Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Anna, 37: "Jag har aldrig varit så rädd"

Det blev ingen vanlig dag för skogsvana Anna, 37, i Stenungsund.Foto: Privat
Joggingtur med hundarna slutade med helikopterjakt och en skräckfylld timme.Foto: Privat
Annas larmsamtal ledde till ett stort polispådrag.Foto: Mikael Berglund

Anna, 37, var ute och motionerade i Stenungsund.

Då – uppfattade hon det som – drog en man på sig plasthandskar, greppade ett järnrör och började jaga henne.

I sin flykt sprang Anna vilse i skogen.

– Jag har aldrig varit så rädd, säger hon.

När polisen hittat henne efter ett timslångt helikopterpådrag stod det snart klart att allt var ett missförstånd.

"Järnrörsmannen" var i själva verket en vattenforskare med ett provrör.

Berättelsen om järnrörsmannen som jagade Anna i joggingspåret utvecklades snabbt till en riksnyhet. Det var när Anna var ute och motionerade vid Gårdsjön i Ucklum i Stenungsund som hon uppfattade det som att en okänd man började jaga henne – med järnrör i hand.

– Vi skulle gå den här slingan jag och mina tre hundar. Vi gick nämligen slingan i går och hade jag tappat ett halsband till en hund, berättar Anna.

– Jag tänkte att jag springer eller går den rundan i dag så kanske jag hittar det.

Sagt och gjort. Anna tog hundarna med sig och knallade i väg på stigen runt Gårdsjön. I området pågår sedan många år ett projekt som handlar om att mäta surhet i naturen, lett av Institutet för vatten och luftvårdsforskning.

Anna berättar om mötet med "järnrörsmannen":

– Jag var nere vid vattnet eftersom min ena hund skulle dricka. Hon sprang fram till en man som satte sig och gosade med henne. Mannen ställde sig sedan upp och tog upp plasthandskar ur fickan och tog på sig dem, men sa liksom ingenting. Han bara stod och log, säger Anna.

Sa "there's a girl"...

Mannen tog tag i Annas hund, i sidan på halsen, och drog med henne till en liten bod i närheten.

– Min stora hund var kopplad och blev galen. Då tog mannen upp ett rör på marken vid stugan. Det kändes heltokigt för att han dragit min hund mot stugan. Jag trodde han skulle stänga in henne där.

Enligt Anna gick inte mannen mot henne och hundarna men bara det att han tog upp röret räckte för henne.

– Han sa något på engelska "there's a girl", inte bara en gång utan två. När jag sprang därifrån började han gå efter. Jag tror inte han sprang efter mig, men han följde med tillbaka mot stigen.

Ett starkt obehag sköljde då över Anna. Hon tog till flykten.

– Jag ringde polisen samtidigt som jag sprang som en galning. De bad mig springa av stigen och gömma mig, säger hon.

Höll telefonkontakt med polisen

När hon satt gömd hörde hon ljud i skogen.

Hon trodde att det kanske var "järnrörsmannen."

Det knakade i kvistarna och hundarna morrade.

– Jag fick för mig att han letade efter mig. Jag vågade inte kolla upp, utan bara satt där, säger Anna.

Anna hade hela tiden kontakt med polisen via sin mobiltelefon och till slut när helikoptern kom bad de henne gå fram så att de kunde se henne.

– Jag har aldrig varit så rädd, för jag visste ju inte om mannen skulle dyka upp när jag klev fram från gömstället, säger hon.

20 minuter efter att Anna hittades av polishelikopter kom beskedet: Järnrörsmannen var i själva verket en forskare, som var ute för att mäta surhet i vattnet. "Järnröret" var en typ av längre provrör.

"Så gör man väl inte...?"

Hans Lippens, polisens presstalesperson:

– Ingen ville henne i själva verket något illa. Men hon har agerat helt rätt ändå.

Anna har inte själv pratat med forskaren men polisen har pratat med honom och han förklarade varför han tog tag i Annas hund. Han var rädd för hundar, hävdade han själv.

– Men så gör man väl inte om man är rädd för en hund? Jag vet inte heller varför han tog upp röret, om han kände sig hotad av min stora hund.

Anna vill gärna tacka polisen för att de kom så snabbt och skötte det hela så proffsigt.

– Jag är imponerad av dem, säger hon.

 

LÄS MER: Forskarens svar: "Man måste väl få ha plasthandskar på sig?"