Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Preem

Tack men vi kan inte gräva ner tjockoljan

När nya globala utsläppsregler för sjöfarten börjar gälla vid årsskiftet står Preem inför en utmaning: Tjockoljan som blir över vid tillverkning av bensin och diesel vid raffinaderiet i Lysekil är inte längre lönsam att sälja som fartygsbränsle. Men någonstans måste den ta vägen.

Läs mer: Sanningen om Preems utbyggnad i Lysekil

 

"Kan ni inte bara gräva ner den", är ett av de mindre seriösa förslagen som Preem har fått gällande tjockoljan.

– Det är nog inte så klokt tänkt, kommenterar Sören Eriksson, utvecklingsingenjör på Preem. Dels är det slöseri med naturresurser, dels är det ekonomiskt ohållbart.
En betydligt bättre lösning ur ett miljömässigt perspektiv vore att göra asfalt av tjockoljan. Då skulle tjockoljan kunna återanvändas och inte ge upphov till nya utsläpp av växthusgaser.

– Problemet är att vi inte kan göra asfalt av all tjockolja, dels beroende på kvaliteten på tjockoljan, men också för att marknaden är begränsad, säger Sören Eriksson.

Tre vägar att gå

Enligt Sören Eriksson finns tre möjliga vägar att gå, men alla har sina brister.
Tjockoljan används redan – och skulle även i framtiden kunna användas – för produktion av kraft och värme och ersätta förbränning av kol.

– Men att ersätta en fossil energikälla med en annan fossil energikälla skulle vara en kortsiktig lösning. El från vindkraft och sol kommer snabbare och är billigare än vad vi tror och inom en snar framtid vill ingen heller ha tjockolja för el- och värmeproduktion. Dessutom leder förbränningen av olja till utsläpp av koldioxid. Då är det bättre att satsa på el från vind och sol, säger han.

Scrubberfartyg kan använda tjockoljan

En annan lösning är att fortsätta att sälja tjockoljan som fartygsbränsle, men enbart till så kallade scrubberfartyg, det vill säga fartyg som har investerat i ett slags reningsverk ombord, som renar tjockoljan från svavel.

– Möjligheterna här beror helt på hur många rederier som satsar på att investera i scrubberanläggningar på sina fartyg i stället för att övergå till lågsvavligt fartygsbränsle, säger Sören Eriksson.

Hans kollega, Fredrik Backman, som är chef på Preems shipping-avdelning, lyfter fram vikten av att det också är rätt typ av scrubberlösning. Det finns nämligen två varianter – open loop och closed loop, där det dyrare closed-loop-systemet är det bästa ur miljösynpunkt.

– Open-loop-scrubbern använder havsvatten för att neutralisera eller tvätta bort svavlet, som sedan pumpas ner tillsammans med tungmetaller och kemikalier rakt ut i havet. Detta ser jag som förkastligt, säger Fredrik Backman.

Tjockoljan kan bli bensin och diesel

Det tredje och sista alternativet för tjockoljan är det som Preem själva vill satsa på – att göra om den högsvavliga tjockoljan till lågsvavlig bensin och diesel. Men för att det ska bli verklighet krävs en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil.

Preem vill investera i så kallad slurry hydrocracking-teknik vid Lysekilsraffinaderiet. Den skulle dels kunna ta hand om tjockoljan tills dess att råolja helt fasats ut från raffinaderiet, dels kunna användas för att göra drivmedel av förnybara råvaror som exempelvis sågspån och lignin – båda restprodukter från skogsindustrin.

– Många tror att den här investeringen enbart handlar om tjockoljan, men så är det inte. Vi ser en framtid där den fossila råoljan gradvis ska ersättas av förnybara biooljor. Så för Preem är det en lönsam investering om vi samkör tjockoljan med förnybart, säger Sören Eriksson.

Bättre med svenskt raffinaderi

Preems önskan att bygga ut raffinaderiet i Lysekil har dock stött på patrull och ska nu prövas av Mark- och miljööverdomstolen, eftersom utbyggnaden kommer att öka raffinaderiets utsläpp av koldioxid.

– Om vi inte får bygga ut raffinaderiet är ett sista alternativ att ett annat raffinaderi tar hand om tjockoljan. Men för klimatet vore det en sämre lösning. Studier visar att Preem är ett av de mest klimateffektiva raffinaderierna i världen, säger Sören Eriksson.

 

Läs mer: Preem har lägst koldioxidutsläpp i Europa, visar ny studie


FAKTA Bakgrund: Den juridiska striden om Preems utbyggnad
I november 2018 gav mark- och miljödomstolen Preem tillstånd att bygga ut raffinaderiet i Lysekil, det så kallade ROCC-projektet, vilket sedan överklagades.
Den 17 juni i år gav Mark- och miljööverdomstolen prövningstillstånd av Preems miljötillstånd, vilket innebär att ärendet tas upp till förnyad prövning med anledning av de överklaganden som har kommit in.
Ärendet ska prövas i Mark- och miljööverdomstolen under första kvartalet 2020.