Här är nazisterna som åtalas i ett unikt mål

Det var den 30 september förra året som nazistiska Nordiska motståndsrörelsen uppmanade sympatisörer och medlemmar att demonstrera genom centrala Göteborg. Men redan innan deltagarna nådde samlingsplatsen för demonstrationen uppstod bråk med polisen.

I höjd med Liseberg svängde tåget av från den överenskomna vägen fram till mötesplatsen för att i stället försöka möta upp en större mängd militanta motdemonstranter.

Omringades utanför Liseberg

Det var den 30 september förra året som nazistiska Nordiska motståndsrörelsen uppmanade sympatisörer och medlemmar att demonstrera genom centrala Göteborg. Men redan innan deltagarna nådde samlingsplatsen för demonstrationen uppstod bråk med polisen.

I höjd med Liseberg svängde tåget av från den överenskomna vägen fram till mötesplatsen för att i stället försöka möta upp en större mängd militanta motdemonstranter.

Under flera timmar stod nazisterna omringade av polisen utanför Lisebergs pendeltågsstation, innan de fick möjlighet att marschera tillbaka den väg de kom, och utan att den egentliga demonstrationen kunde genomföras. 

Nu kommer det rättsliga efterspelet i ett unikt åtal mot sjutton ledare, aktivister och anhängare till Nordiska motståndsrörelsen.

• Åtta personer åtalas för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp, med den västsvenske så kallade nästeschefen Jimmy Andersson som utpekad anförare av upploppet. 

• Åtta personer är misstänkta för enbart hets mot folkgrupp. Det rör sig bland annat om två medlemmar av Nordiska motståndsrörelsens riksledning som också kandiderade till riksdagen i höstens val: Fredrik Vejdeland och Pär Öberg.

• En sjuttonde person, en känd veteran inom naziströrelsen Dan Dalén, misstänks för enbart våldsamt upplopp.

Efter att en antirasistisk demonstration attackerades i Kärrtorp utanför Stockholm åtalades i olika omgångar totalt fler – och 23 dömdes senare. 

Men dagens åtal är det enskilt största som riktas mot organisationen vid ett och samma tillfälle. 

Utredningen har pågått under mer än ett års tid och ett mycket stort film- och fotomaterial har analyserats. 

Bland annat från ett tillfälle då Nordiska motståndsrörelsens svartklädda och hjälmförsedda vaktstyrka gick till attack mot journalister och poliser utanför Lisebergs pendeltågsstation. 

– De har gått till förenat angrepp mot polis. Man har burit skyddsutrustning och med hjälp av sköldar tryckt, först mot journalister, sedan även mot polisen. Man har använt fanor som tillhyggen och kastat plakat och andra saker mot polisen och även i övrigt agerat på ett hotfullt sätt, säger kammaråklagare Jonas Martinsson.

En sammantagen bild

Åtalet för hets mot folkgrupp bygger på en sammantagen bild av händelseförloppet.

– Man har sammantaget spritt ett meddelande som anspelat på ras, hudfärg och etniskt ursprung, säger åklagaren och radar upp de olika delarna:

Den uniformslika klädseln, tal som hölls mot bland annat personer med judisk bakgrund, att det skreks Hell Seger i samband med att vaktstyrkan gick till attack och att organisationens symbol tyrrunan – med vissa kopplingar till trettiotalsnazismen – återkommande användes på kläder, sköldar och fanor. 

Enligt åklagaren finns "ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen och därmed med idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än främst den nordiska."

Samtidigt har Fredrik Vejdeland, enligt åklagaren, i tal gått till angrepp mot personer vars namn och bild funnits på plakat, varav flera med judisk bakgrund. 

"Fredrik Vejdeland har hållit ett tal i samband med demonstrationen där dessa personer pekas ut som ansvariga för folkförräderi och folkmord mot det nordiska folket på grund av 'massinvandringen'", skriver åklagaren.

Åtalet vad gäller hets mot folkgrupp bygger på en sammantagen bild av det som skedde under den 30 september 2017.

– Det beror på en rad moment där man spritt ett meddelande som anspelat på ras och etniskt ursprung. Det förknippas med 30-40-talets nationalsocialism, säger åklagaren Jonas Martinsson.

"Lite förvånande"

NMR:s presstalesman Pär Öberg, som också ingår i nazistgrupperingens riksledning, är en av dem som åtalas för hets mot folkgrupp. När Expressen når honom på telefon så vill han inte säga något:

– Det är lite förvånande att du ringer. Det är kanske kul att få nåt smaskigt citat och så där men det är lite förvånande att du fortsätter ringa. Du vet vår hållning, säger Öberg, som i förhör nekar till brott, och tillägger:

– Hälsa familjen Bonnier.

En lång serie åtal

Sedan tidigare har även andra medlemmar och aktivister i Nordiska motståndsrörelsen åtalats för brott efter demonstrationen i Göteborg. 

Det har framför allt rört sig om ohörsamhet mot ordningsmakten, ett brott som i regel stannar vid dagsböter. 

Bland annat åtalades organisationens gruppchef i Göteborg Simon Engelin, i januari, för just ohörsamhet mot ordningsmakten. 

Han var den som ansvarade för demonstrationstillståndet och dömdes senare mot sitt nekande.

Han har tidigare till GT vägrat uttala sig om sin inställning.

– Det har inte du med att göra, har han tidigare sagt om sin inställning.

Enligt åklagaren hade han i samband med att organisationen gick mot mötesplatsen inne i centrala Göteborg inte följt polisens order. 

Han hade "deltagit i en folksamling som avvikit från den anvisade vägen och stört allmän ordning". 

Han ska också, enligt åklagaren, ha trängt sig förbi och inte följt uppmaningar som poliser gett på platsen "i ord, gester och kroppsrörelser". 

Då Simon Engelin i januari åtalades för ohörsamhet mot ordningsmakten sa åklagaren Ulrika Åberg att han inte var den ende som kunde vänta åtal under året:

– När det gäller ohörsamhet mot ordningsmakten har jag ett femtontal utredningar till, sa kammaråklagare Ulrika Åberg då.

Alla har i samband med de åtalen förnekat brott. 

LÄS MER: Utredning mot 23 nazister läggs ner 

Sedan tidigare har åklagare även valt att lägga ner förundersökningar gällande plakat som hölls upp i Nordiska motståndsrörelsens tåg, med porträtt på kända svenskar med tillmälen som ”Förbrytare” och ”Förrädare”.

– Det går inte att identifiera någon gärningsman, sa åklagaren Ulrika Åberg i samband med nedläggningsbesluten.

LÄS MER: Domarna faller mot motdemonstranterna i Göteborg 

Enligt henne och en åklagarkollegan Jonas Martinsson gick det inte att knyta de enskilda plakaten till någon individ. 

Däremot menade hon att det som stod på plakaten troligen utgjorde förtal i sig.

LÄS MER: Inget förtalsåtal mot nazister i Göteborg 

Redan under hösten 2017 åtalades ett tiotal personer ur motdemonstrantlägret som bland annat kastat sten i riktning mot nazisterna i höjd med Lisebergs huvudentré.

Ett par av dem med en egentillverkad slunga.

Den 1 juni avslutades den rättsliga processen mot motdemonstranterna. 

Totalt dömdes elva personer ur det lägret. 

Som mest fick en ung man nio månaders fängelse. 

Rättegången mot de 17 åtalade nazisterna väntas till månadsskiftet januari/februari nästa år.

Dessa misstänks för både våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp:

Dessa misstänks för endast hets mot folkgrupp:

Misstänks endast för våldsamt upplopp: