Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Akut spermabrist i Västra Götaland

Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har längst köer i landet. Bilden är en arkivbild.Foto: JAN WIRIDEN
Det råder brist på sperma i vården.Foto: SHUTTERSTOCK

Det råder brist på sperma in vården i Västra Götaland och väntetiderna till insemination och IVF-befruktning är landets längsta, rapporterar P4 Göteborg.

Hårdast drabbas lesbiska par och ensamstående kvinnor.

Sedan några år är det lagligt för ensamstående kvinnor att skaffa barn med hjälp av en spermadonator – vilket ledde till jätteköer till Sahlgrenska i Göteborg.

Köerna drabbas främst ensamstående kvinnor och lesbiska par, skriver P4 Göteborg. 

– Vi behöver få in fler donatorer, vi behöver fylla på spermabankerna, vi behöver också ha pengar till alla de utredande moment som det är frågan om, både på donatorerna och mottagarna, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare vid reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, till P4.

Sedan 2016 är det lagligt för ensamstående kvinnor att skaffa barn via spermadonationer och i samband med lagändringen blev köerna betydligt längre. 

Det är inte bara fler donatorer som behövs utan också andra resurser för att kunna skynda på processen att ta emot nya spermadonatorer.

– Problemet är i landet, vi har absolut längst väntetider i hela Sverige, det har att göra med beslut om att vi ska erbjuda vården men man har inte ett oss en enda krona extra att göra det, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare vid reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, till P4.

Avdelningen för reproduktionsmedicin har i ett försök att korta väntetiderna lagt om sina arbetssätt, skriver P4 Göteborg.

– Vi börjar i en annan ände nu och gör allt på ett mer strömlinjeformat sätt och våra kuratorer har tagit ett väldigt stort ansvar och de går igenom väldigt mycket kring lagstiftningar, regler och sånt när donatorn väl träffar en läkare så är de väl informerade, då går man bara igenom kring hans hälsa och sådana saker. Vi har också bytt metod när det gäller frysning vilket gör att vi kan godkänna fler av donatorerna och vi får också mer material bevarat per lämnat prov och det gör att vi kan använda dem på många fler patienter vilket är väldig t resurseffektiva, säger Ann Thurin Kjellberg, till P4.