Anton Andersson, 23, från Skövde, lever sin dröm – att flyga. Foto: Anton Andersson/OddworkAnton Andersson, 23, från Skövde, lever sin dröm – att flyga. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson, 23, från Skövde, lever sin dröm – att flyga. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson flyger genom en banderoll – i 270 kilometer i timmen och drygt två meter ovanför markytan. Foto: Anton Andersson/OddworkAnton Andersson flyger genom en banderoll – i 270 kilometer i timmen och drygt två meter ovanför markytan. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson flyger genom en banderoll – i 270 kilometer i timmen och drygt två meter ovanför markytan. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson gör sig redo för en wingsuitflygning i de Schweiziska Alperna. Foto: Anton Andersson/OddworkAnton Andersson gör sig redo för en wingsuitflygning i de Schweiziska Alperna. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson gör sig redo för en wingsuitflygning i de Schweiziska Alperna.  Foto: Anton Andersson/Oddwork
Wingsuitpiloterna hoppar antingen ut från en flygfarkost, eller från en fast och hög punkt – till exempel ett berg. Foto: PrivatWingsuitpiloterna hoppar antingen ut från en flygfarkost, eller från en fast och hög punkt – till exempel ett berg. Foto: Privat
Wingsuitpiloterna hoppar antingen ut från en flygfarkost, eller från en fast och hög punkt – till exempel ett berg. Foto: Privat
Anton Andersson har som mål att försörja sig på att flyga med wingsuit. Foto: Anton Andersson/OddworkAnton Andersson har som mål att försörja sig på att flyga med wingsuit. Foto: Anton Andersson/Oddwork
Anton Andersson har som mål att försörja sig på att flyga med wingsuit. Foto: Anton Andersson/Oddwork

Anton lever sin dröm – i 270 kilometer i timmen

Publicerad

När Anton Andersson, 23, från Skövde var liten, hade han en återkommande dröm: att han sprang uppför en brant bergssida, för att sedan kasta sig handlöst ut – och flyga.

Och nu har drömmen blivit verklighet.

– För mig handlar livet mindre om hur länge jag lever, och mer om hur jag lever under tiden jag är vid liv, säger han. 

Anton Anderssons senaste wingsuitflygning – när han i 270 kilometer i timmen och två meter över markytan, flög rätt genom en banderoll med sin sponsors logga – har uppmärksammats av medier världen över.

Och det är inte svårt att förstå intresset och fascinationen. För vad är det som förmår någon att utsätta sig för en sådan oerhörd risk? 

Ett litet misstag, och livet kan vara förbi.

Men det är just precis det, vetskapen om hur skört livet kan vara, som har gjort Anton till den han är i dag – en av världens yngsta wingsuitpiloter, och utnämnd av amerikanska CNN till en svensk superman, minus kryptoniten.

– När jag var 20 år drabbades en nära vän av cancer, och några andra råkade ut för en trafikolycka. Det fick mig att ställa mig frågan vad jag egentligen hade velat göra med mitt liv, om det närmade sig sitt slut, säger Anton, som tidigare intervjuats av GP.

Och svaret på den frågan var inte att bli civilingenjör, vilket han där och då studerade till att bli. 

Har flugit 1 600 gånger på tre år

– Jag tänkte på den där drömmen som jag hade som barn, och att den måste betyda någonting. Den var så stark när jag var liten, men sen var det som om jag hade tappat kontakten med den.

Anton anmälde sig till en fallskärmskurs, och så fort han landade på marken efter sitt första hopp – eller kanske till och med så fort han lämnade flygplanet – visste han att det var det här han ville göra med sitt liv. Att flyga.

Men det stannade inte vid fallskärmshoppning. Snart fick han nys om wingsuitflygning och bestämde sig för att prova. Han blev biten direkt, och på den vägen är det.

– Jag har så mycket passion för det här, och har jobbat häcken av mig för att kunna flyga så mycket som möjligt. 

Och flyga har han gjort. Närmare 1600 gånger under de senaste tre åren. Hälften av de tillfällena har han hoppat från ett plan, och hälften av gångerna har han kastat sig ut för ett berg.

– Jag flyttade till Schweiz för att komma närmare bergen. Här kan jag sätta på mig dräkten på en lunchrast, göra en flygning och sen gå tillbaka till arbetet. 

Livrädd inför varje hopp

Men fastän Anton vid det här laget – sin blygsamma ålder till trots – är mycket rutinerad inom sporten, är han fortfarande livrädd inför varje hopp.

– Det är det som är det roliga. Man utmanar sig varje gång. Tankarna finns där, på vad som kan hända. Då gäller det att påminna sig om att jag har gjort vad jag har kunnat för att förbereda mig på bästa sätt; packat skärmen rätt, studerat väderprognoser, tränat... Då kan jag andas ut och slappna av, säger Anton.

– Och för mig handlar livet mindre om hur länge jag lever, och mer om hur jag lever under tiden jag är vid liv. 

De lyckokänslor flygningen ger, överväger dessutom riskerna med råge, enligt Anton:

–  Så länge jag tycker att det är så pass roligt som det är nu, kommer jag att fortsätta flyga. De otroliga upplevelserna jag får, de vackra miljöerna jag får se och de fantastiska människorna jag träffar ger mig så oerhört mycket. 

– Det är sådant som jag önskar att alla fick uppleva, säger Anton. 

Och det hörs på rösten att han är... lycklig.

 

Fler bilder och mer information finns på Anton Anderssons Facebook och Instagram.

Relaterade ämnen
Jens Andersson
Jens Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER