Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Barnens nya vardag – när IS-anhängarna återvänder

Svenska Lisa Andersson anslöt sig till IS. Foto: ACHILLEAS ZAVALLIS / GUARDIAN/EYEVINE
Göteborgaren Michael Skråmo är en av de svenskar som rest ner till IS. Han åkte med sin fru och deras barn.
När IS-anhängarna återvänder till Sverige blir deras barn en fråga för socialtjänsten. Foto: UNCREDITED/AP MILITANT WEBSITE

Vad händer med IS-anhängarnas barn om och när de återvänder till Sverige? 

Framför allt är det en fråga för socialtjänsten i kommunerna.

– Från mitt perspektiv borde en parameter för föräldraskapets lämplighet vara om man tar med ett barn till en krigszon. Det tycker jag är självklart att titta på, säger Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborg.

Det är ännu oklart vad som kommer att hända med de personer som lämnat Sverige för att ansluta sig till IS.

Zan Jankovski är samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun, den stad som haft flest kända fall av sympatisörer som åkt ner till det islamistiska kalifatet i Syrien. 

Han säger att det är svårt att agera på kommunal nivå innan det fattats beslut nationellt hur Sverige ska hantera personer som vill återvända.

– Ska Sverige agera på något sätt och hämta hem personerna eller bistå konsulärt? När det är klart kan kommunen börja förbereda sig. Än så länge är det svårt att bedöma vad som kommer att ske, säger Zan Jankovski och fortsätter:

– Om vi leker med tanken att de här människorna kommer tillbaka ... Det finns ingen särskild enhet eller organisation riggad för att möta detta utan det sker inom ordinarie verksamhet, i huvudsak hos socialtjänsten.

Hot- och riskbedömningar

Zan Jankovski konstaterar att det första som sker är att polisen och Säkerhetspolisen utreder vad personerna gjort under vistelsen i Syrien och Irak och att dessa myndigheter gör hot- och riskbedömningar:

– Har de begått brottsliga handlingar, gjort sig skyldiga till folkrättsliga brott, krigsbrott ... det finns en mängd olika potentiella saker de kan ha gjort. Därefter kan det bli aktuellt att kommunen möter de här individerna, framför allt utifrån barnperspektivet. Sannolikt görs anmälan om att deras barn har varit i Syrien.

Flyktinglägret al-Hawl i norra Syrien. Foto: SVT

Socialtjänsten är det organ inom den kommunala organisationen som har lagligt utrymme att starta en utredning, förklarar Zan Jankovski.

– I Göteborg, och speciellt Angeredsområdet, har vi valt att vara lite mer offensiva. Så fort vi får informationen så söker vi upp dem och ser vad vi kan göra i huvudsak utifrån barnens bästa. I utredningen tittar socialtjänsten på en mängd olika aspekter på barnets miljö och individuella tillstånd. För kommunen är det högre prioritet att agera om vi får kännedom om en åttaåring än om det är en 27-åring som kommer hem.

Flera svenskar och deras barn befinner sig just nu i Syrien, däribland 29-åriga Lisa Andersson från Västsverige som anslöt sig till IS 2013. Hon lever med två barn i flyktinglägret al-Hawl i norra Syrien.

Befinner sig i IS-fäste med sju barn

I det sista IS-fästet Baghuz finns Michael Skråmo, 33, från Göteborg med sina sju barn som alla är yngre än åtta år. Skråmo har förklarat att han vägrar ge upp och har sagt till släktingar att han och barnen hellre dör.

Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, har sedan 2012 omkring 300 personer lämnat Sverige för att resa till konfliktområden och ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar. Av dem har cirka hälften återkommit.

IS-svensken Michael Skråmo, 33.

När Zan Jankovski i oktober 2018 hörde sig för hos de tio socialtjänsterna i Göteborgs kommun om antalet återvändare som då var kända här blev svaret tio vuxna och åtta barn. Av de vuxna är sex män, fyra kvinnor, enligt Jankovski.

– Det kan finnas ett mörkertal, men det är de uppgifter vi har för närvarande, säger han.

Vad händer med barnen som kommer tillbaka med sina föräldrar? Kan det bli aktuellt för sociala myndigheter att omhänderta barnen?

– Om man ska gå så långt att barn omhändertas är det förknippat med mängder av bedömningar. Från mitt perspektiv borde en parameter för föräldraskapets lämplighet vara om man tar med ett barn till en krigszon. Det tycker jag är självklart att titta på. Om det är så eller inte kan jag inte bedöma. Men det borde det vara. De utsätter ju sannolikt sina barn för fara och risker.

Kvinnan som intervjuas i SVT:s ”Korrespondenterna” vill nu åka hem till Sverige och lämna flyktinglägret. Foto: SVT

 

Det har ju kommit många barnfamiljer från Syrien som har varit utsatta för krig, kanske rentav varit utsatta för IS. På vilket sätt skiljer hanteringen av de här?

– Det är en intressant fråga. De har befunnit sig på samma plats. De har sannolikt upplevt en hel del avskyvärda saker, oavsett om du är en IS-krigares barn eller om du är dess offer. I det perspektivet finns det säkert liknande upplevelser.

– Det som säkerligen kan vara den stora skillnaden, men vad vi inte vet så mycket om egentligen, är hur de här ”IS-barnen” uppfostrats. Har de tränats i någon ideologi, har de drillats i någon form av extremtänk med mera? En del riktigt små barn, 5, 6 och 7-åringar hanterar våld, ser våld, bevittnar våld. Jag kan tänka mig att de har levt i en mycket mer våldsam miljö. De andra har kanske rentav varit utsatta av det våldet.

En kvinna och ett barn går mot tälten i flyktinglägret al-Hawl i norra Syrien. Foto: FADEL SENNA/AFP

”Styr in barn i viss tankeväg”

Zan Jankovski konstaterar att en av delarna av kalifatbygget har varit att skapa en ideologisk dimension.

– Att du tidigt uppfostrar och styr barn in i en viss tankeväg. Möjligen att detta gränsar till arbetet med barn som vuxit upp i vissa sektmiljöer, säger han.

Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo, säger att myndigheten behandlar varje person som återvänder individuellt. Det görs ingen skillnad på vilken person det är, om det är en man, kvinna eller ett barn.

– Vi gör individuella bedömningar och tittar på avsikt och förmåga att utgöra ett hot mot Sverige. Vi följer alla som återvänder från konfliktområden, där de varit del av en våldsbejakande islamistisk gruppering, och har bra rutiner för det, säger han.

Gabriel Wernstedt förklarar att det görs orosanmälningar till socialtjänst om att barn kan fara illa, i de fall där det rör sig om familjer. 

Säpo: ”Skyldiga lämna orosanmälan”

– Om vi misstänker att barn far illa är vi skyldiga att lämna en orosanmälan. Det gäller också när en barnfamilj återvänder från ett konfliktområde där de har varit del av en våldsbejakande islamistisk gruppering. Sedan är det socialtjänsten i respektive kommun som utreder, säger han.

Ing-Marie Larsson är sektorchef i Östra Göteborg med ansvar för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder. Hon beskriver arbetet med barnen efter att en orosanmälan eller ansökan om stöd och hjälp kommit in till socialtjänsten:

– Det vi gör då är att vi utreder barnens behov och föräldrarnas förmåga. Vi gör en bedömning av vilket stöd som är möjligt att sätta in. Det kan vara allt från samarbete med sjukvården till stödsamtal och föräldrastöd. Fantasin får sätta gränserna.

Ing-Marie Larsson är sektorchef i Östra Göteborg med ansvar för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder. Foto: Pressbild

Vad kan barnen ha för behov?

– Barn som bevittnat våld eller varit utsatta för olika saker kan vara traumatiserade. Då tar vi stöd och hjälp av sjukvården. Vi har tidigare givit familjer som kommit från krigshärjade områden stöd och hjälp. Det här är lite speciellt och vi får vara ödmjuka inför att det kan krävas ny kunskap för att ha hand om de här barnen och familjerna. Vad det kan handla om kan jag inte uttala mig om.

När det gäller eventuella omhändertaganden av barn har socialtjänsten lagstiftningen att luta sig emot. Det är LVU, lagen om vård av unga, som tillämpas.

– Efter en utredning kan vi ansöka om omhändertagande hos domstol. Det är när föräldrarnas förmåga brister i stor omfattning. Jag har svårt att uttala mig om vilka parametrar som spelar in, säger Ing-Marie Larsson.

Är det svårt att ta hand om de här barnen?

– Jag kan inte värdera just dessa fall. Vi har bra bedömningsinstrument och är duktiga på att utreda barnens behov. Men det är alltid svårt att hantera barnavårdsärenden och bedöma barn som far illa av olika skäl.

Mikael Damberg, inrikesminister. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT

”Inga möjligheter att agera”

Regeringens hållning i frågan om IS-återvändare har hittills varit att myndigheterna inte ska hjälpa personer att resa tillbaka, att konsulär hjälp är utesluten.

Både utrikesminister Margot Wallström och inrikesminister Mikael Damberg har meddelat att Utrikesdepartementet inte kommer att agera.

– Sverige har inga möjligheter i det här säkerhetsläget att agera på plats i Syrien. Man måste fundera kring vilket ansvar man har som familj för att inte utsätta sina barn för detta. Men skulle det vara så att ett barn kommer till en svensk ambassad eller beskickning så kommer vi ta det ärendet på stort allvar, har Mikael Damberg tidigare sagt.