Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bob besköts av nazisterna – planet störtade i Falkenberg

Nästan 1 300 amerikanska flygare internerades i Sverige efter att ha störtat eller nödlandat under andra världskriget. Bob Birmingham, 92, är en av de allra sista som är i livet, och den enda på många år som kunnat göra resan tillbaka till platsen där han räddade sitt liv. Foto: Jan-Olof Nilsson
Besättningen som räddade sina liv i Sverige. Bob Birmingham knästående som nummer tre från vänster. Foto: Jan-Olof Nilsson

Den amerikanske flygaren Bob Birminghams bombplan besköts av Hitlers luftvärn och störtade i Falkenberg.

Bob överlevde mirakulöst och har nu återvänt till Halland – 73 år senare. 

– Vårt uppdrag den här morgonen var att bomba ett oljeraffinaderi utanför Hamburg. Jag var livrädd och bad till Gud att få leva en enda dag till, säger 92-åringen till Hallands Nyheter.

Bob Birmingham från Milwaukee har hunnit bli 92 år nu. 73 år har passerat sedan den där dramatiska dagen, den 17 januari 1945, då livet kom att förändras för all framtid. 

Bob bär nämligen på en smått otrolig historia. 

Journalisten Jan-Olof Nilsson har under de senaste decennierna följt Bob Birmingham och andra amerikanska flygare som nödlandade eller kraschade på svensk mark i slutskedet av andra världskriget.

Men innan vi kommer till flygaren Bob, Jan-Olof Nilsson och allt det där måste vi skruva tillbaka bandet – hela vägen till 1945.

Mängder av amerikanska bombplan, med tiotusentals besättningsmän, skickades till Storbritannien för att senare flyga vidare mot Tyskland för att utföra bombningar mot olika militära mål. Flera av bombplanen träffades av tysk luftvärnseld eller av beskjutande jaktplan. Många kraschade mot sitt öde direkt på tysk mark, andra lyckades återvända till säkerheten i Storbritannien eller gira sig fram mot säkrare mark i norr, vilket även amerikanska Journal Sentinel skrivit om. 

Piloten: ”Hoppa!”

I ett av alla de plan som lyckades lura döden i Tyskland satt Bob Birmingham, som manövrerade planets kulspruta. Deras bombplan hade blivit skickat till Hamburg för att bomba ett oljeraffinaderi, när det träffades av tysk luftvärnseld.

Övriga plan flög tillbaka till Storbritannien när motståndet blev för häftigt, Bob Birmingham och hans plan lämnades kvar sårbart, ensamt, flygandes över fiendeland i Tyskland. Med flera utslagna motorer fanns det bara en räddning kvar: Neutral mark i norr, dit kriget ännu inte nått. 

Bob och den övriga besättningen på nio man i flygplanet av modell Liberator B-24 hade ingen aning om att de befann sig över svensk mark, än mindre om det var säker mark. Men de hoppades. 

Bob Birmingham, till vänster, och ett år äldre brodern Frank, anslöt sig båda till USAAF och sändes till samma bombgrupp i England. Foto: Jan-Olof Nilsson

Bob Birmingham satt i bakre delen av flygplankroppen när ljudet av hur den sista motorn slutade fungerade hördes utifrån. Bränslet var slut. Sekunderna senare ropade andrepiloten: ”Hoppa, allihopa!"

Hängandes i luften, på väg ner mot marken i en svindlande fart, famlade Bob med fallskärmen. Efter många om och men lyckades han få av sig de otympliga handskarna, utlösa fallskärmen, och landa i ett träd några meter över marken. 

Kördes till Grand Hôtel

Det där trädet stod stadigt placerat i svenska västkuststaden Falkenberg. Och det är där som den andra delen av historien utspelar sig. 

Bob blev snabbt omhändertagen av hemvärnet och kördes till Grand Hôtel inne i centrum. Besättningen på Bobs plan var bara en bråkdel av de drygt 1 300 män som räddades undan döden tack vare att de lyckades ta sig till Sverige. 

