Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Agnes Wold: ”Jag är en olydig typ”

Agnes Wold får GT:s utmärkelse ”Årets göteborgare 2020”
Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

Agnes Wold har ofta fått stå för förnuftet och faktakontrollen, när den akademiska världen inte kunnat enas om vad som är vad i pandemin.

Och kanske är det inte så konstigt. Trots allt är hon ingen främling för kontroverser. 

– Jag är en olydig typ, inte så väluppfostrad, säger Agnes Wold – årets göteborgare 2020. 

Utnämningen av Årets göteborgare startade 1993 och utses av en jury bestående av representanter från GT, P4 Göteborg och Göteborg & Co.

I år går hedersutmärkelsen till Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi. Kanske också med tillägget ”coronapedagog”.

Ut juryns motivering:

Under pandemiåret har hon använt alla till buds stående media för att sprida förnuft och sans i en svårtolkad omvärld. Agnes Wold bidrar stort till bilden av Göteborg som kunskapsstad och är en värdig Årets göteborgare 2020.

Hon är inte från Göteborg, Agnes Wold, men på sätt och vis var det när hon som tonåring flyttade till staden som hon tillät sig att bli den hon alltid hade varit.

– Jag flyttade hit från Uppsala tillsammans med mina föräldrar, och jag upplevde en enorm skillnad. Uppsala är en väldigt typisk mellansvensk stad, väldigt konformistisk och likriktad. Göteborg var extremt annorlunda jämfört med det jag var van vid, och på ett väldigt positivt sätt.

Flytten till Göteborg kom att få en stor påverkan på Agnes Wolds liv.
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

Kände sig avvikande

Agnes Wold är ett så kallat funktionellt ensambarn. Hon har syskon, men åldersskillnaden är stor och från unga år var det bara hon och föräldrarna i hemmet. 

Pappa Herman Wold var professor i statistik och mamma Anna-Lisa Arrhenius, dotter till Nobelpristagaren Svante Arrhenius, hade studerat fysik och matematik.

Samtalen kring middagsbordet präglades av vetenskapliga idéer och kritiskt tänkande.  

– Jag blev ett väldigt lillgammalt barn, och när jag började skolan förstod jag från dag ett att jag var väldigt annorlunda. Jag var duktig i skolan, och det fick jag snabbt veta att man inte skulle vara, säger Agnes Wold.

– Det var inte så att jag blev retad, men jag kände mig alltid väldigt avvikande. Det var jobbigt, och jag kämpade länge med att bli ”normal”.

Vändningen kom åren efter flytten till Göteborg.

– När jag var 19 kom jag fram till att det inte fungerade längre. Man kan inte göra om sig själv, och i dag är jag tacksam för att jag misslyckades med att bli som alla andra.

I dag är Agnes Wold tacksam för att misslyckades i sina försök att bli ”normal”.
Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN

Feministisk kamp

Det var 70-tal och och den unga Agnes Wold lät sig villigt svepas med av den vänstervåg som sköljde över landet och över Göteborg. 

Hon engagerade sig i FNL-grupperna, som krävde att USA skulle lämna Vietnam, och i den feministiska organisationen Grupp 8.

– Man ville vara i de här kretsarna, det var där det hände. Det var en otroligt rolig tid, säger Agnes Wold.

Hon hade ett starkt naturvetenskapligt intresse, och efter studenten började hon jobba på labb. Några planer på att göra akademisk karriär hade hon inte. 

– Under den här tiden var idealet att arbeta, att vara akademiker var hopplöst ute, berättar Agnes Wold.

Grupp 8 demonstrerar i Stockholm för bättre levnadsvillkor för de svenska kvinnorna.
Foto: DN

Men kunskapstörsten och nyfikenheten vann över arbetaridealet, och Agnes Wold sökte och kom in på läkarprogrammet vid Göteborgs universitet.

– Att vårda har aldrig varit mitt kall, det var inte därför jag ville bli läkare. Det var forskning jag ville ägna mig åt, säger hon.

Men att ta sig in i forskarsamfundet skulle visa sig lättare sagt än gjort – åtminstone om man var kvinna. 

1995 skulle det leda till en bitter strid, med Agnes Wold och kollegan Christine Wennerås i ena ringhörnan och det mäktiga Medicinska forskningsrådet i den andra. 

Årets Göteborgare

Priset har de senaste åren delats ut vid en stor ceremoni i Nordstan. I år blir det en coronasäker prisutdelning i Sveriges Radios lokaler och en radiosändning – med Agnes Wold – som börjar 10.30 i P4 Göteborg på torsdag. 


Här är de tidigare pristagarna: 


1993 – Leif ”Loket” Olsson

1994 – Thomas Ravelli

1995 – Tomas von Brömssen

1996 – Maria Lundkvist

1997 – Jan Eliasson

1998 – Viveca Lärn

1999 – Jasenko Selimovic

2000 – Mikael Ljungberg

2001 – Håkan Hellström

2002 – Eva Bergman

2003 – Conny Evensson

2004 – Yannick Tregaro och Christian Ohlsson

2005 – Lotta Engberg

2006 – Ingvar Oldsberg

2007 – Håkan Mild

2008 – Thomas Johansson

2009 – Nigar Ibrahim

2010 – Gustavo Dudamel

2011 – Mia Skäringer

2012 – Leif Mannerström

2013 – Lasse Kronér

2014 – Laleh Pourkarim

2015 – Miriam Bryant

2016 – Pia Sundhage

2017 – Ruben Östlund

2018 – Beatrice Fihn

2019 – Joel Lundqvist

2020 – Agnes Wold

Vann – och kritiserades

Wold och Wennerås hade sökt forskarassistenttjänster hos MFR, men ingen av dem fick någon. 

