Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Åsa, 29, är i klimakteriet: ”Jag började gråta”

Det här är klimakteriet
Åsa Engström, 29, och Johannes Ljung, 31.Foto: Privat
Nu söker paret efter en äggdonation.Foto: Privat

Åsa Engström trodde att den uteblivna mensen och vallningarna berodde på en cysta.

Sedan fick hon beskedet – vid 29 års ålder hade hon hamnat i klimakteriet.

– Jag sa bara 'gud jag har hamnat i klimakteriet' och sedan började jag gråta, säger hon.

För Åsa Engström från Karlstad började problemen tidigt. Redan när hon var i tidiga 20-årsåldern var mensen oregelbunden och alltmedan åren gick blev det värre.

I början tänkte hon att det var en godartad cysta som var orsaken.

– Det hade jag haft förut, så jag visste att det kunde rubba hormonbalansen, säger Åsa Engström.

Åsa Engström började gråta när hon insåg att hon hamnat i klimakteriet.Foto: Privat

För att lösa problemet fick hon tabletter som skulle kicka i gång mensen och utjämna hormonbalansen. Det fungerade ett litet tag. 

Men sedan kom ett år utan blödningar.

– Under hela 2018 hade jag också vallningar, men jag trodde att det berodde på att jag hela tiden klädde mig fel.

”Var jättesorgligt”

Återigen sökte Åsa Engström hjälp. Tillslut fick hon komma till en specialistgynekolog där det togs ordentliga blodprover för att undersöka vad som kunde vara fel.

Resultaten gick att läsa bara några dagar senare på 1177.

– Det var jättesorgligt. Vi satt i bilen och läste upp resultaten. Det var så tydligt att det var klimakteriet, säger Åsa Engström.

I bilen tillsammans med pojkvännen Johannes Ljung, 31, gick hon igenom referenstabellerna i provresultaten. Där kunde hon läsa om sin äggreserv som var onormalt låg och FSH-värdet som var ovanligt högt för någon i hennes ålder.

Det gick inte att ta miste på.

– När jag sammanställde allt i mitt huvud så sa jag bara ’gud jag är i klimakteriet’ och sedan började jag gråta.

Bär på det ärftliga syndromet

Nya Wermlands-tidningen har tidigare uppmärksammat Åsa Engströms historia – och en trolig orsak till det tidiga klimakteriebeskedet.

Åsa Engström är en frisk anlagsbärare av Fragil X, vilket beror på en premutation på x-kromosomen. Enligt Socialstyrelsen är syndromet, eller tillståndet, den vanligaste ärftliga orsaken till olika grader av utvecklingsstörning hos barn. 

Hos en frisk anlagsbärare kan det därtill orsaka nedsatt fertilitet och 15 till 30 procents risk att hamna i klimakteriet i förtid.

Åsa Engström har dock inte gett upp på sin dröm om att bli mamma.

Söker äggdonation

Efter beskedet har Åsa och Johannes samlat in mängder av information för att landa i ett alternativ som passar dem: äggdonation.

På så sätt kommer Åsa kunna bära ett barn, utan risk för att det skulle ärva Fragil X.

– Johannes och jag har alltid velat ha en familj så det var ingen annan tanke än att det skulle bli så, men förutsättningarna för att kunna bilda den blev väldigt annorlunda, säger Åsa Engström.

Men för att genomgå en donation krävs en lång väntan. Först måste Åsa få en kontakt i Karlstad och skicka över journaler. Därefter sker kontakt med en IVF-klinik, följt av undersökningar och möten med kuratorer innan det blir möjligt att ställa sig i kö.

Sedan uppskattas kötiden uppgå i ungefär ett till två år.

– Det tar tid och det är lite skrämmande för jag har alltid tänkt att jag ville bli en ung mamma, säger Åsa Engström.

Samtidigt är Åsa Engström tacksam till alla de som väljer att donera ägg. Hennes förhoppning nu är att allt ska gå vägen – och att hon i framtiden ska kunna få den familj hon alltid drömt om.

– Jag skulle vara jättenöjd med ett barn, men jag har nog tänkt mig en större familj än så. Skulle det gå att få flera vore det förstås fantastiskt, men man får se hur det blir. 

Äggdonation

15 till 20 procent av alla par i fertil ålder i Sverige är ofrivilligt barnlösa. 

 

En del av dem kan få hjälp med assisterad befruktning, varav ett alternativ är äggdonation. 

 

Vem kan donera ägg?

 

För att donera ägg måste du vara frisk och mellan 23 till 36 år. Därtill kommer du att få lämna blodprov, genomgå ett vaginalt ultraljud och prata med en kurator.

 

För att bli godkänd som äggdonator får du inte ha några allvarliga eller smittsamma sjukdomar och inte ha ärftliga allvarliga sjukdomar i släkten. Dessutom behöver du vara psykiskt friskt, inte ha något missbruk och ha en välfungerande ägglossning.

 

Hur går äggdonation till?

 

Vid äggdonation blir du behandlad med hormoner, vilket stimulerar att flera ägg kan mogna och plockas ut samtidigt.

 

Läkaren använder sedan ultraljudsundersökning och en nål för att plocka ut äggen. Vid ingreppet är du bedövad och kan även få avslappnande medel.

 

Behandlingen tar vanligtvis 15 till 20 minuter. Det följs av ungefär två timmars vila på kliniken innan du kan gå hem.

 

Du som donerar är oftast anonym.

 

Källa: Vårdguiden