åklagare i fallet. 

Hans Gaestadius, som försvarade mannen i det fallet, vill inte lämna några kommentarer.

– Jag uttalar mig inte om en klient på det sättet, säger han. 

Har varit hotad 

I samband med narkotikautredningen i fjol konstaterade Kriminalvården i ett utlåtande att han har haft en hel del svårigheter i livet sedan han släpptes ur fängelset efter mordbranden. Han kom i kontakt med narkotika och nya kriminella kretsar. Det var också i samband med det som han 2010 blev skjuten och skadades allvarligt. Han berättar även för Kriminalvården att han blivit misshandlad och har ådragit sig stora skulder till följd av narkotikan. 

I ett förhör med polisen, 2010, berättar han om varför han blev skjuten.

– Jag kunde inte betala skulden de ville ha, 150 000 kronor. Jag studerade på den tiden. Jag hade inga pengar att ge dem. Skulden var helt och hållet påhittad. Till slut så sköts jag i benet.

Han fortsätter: 

– De kom till sjukhuset 2010 efter skjutningen. De ville försäkra sig om att jag inte pratade med någon och de ville fortfarande ha pengar.

I ett utlåtande från samma utredning skriver Kriminalvården: 

"NN uppger att det har varit svårt att få ordning på tillvaron efter det långa fängelsestraffet. Han har varit hotad och har även umgåtts i kretsar med koppling till kriminalitet. Han uppger att han blivit "bötad" och fått stora skulder. 

Enligt Kriminalvården är risken att mannen återfaller i brottslighet hög med tanke på hans kriminella förflutna. 

Umgås med Bandidos 

Den tredje 19-åringen dömdes också till sju års fängelse av hovrätten. Han blev villkorligt frigiven i september 2004. 

Enligt GP ska han ha flera nära vänner med betydande positioner i den undre världen, bland annat några som varit aktiva inom mc-klubben Bandidos. Mannen har efter branddomen fått ett barn. 

Startade eget byggföretag 

Den yngste av killarna var 17 år gammal då branden inträffade. Han dömdes därför till tre års sluten ungdomsvård. Han ansågs dessutom ha varit den som varit minst involverad i branden, enligt tingsrätten. Efter att ha suttit på en låst avdelning på ett ungdomshem frigavs han i februari 2003. 

Efter att han släpptes utbildade han sig till hantverkare. För knappt ett år sedan startade han eget företag tillsammans med en kompanjon i byggbranschen. Företaget är ännu aktivt. 

Efter att hovrättens dom fallit mot de fyra killarna försökte samtliga få prövningstillstånd i Högsta domstolen, men utan framgång.  

Chefsåklagare, Ulf Norén, som höll i rättegången, minns tillbaka på en ovanlig rättegång. 

– Man kan säga hur mycket man vill om detta, det var en speciell rättegång på alla möjliga och omöjliga sätt, säger Norén. 

Han fortsätter: 

– Slutresultatet innebar att vi fick klarlagt genom domstolarnas avgörande, såväl i tingsrätten som i hovrätten, vad som verkligen hade hänt. På så sätt slapp vi någon efterdebatt, som inträffade i vissa andra tragedier, som Estonia, eller efter Palmemordet, om vad som egentligen hände. Det slapp vi här, och det var i all tragedi ett positivt fenomen. 

Men Ulf Norén har inte alls följt de dömda männens liv, efter domen. 

– Inte ett dugg.