Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Äldreligornas taktik: Stjäla längs vägarna

Genom att utge sig för att vara från hemtjänsten, kommunen eller blomsterförsäljare lurar de sig in hos äldre människor och stjäl allt av värde.Foto: Tomas Leprince
Ibland anväder sig bedragarna av falsk identifikation för att intyga att de är från exempelvis hemtjänsten.
När bedragarna släpps in i bostaden passar de på att stjäla allt av värde.Foto: Sofia Sabel
<strong>Hemtjänst-bluffen: </strong>Bedragarna utger sig för att komma från exempelvis hemtjänsten, bostadsbolaget, räddningstjänsten eller någon annan form av servicetjänst. När bedragaren kommit in i bostaden distraheras den äldre personen med samtal medan en annan bedragare plockar åt sig värdesaker.
<strong>Kassa-bluffen: </strong>Bedragarna ställer sig bakom en äldre person i kön i matkassan för att notera dennes kontokortkod. Därefter slänger en sedel på golvet, som då ofta plockas upp av åldringen, sedan konfronterar de denne utanför butiken och säger att det vill ha tillbaka sina pengar. Samtidigt tar de bankkort och eventuella kontanter.

De hänsynslösa äldreligorna agerar i samhällen kring de stora vägarna som E6, E20 och E4.

Genom att utge sig för att vara från hemtjänsten, kommunen eller blomsterförsäljare lurar de sig in hos äldre människor och stjäl allt av värde.

– Det är längs de stora lederna de kan förflytta sig snabbast, säger Claes Persson, chef för polisens Circagrupp som utreder äldrebrott.

Bedrägerimetoder som riktas mot åldringar

UTGER SIG FÖR ATT REPRESENTERA EN MYNDIGHET ELLER ETT FÖRETAG

Bedragaren ringer upp äldre och utger sig för att komma från exempelvis tv-bolag, hemtjänsten, räddningstjänsten eller att han eller hon är hantverkare eller fastighetsskötare. I samtalet uppger bedragaren att den ska lösa något problem, exempelvis installera ny programvara. Därefter besöker de den äldres bostad. När allt är klart ska betalningen ske. Bedragaren har med sig en apparat för kortbetalning och bostadsinnehavaren sätter i sitt kort och skrivit in sin kod. Då påstår bedragaren att något blivit fel och säger att det finns bättre utrustning i bilen. Bedragaren går i väg - med både kortet och kunskap om koden - och tar ut pengar ur bankomaten eller handlar med kortet.

Det kan också vara så att när bedragaren kommit in i bostaden distraheras den äldre personen med samtal medan en annan bedragare plockar åt sig värdesaker.

 

UTGER SIG FÖR ATT VARA ETT BARNBARN

Bedragarna ringer upp äldre personer och påstå sig vara ett barnbarn. Därpå säger bedragaren att han eller hon behöver låna pengar till en bil eller liknande, men måste stanna kvar hos bilhandlaren. En ”kompis” ska komma och hämta pengarna.

 

VÄXLINGSTRICKET

Bedragarna säger sig vilja växla pengar. I regel handlar det om ett försök att växla mindre valörer mot större - exempelvis tio hundralappar mot en tusenlapp. Men i stället för hundralappar lämnar bedragaren till exempel tjugolappar.

 

SEDELTRICKET

Bedragarna ställer sig bakom en äldre person i kön i matkassan för att notera dennes kontokortkod. Därefter slänger bedragaren en sedel på golvet, som då ofta plockas upp av åldringen, sedan konfronterar de denne utanför butiken och säger att det vill ha tillbaka sina pengar. Samtidigt tar de bankkort och kontanter.

 

KARTTRICKET

En person frågas om vägen och ombeds visa på en karta. Samtidigt passar en medbrottsling på att stjäla målsägandens plånbok.

Så undviker du att bli lurad - polisens bästa råd

– Begär legitimation. Släpp inte in någon du inte känner igen eller som inte kan identifiera sig.

