Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Anette fick gravid- och cancerbesked samtidigt

Anette Selberg födde sin dotter Isabella svårt cancersjuk.Foto: PRIVAT
Anette Selberg tillsammans med sina barn. Samuel är snart 4 år och Isabella nästan 2,5 år.Foto: PRIVAT
Anette Selberg var drabbad av sköldkörtelcancer under sin graviditet.Foto: PRIVAT
Anette Selberg var drabbad av sköldkörtelcancer under sin graviditet, men väntade med behandlingen till efter förlossningen.Foto: PRIVAT

Anette Selberg fick veta att hon var gravid och seglade på moln.

Nästa dag kraschlandade hon efter nytt besked: Du har fått cancer.

– Det var enorm glädje och sorg, det var liv och död inom loppet av bara några timmar, berättar Anette som fick ta ett antal livsavgörande beslut.

Det var i maj 2015 som göteborgskan Anette Selbergs liv bokstavligt talat vändes upp och ned.

– Jag fick besked om att jag blivit gravid. Det var stort för mig och min familj.

Sedan tidigare hade hon ett barn, den då ettårige Samuel, tillsammans med sin man Daybis Robles.

Men dygnet efter fick hon ett besked av ett helt annat slag.

– Man hade konstaterat att en knöl jag haft på halsen var en tumör och att jag drabbats av sköldkörtelcancer.

Kunde inte ta risken

Anette hade både ett barn och en dödlig sjukdom som växte i hennes kropp.

Tumören behövde tas bort, så läkarna rekommenderade omedelbar operation. Man uppgav att dock att det fanns en risk att en sådan skulle kunna få till följd att Anette aborterade bort fostret.

– Den risken kunde jag inte ta. Jag var kär i min bebis inne i magen från första sekunden.

Ett beslut som ökade risken för att hennes liv inte skulle gå att rädda.

Anette Selberg födde sin dotter Isabella svårt cancersjuk.Foto: PRIVAT

 

LÄS MER: Ella om cancerns baksmälla: "Vet inte om jag nånsin blir densamma" 

 

Graviditeten blev oerhört påfrestande psykiskt.

– Jag kände mig som en bomb färdig att explodera. Jag funderade ständigt på om bebisen skulle födas frisk, med tio fingrar och tio tår.

Lilla Isabella föddes i januari 2016 under stor dramatik. Moderkakan satt kvar inne i Anette vilket kan leda till förblödning. Bebisen fick behandlas för ett RS-virus bara 16 dagar gammal.

”Saknade kompetens”

Men duon klarade den krisen och då var det dags för nästa pärs: cancerbehandlingen. Anette fick genomgå två täta operationer och en strålbehandling.

– Här kände jag att man saknade kompetens att behandla en kvinna med ett litet barn. Jag fick helt olika besked angående om jag kunde eller inte kunde amma när jag skulle göra min radioaktiva behandling, till exempel. Jag fick ta reda på fakta själv mitt under den här svåra tiden. 

Familjen Robles-Selberg har fått gå igenom många prövningar.Foto: PRIVAT

Anette är givetvis tacksam att hon överlevt cancern och att hennes flicka som blivit 2,5 år mår bra i dag. Men hon är ännu inte i mål efter de tuffa åren.

– Det är som att tiden hunnit ikapp mig, att jag kan reflektera och tänka på allt som hänt nu. Tidigare var det bara en kamp för att överleva och klara livet på mitt barn.

Många bieffekter

I många avseenden är den här tiden den svåraste, menar Anette.

– Konsekvenserna av operationerna, det blir en massa bieffekter när man saknar sin sköldkörtel till exempel, blev lite chockartade. När jag sedan vände mig till mina läkare som jag hade haft på Sahlgrenska sjukhuset, hänvisade de mig till vårdcentralen, som inte har samma expertkunskap.

Anette menar att man känner sig väldigt ensam ett år efter en cancerbehandling. Problem av många slag kan dyka upp: psykiska besvär, problem med ekonomi med mera.

Något bland andra Boris Lennerhov, vd på Gekås i Ullared och nybliven ambassadör för Cancerrehabfonden som hjälper cancerpatienter efter sjukdomen, berättat om.

– Du är friskförklarad, heter det. Men jag känner mig verkligen inte frisk. Jag har fått svårare att koncentrera mig, mindre ork, stundtals tappat ord och minnet. Ett tag trodde jag att jag höll på att bli dement. Jag har gråtit enormt mycket.

Vill ge ut bok

Anette skulle gärna se förändringar i eftervården till cancerdrabbade. En bättre stöttning och rådgivning, helt enkelt.

– Och så en uppmaning till alla nära och kära till de som drabbas av cancer. Sluta inte bry er och vilja hjälpa till lite extra. Det tar lång tid att komma tillbaka.

Anette är på god väg. Ett sätt för henne har varit att skriva ner sina känslor i form av minnesanteckningar.

– Jag hoppas kunna ge ut en bok om det här för att kunna hjälpa andra. Men först måste jag bli helt frisk.

– På riktigt.