Efter den där omtumlande dagen har Bob Birmingham återvänt till platsen i Falkenberg där livet kunde tagit slut en kall januaridag 1945. 

Den stora B24:an har störtat utanför Falkenberg och bevakas av lokalt hemvärn. Foto: Jan-Olof Nilsson

Den första gången var efter att han blivit kontaktad av den svenska journalisten Jan-Olof Nilsson, som skulle spela in en film om alla de människoöden som andra världskriget förde med sig – även på svensk mark. 

Vid sitt senaste återbesök, för bara några veckor sedan, hissades den amerikanska flaggan på Grand Hôtel där han bodde. 

”Det enda som betydde något...”

I Hallands Nyheter och för just Jan-Olof Nilsson berättar Bob Birmingham om den där dagen den 17 januari 1945 och hoppet från flygplanet som kom att förändra hela hans liv. 

– Det var nära, mycket nära. Det hann bara gå några sekunder innan jag hängde i ett träd! När jag tagit mig ner skakade jag i hela kroppen. Just då brydde jag mig inte om var jag hamnat. Det enda som betydde något var att jag stod på denna underbara jord igen, säger han till HN. 

Adolf Hitlers Nazi-Tyskland spred skräck och terror över Europa. Foto: IBL

När han är åter på svensk mark och i Falkenberg kommer många minnen tillbaka. Han berättar bland annat om minnena som envist gnetat sig fast på näthinnan i alla år. 

– Med tanke på vad nazisterna gjorde mot människor var vi tvungna att få slut på kriget. Men det har inte gått en dag sedan dess utan att jag bett för de oskyldiga som kan ha dött av bomberna vi fällde, säger Birmingham till HN. 

Besättningsmännen på väg till internering, några med skador. Foto: Jan-Olof Nilsson

I dokumentärfilmen ”När amerikanerna kom till byn” som journalisten Jan-Olof Nilsson gjorde 2015, vid 70-årsminnet från krigsslutet i andra världskriget, är han inne på samma resonemang. 

– Man bär alltid med sig det som hände. Varenda dag i mitt liv har jag bett för människorna jag kan ha skadat. Men samtidigt har jag tänkt på de tusentals liv som vi räddade genom att avsluta kriget, annars hade många fler dött. Jag tror att det kanske kunde rättfärdiga det vi gjorde. Vi hade helt enkelt inget annat väl. Det är sorgligt, säger han med gråt i rösten. 

”Jag kan inte föreställa mig”

Bob Birmingham förklarar vidare att han endast var 18 år när han kallades ut i krig. I dag är det någonting som han reagerar på, även om det då var en självklarhet. 

– Jag kan inte föreställa mig mina barn i krig när de är 18 år. Men så var det då, säger han. 

Bob Birmingham har blivit något av en frontfigur för de amerikanska soldater som räddades undan kriget genom att fly till Sverige. De amerikanska soldaterna som överlevde internerades i bland annat Falkenberg och Rättvik och barnen flockades runt dem. Bob förklarar flera gånger i dokumentären att de mottogs som gäster vart de än gick. 

– Det var då vi förstod att vi kommit till ett vänligt sinnat land, berättar han för Dala-Demokraten i samband med en presskonferens under återbesöket i Sverige 2015. 

Bob Birmingham besöker Falkenberg och Sverige för att en sista gång få se platsen där han mirakulöst räddade sitt liv, och för att delta i vännen, författaren och filmaren Jan-Olof Nilssons nya dokumentärfilm. Foto: Donovan Stohlberg

Anledningen till Bob Birminghams andra återbesök i Falkenberg, det som skedde i juni, är kopplat till Jan-Olof Nilssons nya dokumentärfilm. Den kommer att handla om just Bob Birmingham och hans historia. Filmen bygger på den djupa personliga vänskapen som de båda har utvecklat genom åren. 

En av flera vänskaper Bob Birmingham etablerat med svenskar genom åren. 

Kriget, det lämnade inte många oberörda. 

Det gör sannerligen inte Bob Birminghams solskenshistoria heller. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!