Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Benny blåst på 3 000 av nya nätbedragarna

Lurad. Nu trycker Benny alltid bort udda samtal: "Din dator är det ingen fara med".

Benny Nilsson lurades av de så kallade "Microsoft-bedragarna".

Mannen som ringde hävdade att han skulle hjälpa till att stoppa ett intrång i datorn - och Benny blev av med 3 000 kronor.

- Är de från Microsoft, lägg på luren och var inte orolig. Din dator är det ingen fara med, säger Benny.

I början av oktober i år fick Benny Nilsson ett samtal från numret 007 182 010 310 till hemtelefonen. Mannen i andra änden hävdade att han ringde från Australien och arbetade för Microsoft.

- När jag svarade var det en röst som bröt på indiska som sa att han var från Microsoft, och han frågade om datorn var lite slö, säger Benny Nilsson.

- Ja, sa jag. Den är lite slö.

Mannen sade då att Bennys dator hade hackats av någon som skulle rensa hela hans dator.

"Jag borde ha lagt på där"

Trots att han hade på känn att något inte stämde fortsatte Benny samtalet.

- Jag borde ha lagt på där, men det gjorde jag inte.

Bedragaren fortsatte med att säga till Benny att gå in och ändra i inställningarna på datorn. Till det erbjöd han också ett program som skulle skydda datorn från intrånget. Benny valde det dyrare alternativet - till ett pris för 2 400 kronor.

Han lämnade över sina kontouppgifter till sitt personkonto. Men mannen i andra ändan av luren påstod att transaktionen misslyckats. Då lämnade Benny uppgifterna till sitt Statoilkort från SEB med kredit.

Debiterade 3 000 kr

I över en timme satt han i telefon med mannen. Det visade sig att bedragaren under tiden lyckats debitera bankkortet med 3 000 kronor, och reserverat 5 000 kronor från Statoilkortet.

- Men SEB stoppade den processen. De pengarna fick han inte.

Har inte fått pengarna

De 3 000 kronor som försvunnit från hans personkonto hos Danske bank har han dock inte fått tillbaka. Benny har nu polisanmält händelsen.

SÅ SKYDDAR DU DIG FRÅN FEM OLIKA NÄTBEDRÄGERIER

SCENARIO 1: Samtal från fejkad "Microsoft"-support

En person som utger sig för att vara en representant från Microsoft eller Windows support ringer upp dig. Personen påstår att din dator är utsatt för en attack. Du får sedan instruktioner om att skriva in komplicerade kommandon.

Bedragarens mål är att:

Få åtkomst till all data som finns sparad på din dator, till exempel bilder, e-post, kontoinformation, ladda upp skadlig kod till din dator. Den gör att datorn kan kontrolleras på distans och att all data du har sparat blir tillgänglig. Du ska dessutom betala för utfört arbete.

Så skyddar du dig:

Ställ dig frågan om detta verkar rimligt. Vid minsta osäkerhet be om namn på personen och be att få ringa tillbaks senare. Lägg helt enkelt på luren. Skulle du ändå ha följt instruktionerna, betala absolut inga pengar. Se till att datorn kopplas bort från nätet och ta hjälp av en expert för att ta reda på om något har installerats på datorn.

SCENARIO 2: Låst dator med polismeddelande

Du sitter och surfar när det plötsligt dyker upp ett meddelande på dataskärmen från rikspolisstyrelsen. Det går inte att stänga meddelandet och varken tangentbord eller mus fungerar längre. Om du startar om datorn kommer bilden tillbaka. I meddelandet står det att du begått ett brott på internet och att du måste betala en summa pengar för att datorn ska låsas upp igen.

Bedragarens mål är att:

Du ska tro att meddelandet kommer från polisen och att du ska betala summan.

Så skyddar du dig:

Polisen skickar aldrig ut personliga meddelanden till internetanvändare, i synnerhet inte när någon misstänkts för ett brott. Betala aldrig pengar till någon som kräver det via nätet om du inte beställt något eller ingått ett avtal. Tänk på att datorn kan ha smittats med skadlig kod i samband med att meddelandet dök upp.

SCENARIO 3: Rik person behöver flytta pengar

Du får ett mejl av en person som påstår sig ha en stor summa pengar som han eller hon behöver hjälp med att föra ut från ett annat land. Bedragaren hävdar att du kommer att bli rikligt belönad om du hjälper till.

Bedragarens mål är att:

Få dig att lämna ut dina kontouppgifter. De används sedan för att komma åt dina pengar och för att begå bedrägerier mot andra, lura in dig i en händelsekedja där du tvingas betala mutor och avgifter.

Så skyddar du dig:

Ställ dig frågan om detta verkar rimligt. Hur stor är chansen att just du, av alla internetanvändare, skulle bli tillfrågad om att delta i något som skulle ge stora penningsummor för nästan ingen motprestation? Besvara aldrig den här typen av erbjudanden.

SCENARIO 4: Desertören vill bygga en relation

Du får ett mejl av en person som påstår sig vara desertör från armén i ett annat land. Personen skickar bilder på sig själv i syfte att utveckla en relation med dig. När relationen har etablerats ber han eller hon om pengar för att kunna komma och träffa dig i Sverige.

Bedragarens mål är att:

Spela på känslor och förmå dig att skicka pengar.

Så skyddar du dig:

Ställ dig frågan om detta verkar rimligt. Hur stor är chansen att en person, ofta från en annan kontinent, kontaktar just dig? Bilderna som används som bevis för att personen existerar är ofta hämtade från internet. Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.

SCENARIO 5: Banken vill ha dina kontouppgifter

Du får ett mejl från din bank där det står att det har uppstått ett problem med ditt konto och att du ska skicka in dina kontouppgifter. Du uppmanas göra detta omgående annars blir dina tillgångar frysta i avvaktan på utredning. Bedragaren vill att du ska besvara mejlet och ange dina uppgifter alternativt klicka på en länk i mejlet. Länken går till en webbsida där du ska ange dina kontouppgifter.

Bedragarens mål är att:

Få dig att lämna ut dina kontouppgifter och lägga beslag på dina pengar.

Så skyddar du dig:

Banker och andra kreditinstitut begär aldrig in dina uppgifter via mejl. Är du osäker? Ring banken och fråga! Klicka aldrig på länkar i den här typen av mejl. Det finns en risk att din dator blir smittad med skadlig kod. Samma råd gäller för mejl där du påstås ha vunnit på lotteri, att du betalat in för mycket när du betalat en faktura.