Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bättre att bidra med kunskap än vapen

<p><strong>Förverkligar sin dröm. </strong>28-årige Tresor Sinbgo, har sedan han kom till Falköping och Sverige drömt om att hjälpa sitt hemland. 15 år senare driver hans förening Hope en skola i Kongo-Kinshasa där man också håller på att starta en ungdomsmottagning som ska utbilda ungdomar om bland annat användning av preventivmedel.</p>Foto: PRIVAT
<p><strong>Solceller.</strong> Vid skolan i staden Malueka har föreningen Hope installerat solceller som ger skolan elektricitet till datorer och annan utrustning som skänkts av organisationer och privatpersoner i Sverige.</p>Foto: PRIVAT
<p><strong>Fotboll.</strong> Utöver utbildningsmaterial och datorer har föreningen också samlat ihop idrottsutrustning som gör de möjligt för ungdomar i staden Malueka att till exempel spela fotboll. En sysselsättning föreningen Hope hoppas ska ge en meningsfull fritidssysselsättning för ungdomar så att färre av dem hamnar i kriminalitet och andra problem som många unga människor i landet fastnar i.</p>Foto: PRIVAT
<p><strong>Systuga.</strong> I skolan får ungdomarna bland annat lära sig att sy kläder. Många av skolans studenter drömmer i dag enligt Tresor Singbo också om att utbilda sig till kläddesigners i framtiden.</p>Foto: PRIVAT

När Tresor Singbo som 13-åring flydde från Kongo-Kinshasa till Falköping upptäckte han en ny värld.

15 år senare driver han nu en skola i sitt hemland som ger hopp åt barn som utan hans hjälp inte hade fått chansen till utbildning.

– Man behöver inte åka tillbaka med vapen för att göra förändring. Det är bättre att återvända med kunskap, säger Tresor Singbo.

När Tresor Singbo och hans tolv syskon kom till Sverige i början av 2000-talet överväldigades han att sitt nya hemland.

Från att ha förlorat allt berättar han att han möttes av ett samhälle som tog honom i sin famn.

– Min familj hade det ganska bra i Kongo. Jag gick i skolan, men jag förstod inte att det fanns sådan fattigdom där då. När vi kom till Sverige hade vi förlorat allt. Jag kunde inte förstå att människorna här kunde vara så vänliga mot oss. Det lät oss gå i skolan helt gratis och det väckte en vilja hos mig att på samma sätt kunna hjälpa människorna i Kongo, säger Tresor Singbo.

15 år senare driver han i dag den ideella föreningen Hope som han startade 2011.

En resa som startade med att familjen tvingades fly hemlandet efter en statskupp.

– Min pappa var högt uppsatt i militären och vi hade livvakter och det var normalt för mig. Efter statskuppen blev många som arbetade för den tidigare regeringen mördade och jagade, berättar Tresor Sinbgo.

Började med tre datorer

En av dem var hans att hans pappa som efter att han blev skjuten lyckades fly till Sverige. Tre år senare följde hela familjen efter till Sverige.

– Från början trodde vi att det bara gällde honom, men hela familjen var utsatt och vi tingades fly, säger han.

Efter att han återvände till Kongo-Kinshasa i samband med att hans morbror dog 2010 bestämde han sig för att göra verklighet av sina drömmar om att hjälpa befolkningen.

– När jag bodde där förstod jag inte saker som jag började förstå när jag kom till Sverige. Här i Sverige är det ofta svårt att se skillnad på vem som är rik eller fattig. Alla får gå i skolan, men i Kongo är det bara de rika som har den möjligheten. Redan när jag var 13 år berättade jag för min lärare på högstadiet om att jag ville hjälpa till och det känns väldigt bra för mig att kunna göra det nu, säger Tresor Singbo.

Från att han 2011 åkte ner till Kongo med tre bärbara datorer har föreningen Hopes verksamhet växt så knakar.

Idag bedriver föreningen en skola i staden Malueka i Kinshasa med anställda lärare som omkring 500 barn regelbundet kommer till för att lära sig skriva och läsa. Föreningen har också grävt vattenbrunnar i staden och håller just nu på att starta upp en ungdomsmottagning i området.

– Det bor ungefär 400 000 människor där. Förutom barnen så hjälper vi väldigt många andra människor som frågar oss om hjälp på olika sätt. När jag först kom dit så frågade barnen om mat. Idag berättar samma barn att de drömmer om att bli doktorer, musiker eller designer, säger Tresor Singbo.

Lånade pengar

Sedan 2011 berättar han att han besökt Kongo omkring tolv gånger. Arbetet med föreningen Hope, som bland annat stöttas av Svenska kyrkan och Swedbank i Falköping, bedriver han på sin fritid tillsammans med tre andra personer som engagerat sig i föreningen. Till vardags studerar han människliga rättigheter och arbetar inom rättspsykiatrin i Stockholm dit han flyttat som vuxen.

När han startade föreningen berättar han att han tog ett banklån på 250 000 kronor för att kunna förverkliga drömmen.

– Folk lånar pengar till att köpa bilar, eller bostäder. Man kan också låna pengar för att hjälpa människor. Jag hoppas det kan inspirera andra människor som kommer från två olika världar som vill göra något att faktiskt göra det. Man behöver inte åka tillbaka med vapen för att göra förändring. Det är bättre att återvända med kunskap, säger Tresor Singbo.