Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Birgits hem är hotat – av gruvjättens planer

Birgit Hansson kämpar för att rädda sin släktgård från ett australiskt gruvbolag. Foto: Privat

Lästviks säteri, vackert beläget utanför Dals Långed, har funnits i Birgit Hanssons släkt i hundratals år.

Här vill hon leva och bo – men idyllen är hotad.

Ett australiskt gruvbolag har inmutat all Birgits mark och fått tillstånd av staten att undersöka vilka värdefulla mineraler som döljer sig under markytan.

– De kommer att förvandla allt till en steril öken. Jag känner mig helt rättslös, säger Birgit.

Lästviks säteri i mellersta Dalsland har gjort sig redo för att välkomna våren.

Bland kullarna, som mjukt rullar ner mot sjön med det märkliga namnet Iväg, väntar snödroppar och vitsippor på att börja blomma, och bland det vissna fjolårsgräset kommer snart vårgröna blad att skjuta upp.

Om en dryg månad är det dags för kosläpp.

Säteriet har anor från 1500-talet och har varit i släkten Hanssons ägo nästan lika länge. 

– Jag har nyligen flyttat tillbaka, när man blir äldre börjar rötterna att dra. Jag känner mig hemma här, säger Birgit Hansson, 73.

Men hennes paradis är hotat.

Sjön Iväg går att se från Birgit Hanssons hem utanför Dals Långed. Foto: Privat
Ko på sommarbete vid Lästviks säteri. Foto: Privat
Lästviks säteri har funnits i Birgits Hanssons familj i flera hundra år. Foto: Privat

”Helt rättslös”

Ett australiskt gruvbolag har fått undersökningstillstånd för ett 22 000 kvadratmeter stort område som sträcker sig in i Bengtsfors, Dals-Eds, Melleruds och Åmåls kommuner. Något som Ttela tidigare rapporterat om.

Det är främst koppar och silver som företaget vill undersöka förekomsten av, bland annat under marken på Birgits 300 hektar stora ägor. 

– Det här bolaget har inmutat all min mark. Jag äger visserligen marken, med de mineraler som finns under ytan tillhör staten. Jag känner mig helt rättslös, säger Birgit.

Birgit Hansson säger att hon känner sig rättslös. Foto: Privat

Ett undersökningstillstånd är bara ett första steg – processen fram till ett beslut om utvinning är lång och kräver en rad tillstånd. 

Men i framtiden kan det gå fortare.

IF Metall positiva

I somras släppte den statliga myndigheten Tillväxtanalys en rapport, med slutsatsen att det måste gå snabbare att få tillstånd till gruvbrytning. Något som SVT tidigare har rapporterat om.

Omställningen till ett hållbarare samhälle gör att utvinningen av vissa metaller och mineraler måste öka, menar myndigheten.

Än så länge har de berörda kommunerna i Dalsland ställt sig negativa till all form av gruvbrytning i landskapet. Det starkaste stödet för det australiska gruvbolagets planer, hittar man i stället hos IF Metall.

Lokala företrädare för fackförbundet menar att en gruva skulle kunna skapa uppåt tusen arbetstillfällen i Dalsland. Det rapporterade P4 Väst i samband med att gruvbolaget gavs undersökningstillstånd.

Nyttan av gruvdriften ska visserligen vägas mot de olika värdena för naturvård och friluftsliv, förklarade IF Metall för kanalen, men jobben är viktigast. 

Utsikt från Lästviks säteri, ner mot sjön Iväg. Foto: Privat

Konsekvenserna ”katastrofala”

Men priset som de jobben skulle komma med ger inte Birgit Hansson mycket för.

Hon kontrar med att naturturismen i Dalsland redan sysselsätter 700 personer, och att konsekvenserna av en gruvbrytning, enligt hennes menande, skulle bli katastrofala.

– Jag skulle inte kunna bo kvar. Det går inte leva drägligt inom en radie av fyra mil från en gruva av det slag som det skulle bli fråga om. Det handlar om enorma schakt som är flera kilometer långa, lika breda och flera hundra meter djupa, hävdar Birgit, och exemplifierar med hur koppargruvan i lappländska Aitik ser ut.

– De kommer att förvandla allt till en steril öken. Vattnet förgiftas, fisken dör, skogen dör... Jag är jätteorolig.

Koppargruvan i Aitik utanför Gällivare. Foto: Shutterstock

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!