Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Cancersjuka Matilda, 10: ”Mamma, jag vill inte dö”

Christel Cardemyr och tioåriga dottern Matilda Eliasson Cardemyr genomgår en mycket svår tid. I januari fick man mardrömsbeskedet att Matilda drabbats av leukemi.
Foto: PRIVAT
Matilda under inledningen av behandlingen mot leukemin.
Foto: PRIVAT

Matilda Eliasson Cardemyr har precis fyllt tio år.

Hon har drabbats av en aggressiv form av leukemi.

– Det går inte att beskriva hur svårt det är att se sitt barn lida så mycket som hon gör, berättar Matildas mamma Christel Cardemyr.

Det var i januari som livet förändrades för familjen i Trollhättan. Matilda, då nio år, berättar:

– Jag fick ont i benen. Det kändes som att dom släpade efter mig och jag blev väldigt trött.

29 januari tog Christel med sig Matilda till jourcentral och det stod snabbt klart att det handlade om leukemi.

Ett lika chockerande som obegripligt besked.

Matilda under inledningen av behandlingen mot leukemin.
Foto: Privat

Stamcellsbehandling väntar

Drygt två månader och tre cellgiftsbehandlingar senare har Matilda fyllt tio år men läget är om möjligt än mer förtvivlat.

– Matildas kropp har inte svarat på behandlingarna. Vi har fått motgång efter motgång och nu väntar behandling med stamceller, berättar Christel. 

LÄS MER: Ida, 10, fick leukemi. Klassen samlade in en miljon

De flesta av barnen som drabbas av leukemi i landet får ALL, akut lymfatisk leukemi.

Tio procent drabbas av AML, akut myeloisk leukemi, vilket kräver snabbare och svårare behandling. Matilda har AML.

De allra flesta av barnen överlever efter behandling, men efter de tidigare motgångarna med behandlingarna är det oundvikligt för familjen att vara beredd på allt. 

Bor på sjukhusen

Christel kan känna sorg och lite vrede över att många inte alltid inser det dödliga allvaret.

– Bilden för de flesta är att leukemi för barn är allvarligt men att den går att bota. Så enkelt är det inte, tyvärr. 

Matilda behandlas på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG

När GT pratar med Christel och Matilda har man varit på Drottnings Silvias klinik i Göteborg och haft förberedande samtal om stamcellsbehandlingen. Den påbörjas inom inom några veckor.

Man är hemma några korta timmar och träffar övriga i familjen innan det är dags att åka tillbaka till sjukhuset.

– Jag kan inte låta bli att tänka: är det här sista gången hela familjen är samlad, säger Christel.

Saknar kompisar och syskon

Matilda har en svår tid bakom sig och har av allt att döma en ännu svårare framför sig. De senaste månaderna har varit fyllda med en mängd infektioner och andra besvär till följd av sjukdomen och behandlingarna.

Den svåra tiden skildras i Facebook-tråden ”Matildas resa, Akut myeloisk leukemi AML”. Sidan följs av många och familjen har en plan att starta en insamling till Barncancerfonden.

Matilda har tillbringat nästan all tid på hemmasjukhuset NÄL eller på Drottnings Silvias klinik i Göteborg. Hon har tappat håret och har en egen rullstol.

– Jag orkar inte så mycket, men det jobbigaste är att inte kunna träffa kompisarna och mina syskon, säger hon.

Tioåriga Matilda Eliasson Cardemyr har drabbats av leukemi. Nu väntar stamcellsbehandling.

Hon låter hoppfull och stark, men är väl medveten om att hon kämpar mot en dödlig sjukdom och att utgången är oviss.

Christel berättar om starka ögonblick. Som när Matilda sa ”Mamma, jag vill inte dö” och började gråta. Om hur det är att se sin dotters ibland tomma blick och inte kunna hjälpa. Hoppet står nu till stamcellsgivaren och sjukvårdsteamen som familjen hyllar för alla insatser så här långt.

Goda chanser att bota

Matilda får hjälp av bland annat överläkaren och barnonkologen Jonas Abrahamsson som har 30 års erfarenhet på området.

– Man vet ganska lite varför barn drabbas av leukemi i vårt land, men forskningen går framåt så vi lyckas bota de allra flesta i dag: ungefär 80 procent av de som drabbats av AML. För dem med ALL ligger siffran i dag på över 90 procent.

Abrahamsson kommenterar inga enskilda fall, men poängterar att man har goda möjligheter att bota också de barn som får stamcellsbehandling.

Förutsättningarna är dock sämre för de barn där cellgiftsbehandlingarna inte haft någon effekt, vilket alltså är fallet för Matilda.

Nu väntar den striktaste formen av isolering inför och under stamcellsbehandlingen för Matilda och hennes familj. Allt för att till varje pris undvika infektioner.

Mitt i denna svåra period är Christel gravid i sjunde månaden.

– Jag kan bara hoppas att jag inte föder för tidigt så att jag kan vara med Matilda på sjukhuset under hela den svåra tid som väntar. 

LEUKEMI BARN

Barncancerfonden har bland annat följande information om leukemi på sin hemsida: Leukemi kallades förr blodcancer. Det är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. 


Leukemicellerna tränger ut den friska blodbildningen och tränger sig så småningom även in i blodet och övriga organ i kroppen. Det finns många olika typer av leukemi, men de två huvudtyperna är akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML.


Symptom: Blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet kan vara tecken på leukemi. Ett kännetecken för sjukdomen är att barnet stadigt blir allt sämre.


Behandling: Akut lymfatisk leukemi, ALL, behandlas mer eller mindre kontinuerligt med cytostatika under två till två och ett halvt år. Behandlingen delas in i standard-, medel- eller högrisk, där högriskbehandlingen ofta inkluderar benmärgstransplantation.

Akut myeloisk leukemi, AML, har en kortare behandlingstid men är mer intensiv. Den pågår i ungefär ett år. Behandlingen delas in i standard- och högrisk. För högriskpatienterna kan det dessutom krävas en benmärgstransplantation.


Komplikationer: Vissa cytostatika kan påverka funktionen i vissa organ, till exempel njurarna. Under behandlingen mäts därför njurfunktionen för att undvika en skada. Det finns även cytkostatika som kan påverka hjärtfunktionen.


Prognos: Prognosen för leukemi har blivit betydligt bättre under senare år tack vare en bättre diagnostik och en allt effektivare behandling. Drygt 90 procent av barnen som drabbas av ALL överlever, medan prognosen för AML är närmare 80 procent.


Forskning: Det forskas bland annat på hur man kan ge medicin på ett bättre sätt, i lägre doser under längre tid, och utifrån varje patients unika kropp och genuppsättning.

Dessutom utvecklas hela tiden bättre metoder för omvårdnad. Det handlar om bättre läkemedel mot illamående och andra biverkningar efter en cytostatikakur.

Forskarna vill också hitta nya läkemedel som gör att cancercellerna släcks men finns kvar i kroppen som ”tysta celler”, medan de friska cellerna behåller sina funktioner.