Därför stannar tågen när det är snöoväder

Så funkar ersättning vid försenade tåg.
Bengt Olsson är presschef på Trafikverket och förklarar anledningen till att det blir ”växelfel”.
Foto: Kerstin Ericsson / Trafikverket
Under den gångna veckan har flera tågresenärer mött av liknande meddelande som på bilden. Många gånger har det varit just växelfel.
Foto: Läsarbild
Växelfel som orsakas av just snö, kyla och hård vindar är svårt att försvara sig mot: ”Naturen i Sverige är fruktansvärt stark”, säger Bengt Olsson.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL
Stora mängder snö har fallit i Göteborg i veckan.
Foto: HENRIK JANSSON

Snön och kylan har orsakat stora problem i tågtrafiken den senaste tiden.

Många resenärer har mötts av inställda tåg på grund av ”växelfel”.

Men vad innebär det – och varför kan man inte undvika det?

– Tekniker och företag har slitit sitt hår över detta i 100 år, säger Jonas Larsson, sektionschef för teknikområde spår på Trafikverket.

Det årliga kaoset i kollektivtrafiken är här.

Under den gångna veckan har flera resenärer i Västsverige fått lida av inställda och försenade tåg.

Den största orsaken till det har varit växelfel, alltså när tåget inte styrs in på rätt spår, vilket i sin tur leder till att det blir strömlöst och tåget helt enkelt inte kan fortsätta.

– Växelfel är en rubrik på massa händelser. Växeltungan ska vara rörlig och kunna styra in på det spår man ska fortsätta på, annars blir det strömlöst. Då är det någonting som har trillat ner mellan stålen och anläggningsytan, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

Till exempel...?

– Det kan vara allt från skräp, stenar, möss, råttor och så vidare som trillat ner - allt mellan himmel och jord.

Förklaringen: Hård vind – och kyla

Och i ”allt mellan himmel och jord” ingår alltså också snö.

– Absolut, i kombination med hård vind och kyla ska man säga. Vi har inte hittat någon riktig bra lösning när det hela tiden kommer nytt och bildas nya isklumpar. När det också är grusigt omkring kommer det sand som flyger upp i luften och ihop med snö blir sand som betong. Det blir nästintill cementklumpar som ligger där emellan och hindrar växeltungan, säger Bengt Olsson.

Växeltungan är alltså den anordning som reglerar vilket spår tåget åker vidare på, och för att allt ska ske korrekt måste växeltungan kunna vara rörlig och ligga dikt an det spår som tåget är tänkt att köra på.

Likt tågen har också spårvagnarna i Göteborg påverkats av snön och kylan.
Foto: Läsarbild

När nu snön och kylan har slagit till mot Sverige fryser växeln helt enkelt fast och kan inte röra på sig. Trafikverket har växelvärme på många växlar, men i en hård vind hinner inte värmen smälta bort den snö som packas in i växlarna.

– Då bildas det is där i stället och vi får stopp i signalerna. Man måste med spett och människor hacka loss isklumparna som bildats. Det är det som inträffar vid den här typen av väderlek, som har varit i Göteborg och Västsverige den senaste tiden. Växelvärmen hinner inte smälta allting eftersom det kommer så mycket samtidigt och packas in med vinden, säger Bengt Olsson.

Tittar på lösningar

Det enkla knepet av att helt enkelt hälla lite kokande vatten på växeln fungerar inte. Vattnet hinner frysa till is kort efter och bildar nya isklumpar som gör att växeln fryser fast.

– Vi försöker ha en typ av gel som gör att det inte ska fästa i stålet, men i Sverige är naturen fruktansvärt stark. Det finns inga, än så länge, bra annorlunda sätt än växelvärme, säger Bengt Olsson och fortsätter:

– Vanlig snö rakt upp och ner är oftast inga problem, det är i kombination med hård vind och kyla det blir svårt. Då packas det in fortare än vad man hinner få väck det.

När Trafikverket upphandlar leverantörer av exempelvis växlar har de särskilda krav som leverantörerna måste kunna uppfylla. Bland annat ska växlarna ha en viss tjocklek och hållbarhet för att stå emot trycket från loken.

Det finns olika sorters växlar. Här bild på en variant.
Foto: Trafikverket. / Trafikverket.

– Men det är fortfarande väldigt lurigt med att bygga för alla omständigheter i en sådan konstruktion. Först och främst ska det hålla för de belastningar som kommer, det är prio. Sedan får man addera andra saker, säger Bengt Olsson.

Som vadå?

– Vi bygger värmeskydd över växeldriv och har värme ut till växlarna för att smälta isen. 80-90 procent av all väderlek grejar de här lösningarna. Men sedan kommer det vädret som vi absolut har störst utmaning med: Det är en ordentlig kyla med vind och snö. Vi har satt ut isoleringskåpor och dragit el till dem för att det ska värma upp och smälta bort isen, men det är en utmaning i den här väderleken.

Utmaningen

Jonas Larsson, sektionschef för teknikområde spår på Trafikverket, berättar att det i dagsläget finns 11 000-12 000 växlar i Sverige.

– Våra nya mest robusta är välutrustade med växelvärme och snöskydd bland annat. Men det är utmanande med extremt väder när vi har rörlig mekanik ute i naturen. Tekniker och företag har slitit sitt hår med detta i snart 100 år. Det kostar mycket pengar. Men det är också centralt och viktigt att vi har en fungerande infrastruktur, säger Jonas Larsson.

Snö är ju inget nytt i Sverige och om man nu slitit så länge med det, varför är det fortfarande så här?

– Vi kan dra parallell mot vägarna. Det är en utmaning varje vinter och skulle vi ha ambitioner att hålla det 100-procentigt snöfritt i anläggningen är det enorma resurser vi behöver lägga på det. Vi lägger mycket pengar på att få bort snö redan i dag. Men du skulle behöva ha nästan en person som står med en borste i varje växel i hela Sverige, det går inte att motivera.


Se även:

Meteorologen om snö- och regnvädret i landet.