Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför tillåter polisen nazistdemonstrationer

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Foto: YLWA YNGVESSON
Under söndagen marsherade ett 50-tal nazister i Göteborg.
Foto: Lovisa Waldeck

Nazisterna demonstrerade i Göteborg tidigare i månaden. Och nu ska de marschera igen den 30 september.

Vad säger lagen om demonstrationer? Kan polisen stoppa ett tåg som demonstranterna inte sökt tillstånd för?

Experterna Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke förklarar.

Demonstrationsfriheten är tryggad i grundlagen, tillsammans med yttrandefriheten och mötesfriheten.

Men den är omgärdad av ordningslagen. Den säger att det krävs tillstånd för att arrangera demonstrationer och sammankomster på offentlig plats. Det är polisen som beviljar tillståndet och de ska inte ta hänsyn till vad demonstrationen handlar om. Däremot om en demonstration kan störa ordningen eller trafiken.

Det är sedan arrangörens ansvar att "svara för att det råder god ordning vid sammankomsten eller tillställningen". 

Polisen kan dock neka att ge tillstånd om "det vid en tidigare tillställning av samma slag har förekommit något som stred mot lag eller den har medfört oordning, fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken". 

– Demonstationsfriheten är långtgående. Man kan inte stoppa någon från att demonstrera bara för att de har en speciell åsikt, säger Eva-Maria Svensson.

– Om någon utövar sina demokratiska fri- och rättigheter och det inte stör på sådant sätt att ordningen åsidosätts eller trafikstockning sker så ska polisen låta det fortgå, säger Nils Funcke.


LÄS MER: Nynazister i marsch – hade inget tillstånd 


Irritation inte tillräckligt

– Så fort det begås ett brott kan polisen ingripa. Om man under en demonstration exempelvis uttrycker en åsikt som kan vara brottslig så kan polisen ingripa. Då kan det gå under hets mot folkgrupp, säger Eva-Maria Svensson.

– Enda anledningen till att polisen kunde ha stoppat dem är om det uppstod trafikstockning eller allmän störning av betydelse. Lite småirritation och bilar som tutar är inte tillräckligt, säger Nils Funcke.


LÄS MER: Polisen får hård kritik efter nazistmarschen 

"Första tjing på ytan"

– Om du vill vara garanterad att få en särskild plats, till exempel Götaplatsen mellan klockan 15–16 på första maj, så gör du bäst i att söka tillstånd eftersom du då får första tjing på den ytan, säger Nils Funcke.

Vad händer om du inte söker tillstånd, men demonstrerar ändå?

2 kapitlet i ordningslagen 27 § kan den som anordnar en demonstration utan att ha sökt tillstånd, eller om polisen inte hunnit hantera ansökan, tvingas betala för att polisen håller ordning på platsen:

Så säger lagen

27 § Om anordnaren av en allmän sammankomst som anordnas i vinstsyfte eller av en offentlig tillställning inte har gjort ansökan eller anmälan som krävs enligt 4 eller 5 § eller inte har fullgjort ansöknings- eller anmälningsskyldigheten i sådan tid att beslut enligt 11 § har kunnat meddelas före sammankomsten eller tillställningen, ska Polismyndigheten ålägga anordnaren att ersätta myndighetens kostnader för att hålla ordning vid sammankomsten eller tillställningen, i den mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse. Detsamma gäller om anordnaren inte har följt de föreskrifter och villkor om ordning och säkerhet som har gällt för sammankomsten eller tillställningen.


Vad händer om man bryter mot lagen?

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ordningslagen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.


Så här säger grundlagen om demonstrationsfrihet

Demonstrationsfriheten är säkrad i regeringsformen, 2 kapitlet, 1 paragrafen:

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.



LÄS MER: Så lamslås Göteborg av demonstrationerna