Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Arkeologernas fynd: Skatt från Nefertitis tid

Ur arkivet: Fyndet i 2000 år gamla rummet kopplas – till Ikea
Ett lotussmycke.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Guldmsmycken.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Ett guldhalsband.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge
Ett dekorerat kärl.
Foto: Peter Fischer, Teresa Bürge

Guldsmycken, ädelstenar och keramik. Inte mindre än 500 föremål med över 3 000 år på nacken. 

Det är vad den arkeologiska expeditionen från Göteborgs universitet grävt fram ur underjordiska kammare i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern.

Man hittade också över 150 mänskliga skelett.

Expeditionen har pågått i över ett decennium, men det var för fyra år sedan som arkeologerna hittade två gravar som var utformade som underjordiska kammare.

I dessa hittades skeletten efter 155 individer – och bland dem 500 föremål i form av gravgåvor. 

– Fynden tyder på att det är familjegravar för det härskande skiktet i staden. Vi har till exempel hittat skelettet efter en femåring med guldhalsband, guldringar i öronen och ett diadem av guld runt pannan. Förmodligen ett barn till en styrande och förmögen familj, säger GU-professorn Peter Fischer som leder utgrävningarna, i ett pressmeddelande.

Smycken av olika ädla metaller, elfenben och ädelstenar samt ”rikt dekorerade kärl från många olika kulturer” har hittats. Utöver ädelstenar från bland annat Indien och Afghanistan så har också bärnsten från Östersjön hittats.

– Vi hittade även en keramiktjur. Kroppen av den ihåliga tjuren har två öppningar, en på ryggen för att fylla på en vätska, sannolikt vin, och en vid nosen för att dricka. Tydligen hade man minnesfester i gravkamrarna för att hedra de avlidna, säger Fischer.

Men några av fynden väcker nya frågor. Bland annat ett textprytt cylinderformat sigill av hematit som härrör från Mesopotamien.  

– Texten består av tre rader och nämner tre namn. Ett är Amurru, en gud som dyrkades i Mesopotamien. De andra två är historiska kungar, far och son, som vi nyligen lyckades spåra i andra texter från denna period. Just nu försöker vi lista ut varför sigillet hamnade på Cypern mer än tusen kilometer från där det tillverkades.

Många av smyckena har kunnat dateras till drottning Nefertitis tid. Denna byst förställande henne, som är över 3 000 år gammal, står på Egyptiska museet i Berlin.
Foto: MARKUS SCHREIBER / AP
Foto: Göteborgs Universitet

Smycken har kunnat dateras och jämförelserna visar, enligt Peter Fischer, att de flesta föremålen är från Nefertitis period från omkring 1350 före Kristus. Nefertiti själv ska ha burit liknande smycken.

Nu pågår ett arbete med DNA-analyser av skeletten för att ta reda på hur släktbanden ser ut mellan personerna och få svar på om det finns personer från andra kulturer begravda i kamrarna.