– Legitimationen ska alltid ha foto och om du känner dig det minsta osäker, stäng dörren.

– Om du får ett telefonsamtal där någon utger sig för att komma från ett företag och ska göra hembesök bör du alltid dubbelkolla uppgiften.

– Ring inte tillbaka på samma nummer utan slå upp företagets nummer i telefonkatalogen eller på nätet och ring dit.

– Skaffa nummerpresentation till din telefon.

– Lämna aldrig ut personnummer, kontonummer eller bankkortsnummer.

– Låna inte ut pengar till någon som utger sig för att vara en släkting eller avlägsen bekant.

– Ha alltid ytterdörren till din bostad låst.

– Förvara inte stora summor pengar hemma.

– Var vaksam när någon du inte känner igen vill följa med in i trappuppgången.

– Om du släpper in någon, var uppmärksam på ytterdörren så att inte fler personer smiter in medan du är distraherad.

– Förvara aldrig plånbok/handväska synligt och helst inte i hallen nära ytterdörren.

– Inventera dina värdesaker, fotografera dem och titta över hur du förvarar dem. Märk dem med ditt personnummer.

Ligorna agerar blixtsnabbt innan de drar vidare till nästa offer. Genom att utge sig för att komma från exempelvis hemtjänsten, kommunen eller för att vara hantverkare knackar de på hos äldre personer. När de släpps in i bostaden passar de på att stjäla allt av värde – antingen själva eller så har de med sig en kumpan som länsar bostaden medan den äldre personen uppehålls av bedragaren.

– De ändrar taktik hela tiden och verkar tyvärr ha en väldig uppfinningsrikedom. Sist jag hörde var det någon som utgett sig för att vara blomsterförsäljare, säger Claes Persson, chef för polisens Circagrupp som utreder äldrebrott.

Brott av den här typen ökar ständigt. Trots att just Circagruppen ligger bakom att två större ligor just nu utreds för liknande brott inträffar nya händelser med jämna mellanrum.

Agerar längs stora vägarna

Det var inte länge sedan som en 90-årig kvinna i Jönköping släppte in en man som hon trodde skulle kontrollera vattnet i hennes lägenhet. Men i stället knuffade mannen in henne på toaletten och låste in henne innan han stal hennes smycken. I vintras rapporterades flera fall där bedragarna utgav sig för att komma från tv- och telefonibolag för att hjälpa till eller åtgärda fel.

– Jag har ingen statistik framför mig men att det varit ganska frekvent på sista tiden vet vi, säger Claes Persson.

Han menar att problematiken finns i alla delar av landet. Men främst i Syd- och Mellansverige.

– Om det är något som är förskonat så är det mer norrut. Det har med avstånden att göra. De agerar längs de stora lederna, det är där de rör sig snabbast, säger han.

"Väldigt oroande"

Brotten är svårutredda och en av anledningarna är just att ligorna ständigt är i rörelse. Dessutom kan det finnas svårigheter att få fram vittnesuppgifter – inte minst när det drabbat personer som är äldre och av olika anledningar kan vara i behov av hjälp.

Sven Carlsson är ordförande för Pensionärernas Riksorganisation, PRO i Göteborg, och han säger att han märkt av en oro bland medlemmarna.

– Det är väldigt oroande och tråkigt att det ska behöva vara så i samhället. Vi måste ta det på allvar, säger han till P4 Göteborg.

Äldrebrotten väcker starka känslor och på fredagen skrev Glenn Hysén en uppmärksammad krönika i ämnet. Där slår han fast att: "Att ge sig på äldre människor som inte har en chans att försvara sig är ta mig fan det ynkligaste man kan göra."

– Det är ju så att det inte finns någon som har någon annan synpunkt än just den. Nästan alla har ju en förälder eller någon annan äldre man kan relatera till, säger Claes Persson.