Övervakningsfilmer visar hur tolv maskerade unga män dök upp utanför synagogan i centrala Göteborg vid tiotiden på kvällen den 9 december 2017.
En del av männen kastade enligt åtalet sju till tio flaskor med brinnande bensin eller liknande vätska mot bilar som stod parkerade innanför synagogans staket.
Ungdomar hade fest
Flaskorna hamnade under bilarna och vid byggnadens fasad. Samtidigt hade judiska ungdomar fest i församlingshuset som ligger intill synagogan.
En man anhölls morgonen efter brandattacken och ytterligare två unga män häktades under våren.
De tre männen är i 20-25-årsåldern och åtalades i slutet av maj för grov mordbrand alternativt försök till grov mordbrand, har palestinska och syriska rötter.
Rättegången som påbörjades 12 juni avslutades i förra veckan, den 21 juni. I dag kom domen i Göteborgs tingsrätt.
De tre männen döms för att ”tillsammans och i samförstånd med andra okända gärningsmän” gjort sig skyldiga till grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse mot Judiska församlingen och mot församlingens medlemmar.
Två av männen döms till fängelse i två år och den tredje mannen döms till fängelse i ett år och tre månader. En av dem ska utvisas ur Sverige. Rätten anser att samtliga normalt hade blivit utvisade på grund av det allvarliga brottet, men två av de dömda har ”en form av flyktingstatus” som hindrar utvisning.
Brotten har utretts som ett hatbrottsmotiv.
– Med det menar man att syftet med gärningen har varit att kränka en folkgrupp, det vill säga den judiska befolkningen och deras religion, sa kammaråklagare Stina Lundqvist i samband med att åtalet lämnades in.
Antisemitiska budskap i telefoner
Hon förklarade att attacken ses som en reaktion på att Donald Trump några dagar tidigare deklarerat USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad – och tidigare den dag som attentatet inträffade arrangerades en demonstration i Göteborg.
På måndagen säger Stina Lundqvist att hon är nöjd med domen:
– Ja, att tingsrätten kommit fram till att det är bevisat att de har begått gärningen. Det har inte blivit mitt förstahandsyrkande om grov mordbrand eller försök till grov mordbrand, men jag är ändå nöjd. Också för att man tagit fasta på hatbrottsmotivet, att rätten förstått att det är en kränkning mot den judiska befolkningen.
”Vill smälta domen”
Stina Lundqvist har ännu inte bestämt om hon ska överklaga domen eller inte.
– Det tar jag ställning till längre fram. Jag vill smälta domen i lugn och ro, säger hon.
I de misstänktas telefoner hittades antisemitiska uttalanden och aggressiva bilder med budskap riktade mot den judiska befolkningen.
De åtalade har nekat till inblandning i brottet.
Tingsrätten bygger domen på omfattande teknisk bevisning som förutom övervakningsfilmer består av fynd på brottsplatsen och även analys och positionering av mobiltelefoner.
Brottsrubriceringen central fråga
En central fråga under rättegången har varit brottsrubriceringen. Enligt räddningstjänstens rapport kan det inte uteslutas att det fanns risk för en större brand i samband med att de brinnande föremålen kastades in mot synagogan. Försvaret hade beställt en egen brandutredning och menade att det var låg sannolikhet att branden skulle sprida sig.
Tingsrätten har inte ansett att det kan bevisas att bränderna som facklorna gav upphov till hade kunnat utgöra en fara för människor eller att det var fara för omfattande förstörelse av egendom. Därför kunde männen inte dömas för grov mordbrand eller försök till grov mordbrand vilket de åtalades för.
Gärningen ett hatbrott
I stället menar tingsrätten att männens agerande har utgjort ett grovt olaga hot mot församlingens medlemmar, och att det handlat om försök till grov skadegörelse av bilarna som stod på området.
Enligt domen har gärningen utgjort ett hatbrott och det gör att strafftiden satts högre än vad som annars hade blivit fallet. Tingsrätten konstaterar att brottets syfte har varit att ”hota, skada och kränka den judiska folkgruppen”.
Advokat Edip Samuelsson som företräder en av de dömda är nöjd med att rätten inte gick på åklagarens linje och dömde för grov mordbrand, men han säger också att han är förvånad över utfallet.
”Får inte ihop det”
– Det borde inte heller ha blivit rubriceringen grovt olaga hot. Jag får inte ihop det som jurist. Vår undersökning som var mer vetenskapligt underbyggd än räddningstjänstens visade att det inte fanns spridningsrisk. Dessutom är jag förvånad över att min klient ens blev dömd. Det har inte kunnat styrkas att han var på plats överhuvudtaget, säger han.
Det är oklart om domen kommer att överklagas.
Den yngste mannen ,som dömts till 1 år och 3 månader ,har haft advokat Nan Salén som försvarare. Även hon konstaterar att det är för tidigt att svara på om domen ska överklagas eller inte:
Vill inte kommentera
– Vi får se vad det blir av detta. Det är inte så mycket man kan säga ännu.
I övrigt vill hon inte kommentera domen.
Den tredje mannen som dömts till fängelse, och även utvisats, har försvarats av advokat Sina Safashad.
– Vi är nöjda med att åtalet om mordbrand ogillades, men min klient har förnekat brott så vi är så klart missnöjda med att han blivit dömd. Vi är inte heller nöjda med utvisningen. Vi ska gå igenom domen och ta ställning till om vi ska överklaga eller inte, säger han.
”Hotbilden har ökat”
Allan Stutzinsky ordförande för judiska församlingen i Göteborg säger att det är viktigt att rätten konstaterade att det handlade om ett hatbrott.
– Jag tycker att det är bra att de döms, det betyder att man hittat rätt personer, säger han bland annat och fortsätter:
– Vi har fått en lektion i samhällshistoria. Vad sen rubriceringen av brottet blev eller strafftiden är ur vår synpunkt av mindre betydelse. Att få det prövat var viktigt och det är också bra att det finns en skriven dom som gör att andra kan lära sig.
Allan Stutzinsky berättar att hotbilden mot judar i Europa på en generell nivå har ökat. Synagogan i Göteborg har tidigare varit utsatt för hot, men attacken var den första av sitt slag.
Anledningen till de ökande hoten förklarar han så här:
– Det beror på, vill jag påstå, att vi har fått en väldigt stor invandring av människor som kommer från områden där kulturen, medierna och utbildningen genomsyras av en väldigt stark antisemitism. Det är oftast, eller alltid, diktaturer där det är svårt att få information annat än den som politiska eller religiösa makthavare lämnar. Människorna bär med sig de föreställningarna också hit.
