Västra Götalandsregionens egen verksamhetsanalys om ”Ambulanssjukvård och liggande sjuktransport” för 2019 visar att ingen av de fem sjukhusförvaltningarna Kungälvs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Södra Älvsborgs sjukhus eller regionen som helhet når målen för prio 1-larmen. Situationen var då exakt samma som året innan.
Larmen som rings in till SOS delas upp i tre grupper.
Prio 1, är när symptomen bedöms vara akut och livshotande. Larmet får högsta prioritet.
Prio 2, är när symptomen bedöms vara akuta men ej livshotande. Larmet får hög prioritet.
Prio 3, är när det finns ett vårdbehov men att det inte är akut. Larmet får lägre prioritet.
Det finns också prio 4, vilket är liggande sjuktransport eller sittande sjukresa, det är när det inte finns något behov av att vårda under själva resan.
Målet för regionen är att i 90 procent av larmen som är prio 1 ha en ambulans på plats inom 20 minuter – med en mediantid på 12 minuter från det att SOS besvarar ett samtal.
Men enligt verksamhetsanalysen som gjorts av regionen, är det ytterst få som klarar den tiden.
Ambulanser skulle dras in – stoppades
NU-sjukvården, som står för Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus, klarar inte att hålla tiderna för prio 1-larmen. Men trots det ville man spara in 20 miljoner kronor på ambulansverksamheten.
Det var en del av ett större sparpaket som låg över hela NU-sjukvårdens verksamhet som i februari var 200 miljoner kronor.
Något som sticker i ögonen på personalen, som varje dag kämpar med att köra ut på larmen – i rätt tid.
Maria Svensson, ambulanssjuksköterska från Munkedal arbetar inom just NU-sjukvården och har tidigare berättat om känslorna för sparkravet.
I början av året fanns förslaget att en av tre ambulanser i Uddevalla skulle försvinna under nattetid, en akutbil – så kallad single responder – skulle dras in och en dygnsambulans skulle försvinna på Västkusten under 12 veckor i somras.
Det förslaget stoppades enligt Maria, som startade en namninsamling för att behålla ambulanserna.
Hon säger att det också varit uppe förslag om att införa sovande jour där personalen enbart skulle få betalt om de åkte på larm.
– Det stoppades av våra fackliga, de var väldigt engagerade. Det finns ingen vettig lösning. Vi behöver inte nedskärningarna, vi behöver mer pengar.
”Det är inte rimliga sträckor”
Men varför hinner inte ambulanserna fram i tid?
Maria Svensson upplever att avstånden inom området är för långa för att faktiskt nå fram inom 20 minuter.
– Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag upplever att det är svårt att nå fram till patienter om vi åker från Munkedal och ska till Tanum eller Henån. Det är inte rimliga sträckor på prio 1-larm.
Om det skulle bli nedskärningar så tycker Maria att det både äventyrar patientsäkerheten, det är främst prio 2-larm som nedprioriteras, men också den egna, nu när årstiden för med sig sämre väglag och då ambulansförarna måste köra försiktigt, trots tidspressen.
– Det är en direkt livsfara för befolkningen och det finns en risk för stort lidande. Vi behöver inte nedskärningarna, vi behöver mer pengar, säger hon och fortsätter:
– Vi får heller inte gå på utbildningar som andra landsting får för det finns inga pengar. Nu finns det en utbildning hur man ska agera vid en terrorhändelse, men den får vi inte gå för att vi inte har råd, säger hon.
”Är i betydligt bättre balans”
Peter Heie (C) är ordförande i styrelsen för NU-sjukvården, han säger att sparpaketet under året har gått som ägarna hade kunnat förvänta sig och att prognosen för ett eventuellt underskott ser betydligt bättre ut inför 2020.
Vad gäller ambulansverksamheten har man inte behövt ta bort några bilar under 2019.
– Sen har ambulansen vidtagit en rad andra åtgärder för att hålla inne kostnader för fordon och personal. Vi är i betydligt bättre balans än för ett år sedan.
Heie kommenterar också faktumet att NU-sjukvården inte klarar av att hålla tiderna för prio 1-larm för ambulansen.
– Det är en starkt bidragande orsak, jag tror NU-sjukvården ligger bland de sämsta, att vi inte minskade antalet ambulanser. Om vi ska nå de här uppsatta målen kan vi inte minska vår flotta. Det måste finnas tillgänglighet ute i alla kommuner.
Fyra ambulanser på 80 000 personer
Men det är inte bara NU-sjukvården och Västra Götalandsregionen som har problem.
Enligt ambulansledningen i Kungsbacka finns det för få ambulanser även där – något som gör att de inte klarar sina mål, att nå ut till sjuka personer inom tio minuter. Det rapporterade bland andra GT om i somras.
Ambulansstationen i Kungsbacka har fyra ambulansbilar under dagtid och två under natten. Samtidigt ska de täcka behovet av akut sjukvård för de norra delarna av Halland och för de drygt 80 000 invånarna i Kungsbacka kommun.
I somras hade det, dittills i år, skrivits sju avvikelserapporter där ambulanspersonalen i Kungsbacka vittnat om brist på ambulansbilar.
När det inte finns lediga ambulansbilar i Kungsbacka blir det i stället Varberg som får åka ut på larm.
– Det blir långa framkörningstider, vilket blir en risk för personalen om det är prioritering av grad ett som kör på vägarna men också för allmänheten, har Anna Rosenberg, avdelningschef för ambulansen i Kungsbacka, sagt till SVT.
Ann Molander, ordförande i driftsnämnden för Ambulans- Diagnostik och Hälsa, i Region Halland till SVT, svarade i artikeln från augusti på SVT:s fråga, om huruvida det är säkert att bo i ett län med fyra ambulanser – som ska räcka för 80 000 personer.
– Att definiera trygghet är väldigt svårt, men vi har en bra och säker ambulansstation med väldigt bra personal. Sen finns det ingenting utan det kan bli bättre.
