Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför är det danska grisköttet så billigt

Trång, trångt, trångt är det i de danska svinhusen. Grisarna har 25 procent mindre än plats än sina svenska släktingar.
Foto: Arbetares egna bilder från Youtube
Vaccinationer är vardagsmat i grisuppfödningen i Danmark.
Foto: Arbetares egna bilder från Youtube
Grisarna lever sitt liv instängda i fållor av metall.
Foto: Arbetares egna bilder från Youtube
Först kuperas svansen, sen är det dags för kastrering. Nassen är fastsatt i ett metallrör.
Foto: Arbetares egna bilder från Youtube
Den danska köttfärsen är rekordbillig.
Foto: Arbetares egna bilder från Youtube

Du har sett det billiga köttet i kyldisken.

Men hur kan dansk fläskkarré kosta 49 kronor kilot?

Jo, suggor trängs i boxar utan att kunna röra sig, antibiotika sprutas in i djuret för att hålla sjukdomar borta och smågrisarnas svansar klipps av.

– Åtala Danmark, ryter nu Fredrick Federley (C), riksdagsledamot och partiets EU-kandidat.

Grisilskan sprider sig i landet efter artikeln på gt.se om hur en Ica-handlaren Andreas Gunrup i Sannegården i Göteborg gick ut och bojkottade det danska fläsket som en protest mot den dåliga danska grishållningen.

– Det var enkelt för mig att ta ställning, sa han i måndags. Danskarna struntar i EU-lagarna som handlar om djurskyddet och kan därför producera billigt kött.

Absolut front

På andra sidan sundet förstår man inte vad svenskarna

håller på med.

Per Olsen, chef på avdelningen för livsmedel, veterinär- och ekologipolitik på branschsorganisationen för lantbruk och livsmedel:

– Den danska produktionen är i absolut front när det gäller djurskydd inom EU, säger han. Och när det gäller salmonellan så lever vi upp till de särskilda regler som Sverige har, annars hade vi inte kunnat exportera till er. Vi lever upp till Sveriges regler.

Han säger också att man aktivt jobbar med att förbättra djurskyddet när det gäller grisproduktionen.

I Danmark står suggorna i en bur och har sällan tillgång till strö jämfört med Sverige där alla grisar har tillgång till halm eller strö.

De cirka tre miljoner grisarna i Sverige har också 25 procent mer yta att röra sig på samtidigt som de svenska grisarna klarar sig undan saxen när det gäller knorren.

Insjuknat

En annan sak som också uppmärksammats hos de danska grisbönderna är förekomsten av den resistenta svinbakterien MRSA som orsakat att personer har insjuknat och fyra har dött

de senaste åren.

De danska myndigheterna räknar med att siffran kommer att stiga och att mellan en till fem personer kommer att dö av smittan bara i år.

Riksdagsledamoten Fredrick Federley lämnade på torsdagen in en petition till Europaparlamentet om att man måste se till att kommissionen säkerställer att gällande regler följs. Han har även startat en namninsamling.

– Det är ju förbjudet att kupera grisarnas svansar sedan tolv år, säger han. Man måste övervaka och dela ut viten till dem som bryter mot det!

– Åtala Danmark för att de inte efterlever reglerna! De ska dras inför kommissionen tills detta upphör! Det ska inte klippas en knorr till i Danmark. Man måste också se över antibiotikareglerna och få en antibiotikastrategi!

Han tycker också det är fantastiskt och ett bra initiativ att en enskild Ica-handlare går ut och bojkottar dansk gris.

Sju synder - Därför är danska grisköttet billigare.

Ingemar Olsson är ordförande i Sveriges grisföretagare:

1. Sämre och billigare, djurhälsovård.

Det skiljer mycket mellan EU-direktiven och de svenska direktiven när det gäller djurskyddslagen. Sveriges djurhälsovård är mycket strängare än i Danmark och Sverige har omgångsuppfödning, vilket är mycket dyrare. När man släpper in nya djur i båsen måste man alltså tvätta, göra rent och tömma båsen vilket kräver arbetskraft och material som är mycket dyrare än att göra som i Danmark.

2. Mindre boxar - fler grisar.

I Sverige måste grisboxen vara sex kvadratmeter - i resten av Europa, inklusive Danmark, ska den vara fyra kvadratmeter. Det innebär att de kan ha fler djur i boxarna och slakta fler djur.

3. Ej frigående suggor.

I Sverige får en sugga som väntar kultingar vara frigående de fem, sex veckorna som behövs. Det kräver uppassning och material - medan man i Danmark låter suggan stå i ett bås hela tiden.

4. Lägre byggkonstnader - samma produktion.

Danskarna har en värmelampa som gör att kultingarna inte fryser ihjäl och behöver inte ha så avancerade bås. Båsen är 30 centimeter höga och eftersom de inte behöver öppna grindar och släppa in och ut, så sparar de tid och personal. De kan ha lägre byggkostnader för samma produktionsmängd.

5. Äckliga slaktstallar.

När grisarna väger 30 kilo ska de slaktas - i Sverige är det 10 grisar i en box, och de tar upp två tredjedelar av ytan. Detta för att kunna göra sina behov i boxen, utan bada i det. I Danmark har man 20 procent fler grisar i boxarna och inga liggytor. Ingen skrapar boxarna från gödsel och ingen ger grisarna strömaterial. De slipper alltså kostnaderna för personal och slaktar fler grisar. Allt är självgående.

6. Ger grisarna antibiotika.

I det här avseendet är Danmark näst bäst i Europa. I Sverige har man en dos antibiotika och det är endast när vi behandlar sjuka grisar. I Danmark har man fyra doser och om något djur är sjukt har man antibiotika i vattnet och behandlar alla grisar. Det är tillväxtstimulerande och får grisarna att växa. Mer kött alltså.

7. Svanskupering.

För tio år sedan gav EU direktiv om att inte svanskupera, men det har varit si och så med det. Man får bara göra det i undantagsfall, men i Danmark och Europa svanskuperar man 98 procent av grisarna. Det är så att grisarna inte ska tugga på varandras svansar som leder till att det blir infekterat, men när man klipper svansen är den väldigt känslig och gör ont på grisen. Svansen är en välfärdssignal på grisen, har grisen ytor och sysselsättning så har den svansen kvar. I Sverige är det förbjudet sedan 1988.