KBV 001 Poseidon tillhör den största klass av fartyg som kustbevakningen har. De är så kallade kombinationsfartyg som kan ta hand om oljeutsläpp, bogsera andra fartyg och släcka bränder.
Men när den första räddningsbåten anlände till platsen för branden ombord på Almirante Storni hade Poseidon fortfarande inte lättat ankar. Långt därifrån.
”Just denna dag hade inte Poseidon full bemanning och vi behövde därför ringa in personal vilket gjorde att det tog längre tid att lämna kaj”, skriver kustbevakningen på sin hemsida.
Först drygt fyra timmar efter larmet kunde Poseidon vara behjälplig i insatsen.
Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-Kust, är inte förvånad.
– Det är ett typexempel på personalkrisen inom kustbevakningen. Vi har passerat bristingsgränsen. Man kan inte bygga en krisberedskap på att ringa in personal. Det är ett lappande och lagande av Guds nåde, säger han.
Situationen kritisk
I somras släppte Tull-Kust en rapport om läget inom myndigheten. Titeln, ”Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar”, talar för sig själv.
Kontentan av rapporten är att kustbevakningen fått allt mer att göra, samtidigt som verksamheten beskrivs som kraftigt underfinansierad.
”Läget är så pass allvarligt att kustbevakningen knappt har kapacitet att genomföra sina nuvarande ursprungliga uppdrag och än mindre klara av att utföra de nya och utökade uppgifter som tillkommit”, skriver fackförbundet i rapporten.
Personalbristen beskrivs också som stor: ”Verksamheten behöver akut minst 200 nya kustbevakare för operativ tjänst.”
– Situationen är kritisk och regeringen har varit tondöva för den underbemanning som vi påtalat länge och som vi nu ser resultatet av, säger Johan Lindgren.
”Riskerar bli en väldigt svag länk”
Mattias Lindholm, kustbevakningens presskontakt, berättar att KBV 001, och 002 och 003 som ingår i samma serie fartyg, planeras utifrån ett på förhand bestämt schema. I går var det 002, på Gotland, som var under patrull.
Skulle ni vilja ha dem bemannade oftare?
– Javisst, det är därför vi önskat pengar i flera år hos regeringen för att utöka bemanningen med 150 personer. Som det nu verkar, med den budget som regeringen ska regera på, kommer vi få resursförstärkning, säger han.
Han håller med om personalbristen, och menar att det inte är mer materiel och fartyg som behövs, utan just personal.
– Vi ser att andra myndigheter som Tullverket och polismyndigheten, som vi har mycket samverkan med, har fått förstärkta resurser och ökar sin takt, då ökar ju också behovet av kustbevakningen. Vi riskerar att bli en väldigt svag länk i den här sektorn av samhället och det har vi påtalat under lång tid.
Mattias Lindholm vill samtidigt påtala att kustbevakningen hade två fartyg på plats en halvtimme efter larmet, och att resurserna vid Almirante Storni bedöms som goda.
”Oerhört frustrerande”
Inför nästa år begärde kustbevakningen att anslaget till verksamheten utökas med 74 miljoner, och efter ett majoritetsbeslut i riksdagen får myndigheten de efterfrågade pengarna.
Enligt Johan Lindgren är det dock inte tillräckligt – ytterligare drygt 30 miljoner kronor behövs, menar han.
– Det är där som vi, från fackets sida, anser att ambitionsnivån bör ligga. Vi saknar 200 personer i operativ tjänst för att kunna klara vårt uppdrag, och med tanke på hur illa det är nu behöver vi trycka rejält på gasen, säger Lindgren, och fortsätter:
– Om det händer två sådana här saker samtidigt, som branden utanför Vinga, vad gör vi då? Men det gäller inte bara större händelser – personalbristen märks också i vår dagliga verksamhet. Enkla saker, som att någon måste vabba eller anmäler sig sjuk, gör att vi ibland inte ens kan lämna kaj. Det är oerhört frustrerande.
