Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Catarina Lundbäck om DNA- metoden: "Gett utdelning"

Expressens kriminalkrönikör Catarina Lundbäck, menar att masstopsning kan vara ett effektiv verktyg för att lösa grova brott. Foto: THOMAS ENGSTRÖM
Under torsdagen fick polisen en DNA-träff efter att ha utfört en såkallad "masstopsning" av runt 1300 män i Ulricehamnsområdet. Foto: HENRIK JANSSON
"När de har en DNA-träff så har de säkerligen också den träffen på precis det ställe där man säkerligen kan koppla det till den här gärningsmannen", säger Catarina Lundbäck. Foto: C35 / ALL OVER PRESS ZUMA PRESS

Efter att polisen via en så kallad "masstopsning" fått DNA-träff på gärningsmannen i mordet i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn betraktar polisen mordet som polisärt uppklarat.

Enligt Expressens kriminalkrönikör Catarina Lundbäck, kan metoden vara effektiv för att lösa grövre brott.

– I grova brott och när man har bra spår så är det relevant att göra den här typen av topsningar, säger hon.

Under torsdagen fick polisen en DNA-träff efter att ha utfört en såkallad "masstopsning" av runt 1300 män i Ulricehamnsområdet. 

Topsningen gjordes för att matcha det DNA man hittat på brottsplatsen i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn, där en 60-årig kvinna mördades tidigare i höst, med en gärningsman. 

Polisen hävdar att mannen, vars DNA matchade det spår som fanns på platsen, är gärningsmannen, men den personen ska ha avlidit och polisen betraktar därför fallet som polisärt uppklarat.

Experten: "Verkligen gett utdelning"

Enligt Expressen kriminalkrönikör Catarina Lundbäck, kan metoden vara effektiv för att lösa grövre brott.

– I grova brott och när man har bra spår så är det relevant att göra den här typen av topsningar. I det här fallet har det verkligen gett utdelning, säger hon.

 

LÄS MER: DNA-träff i Ulricehamnsmordet

 

Lundbäck bedömer också att det är sannolikt att polisen har fog för att den DNA:t tillhör gärningsmannen.

– När de har en DNA-träff så har de säkerligen också den träffen på precis det ställe där man säkerligen kan koppla det till den här gärningsmannen, säger hon och fortsätter:

– Var spåret har hittats är relevant. Finns spåret under offrets naglar så kan det tala för att det är kopplat till mordet, till exempel.

Liknande metod användes mot "Hagamannen"

Hon berättar att liknande metoder användes för att få fast den så kallade "Hagamannen", som dömdes för en rad våldtäkter i Umeå 2006.

Enligt Lundbäck finns det dock vissa nackdelar med metoden, bland annat hur det påverkar samhället.

– Det kräver jättemycket resurser och kan skapa en oro i samhället. Folk som blir kallade undrar om de är misstänka och så vidare, säger hon.