– Av de utlysta tjänsterna gick 22 till killar och fyra till tjejer, trots att det var i princip lika många från båda könen som hade sökt. Det gjorde oss förbannade och vi bestämde oss för att gå till botten med vilka meriter som de olika sökanden hade.

Det visade sig att en man som hade noll till fyra citeringar i internationell vetenskaplig press hade flera gånger större chans att få en tjänst än en kvinna som var citerad 15 gånger eller mer.

Wold och Wennerås skrev en debattartikel om sina resultat i DN, och fick även studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Avslöjandet, som blev enorm medialt uppmärksammat, slutade med att Medicinska forskningsrådet tvingades avgå. Slaget var vunnet, men inte kriget. 

I akademins ögon var de båda kvinnorna långt ifrån några hjältar.

– Uppfattningen var att vi hade förstört hela den medicinska forskningen. Jag blev van vid att vara en omöjlig person som skulle hållas borta. Det har kanske inte varit så roligt alla gånger, men jag har å andra sidan sluppit undan många tråkiga kommittéer, säger Agnes Wold med ett skratt. 

Det skulle dröja mer än 20 år innan hon fick sin första akademiska tjänst, och även om kvinnor har större möjligheter att ta sig fram inom dagens universitetsvärld, är spelplanen fortfarande långt ifrån jämställd, hävdar Agnes Wold.

– Som kvinna är det omöjligt att klara sig om man inte har vänner och beskyddare. Själv är jag del av ett feministiskt nätverk där vi kämpar för varandra, berättar hon.

”Jag blir rasande”

Agnes Wold har inte blivit mindre stridbar med åren. Tvärtom har hon gjort det till sin livsuppgift att slå hål på olika hälsoråd – inte minst de som riktar sig till kvinnor.

Hon gör det med hjälp av fakta och forskning, och utan rädsla för att stöta sig med myndigheter eller forskarkolleger.

– Jag blir rasande när man hittar på en massa felaktiga råd för att hålla kvinnor i schack. När jag fick barn fick kvinnor till exempel veta att de inte fick dricka sprit när de ammade, ett påstående helt utan vetenskaplig förankring. Koncentrationen alkohol i bröstmjölk kan aldrig bli större än i helt vanlig Kefir, även om du dricker ihjäl dig.

”Jag blir rasande när man hittar på en massa felaktiga råd för att hålla kvinnor i schack.”
Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN

När Covid-19 nu har slungat in världen i kris och kaos, och när forskarsamfundet grälar om hur viruset bäst bör bekämpas, är det kanske inte så konstigt att det är Agnes Wold som många gånger har fått reda ut vad som är myt och vad som är sanning i pandemin. 

Det är ett uppdrag som hon tagit sig an med stor glädje, berättar hon.

– Att vara coronapedagog känns jätteroligt och meningsfullt, jag gillar att förklara svåra grejer på ett enkelt sätt. Folk undrar så klart vad det är som händer och hur de ska leva, och när man kan ge konkreta besked blir de så enormt nöjda. 

Och om hon skulle stöta sig med någon kunde hon inte bry sig mindre.

– Jag har mina åsikter och är van vid att inte göra som folk säger åt mig. Jag är en olydig typ, inte så väluppfostrad, säger Agnes Wold. 


Agnes Wold årets göteborgare 2020: Motivering

Agnes Wold är professor och folkbildare. Utrustad med kunskap baserad på forskning, kryddat med en god portion humor och formuleringskonst, är hon en vetenskaplig influerare av stora mått. 

Under pandemiåret har hon använt alla till buds stående media för att sprida förnuft och sans i en svårtolkad omvärld. 


Agnes Wold bidrar stort till bilden av Göteborg som kunskapsstad och är en värdig Årets göteborgare 2020.


Bildspel över andra ”Årets göteborgare”: 

Förra året vann hockeystjärnan Joel Lundqvist priset – och det var publikfest i Nordstan när priset delades ut.
Foto: TOMMY HOLL / IBL
Beatrice Fihn är generalsekreterare för kampanjen ICAN som belönats med Nobels Fredspris – 2018 prisades hon som Årets Göteborgare.
Foto: HENRIK JANSSON
Filmregissören Ruben Östlund - Årets Göteborgare 2017.
Foto: HENRIK JANSSON
Artisten Miriam Bryant sjöng sig in i göteborgarnas hjärtan 2015.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
2013 var det programledaren Lasse Kronér som belönades med priset som Årets göteborgare. Även det med den klassiska tronen i Nordstan.
Foto: PER WISSING / PER WISSING GT/EXPRESSEN
Komikern Mia Skäringer fick inta den klassiska tronen när hon fick priset 2011.
Foto: LENNART REHNMAN
Kocklegendaren Leif Mannerström satt i tronen 2012, i Nordstan.
Foto: LENNART REHNMAN
När artisten Laleh Pourkarim fick priset 2014 fick det ske via länk i Mixgården, i Hammarkullen.
Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Lotta Engberg fick det 2005 – och delade året därpå ut det till 2006 års vinnare, Ingvar Oldsberg.
Foto: LARSERIC LINDEN
Fotbollstränaren Pia Sundhage blev så här glad 2016 när hon fick priset.
Foto: NORA LOREK
1 / 10

Se också: