Anne Ruuska och hennes sambo bor i Trollhättan.
Första halvan av maj var sambon sjuk i covid-19, men hade inga symptom. När han återvände till arbetet efter två veckor tänkte de båda att allt skulle vara som vanligt.
Men redan samma dag började Anne känna sig krasslig.
– Vi lunchtid så kände jag att febern bara steg och steg och steg, säger hon.
På kvällen stod termometern på 40,5 grader.
– Jag blev fruktansvärt orolig och rädd. Jag brukar aldrig ha så hög feber, berättar Anne.
I sin oro ringde Anne vårdguiden, som hon i dag lovordar för deras hjälpsamhet.
– De är helt suveräna, säger hon.
Ambulans ryckte ut till hemmet
Efter samtalet skickades en ambulans till parets hem.
– Då var febern nästan 41 grader. Ambulanspersonalen kom upp med full skyddsutrustning i lägenheten, men de bedömde att jag inte behövde läggas in på grund av att jag inte hade några problem med andningen, säger Anne.
I dag är det nästan två månader sedan ambulanspersonalen var på besök, men Anne är fortfarande sjuk och bor för tillfället i sin sommarstuga, där hon sitter isolerad, något som även Ttela skrivit om.
”Fruktansvärt yr”
Hon är tacksam att hon hittills sluppit andningssvårigheter, men hon plågas av en rad andra symptom på viruset.
– Från början har det handlat om att jag inte har någon ork. Jag kunde knappt ta mig från sängen till toaletten utan att bli fruktansvärt yr. Med tiden har jag också tappat smak- och luktsinnet, berättar Anne.
Enligt Anne går symptomen i vågor. När vi pratar med henne har hon återigen en dålig dag.
– Det går i vågor allting. I dag har jag en yrseldag och måste hålla i mig när jag går. Jag är så yr. När jag böjer mig ner så händer det om vartannat att jag svimmar av. Febern är också högre igen och uppe på 39 grader. Förra veckan var jag nästan nere på min vanliga temperatur, säger hon.
Efter viktraset – väger 44 kilo
Anne har också förlorat mycket vikt på grund av viruset. I dag väger hon bara 44 kilo, berättar hon.
– Jag är liten och kort och har kämpat hela livet med att gå upp i vikt. Jag var så glad att jag äntligen kommit över 50 kilo, men nu har jag tappat sju. Jag är hungrig hela tiden, men när jag väl ska äta så går det inte. Jag känner ingen smak. Det tar emot.
Anne hoppas att hon snart ska bli frisk och att forskarna får fram ett säkert vaccin så fort som möjligt, så fler inte drabbas som hon.
– För mig kan man nog inte göra så mycket, det går över förhoppningsvis. Men jag hoppas det kan hjälpa andra, säger hon.
Annars ser Anne mest fram emot det som hon tidigare tagit för givet.
– Jag hoppas att jag får tillbaka lukt- och smaksinnet och orken. Min sambo lagar fantastisk mat och den vill jag kunna njuta av igen. Jag hoppas också att jag snart orkar påta i vår fina trädgård som jag tycker så mycket om, säger hon.
