Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

14 klassiska Göteborgshak – du inte kan besöka i dag

Minns du de klassiska krogarna?

1. CUE CLUB/GUSTAVUS ADOLPHUS

1 februari 1976. Klubbägaren Styrbjörn Colliander och en 17-årig gäst dödades och fem andra unga –människor skadades av k-pistelden på diskoteket Gustavus Adolphus i Göteborg.

1966 startade Styrbjörn Colliander Cue Club som först låg på Norra Larmgatan, sedan på Köpmansgatan och slutligen vid Kungstorget 1971. Där döptes klubben om till Gustavus Adolphus.

Cue Club var stället som nådde de allra hetaste artisterna. Bland annat var det hit Jimi Hendrix gick efter sin spelning på Liseberg 1967. "Gustav" var en motpol till den vänstervåg som präglade Göteborg på 70-talet med lite uppnäst, snobbig image.

Kanske minns man diskoteket i och med att ägaren själv sköts till döds där inne i februari 1976 – eller så har man kalasat där tillräckligt mycket utan att få minnesluckor.




2. BACCHUS

I dag är det strippklubben Chat Noir som håller till på Bellmansgatan – men vi minns Bacchus.
Foto: Lennart Rehnman

Idag är det strippklubben Chat Noir som huserar i lokalerna på Bellmansgatan. Men i två decennier, mellan 1977 och 1997, var namnet på skylten Bacchus. 

Bacchus var en gayklubb som även attraherade många heterosexuella – ett ställe där allt och alla kunde mötas oavsett sexuell läggning eller intressen. 

Efter att Bacchus gick i graven startades Nemo – en klubb med samma publik där de rosasprakande partydrinkarna aldrig sinade.  




3. STUDS

Det var ett tag sedan, men Peter Siepen stod ofta i DJ-båset på Studs.
Foto: Thomas Nilsson

Här hade Chalmers studenter den naturliga mötesplatsen med Göteborgs Universitets studenter och i ett par decennier var det studentgöteborgs mest hedonistiska festplats. 

I studenternas hus, på Kåren, bjöds det på allt från skumbadsklubbar till 70-talsdiskon där den då unge Peter Siepen var vanligt förekommande DJ.



4. ERROLS OCH MAGASINET

Errols, som senare blev Magasinet, är en klubb man sent eller aldrig glömmer.
Foto: Lennart Rehnman

Mellan 1977 och 1978 flyttade Errols in på Magasinsgatan 3 och blev därmed en punkinstitution av rang. Där spelade de flesta betydande punkbanden i Sverige – och klubben spelar också en stor roll i Ulf Malmros film "Tjenare Kungen". 

1983 flyttade klubben The rockbox in i Errols lokaler som därefter ersattes av Magasinet – ett namn som finns inprintat i den lite yngre generationen. 



5. KLARA

Soundtrack of our lives var några av de rockstjärnor som hängde ut på Klara i Göteborg strax innan millennieskiftet.
Foto: Larseric Linden

Klassisk bar och stammishak på Viktoriagatan 1 för flera av stans rockstjärnor som strax innan millennieskiftet stavades Soundtrack of our lives, Mustasch, Mattias Hellberg och förstås många fler. 

De hängde i baren och utbytte sanningar med skådespelare som Ove Wolf och Kjell Wilhelmsen, bröderna Birro och skålade med stans mer profilerade musikjournalister från P3 och GP Aveny. 

Klassiskt på menyn: Tomatsoppan. Klassisk i dörren: Antonio, legendarisk vakt med skön vespa. Klassisk minglare på uteservering: Ros-ros, mannen som ville kränga sina rosor till gästerna, med sin falsettslogan: "Ros-ros!"



6. UPPÅT FRAMÅT

Krögaren John Wigelius när han satsade på att bygga en bouleplan på taket till Uppåt Framåt 2008.
Foto: Leif Jacobsson

Uppåt Framåt på Magasinsgatan 3 var den vildaste nattklubben i stan på 00-talet. Mycket betong och egentligen ingen inredning alls var grejen – en bunker av svett och glädje och betong.  

Här kan vi nog slå fast att den moderna 2010-talshipstern tog sina första stapplande steg in i Göteborg när den ena mer trendriktiga klubben efter andra löste av varann här för ett tiotal år sedan. För det var när klubbarna som var riktigt hipstriga steg in i lokalerna som inredningen kom – ofta i form av att man hade monterat 40 tjock-tv eller något annat galet på väggarna

Känner du igen adressen? Inga konstigheter – du har ju redan fått drömma dig tillbaka till Errols och Magasinet som låg på samma adress. 

Nu är det Puta Madre som håller hov i lokalerna – med ganska mycket mer inredning än betong.  



7. JOHANNA

Det är fortfarande ett hål vid Brunnsparken där restaurang Johanna tidigare låg – när det brann ner låg dock nattklubben Chrome på platsen.
Foto: Björn Andersson

Restaurang Johanna öppnade portarna 1974 på Södra Hamngatan 47 med krögarna Leif Mannerström och Christer Svantesson som ägare och därmed föddes en av Göteborgs lyxigaste restauranger.

Därefter har huset varit plats för flera nattklubbar. Sist i raden blev Chrome – men klubben gick ett mörkt öde till mötes då hela huset brann ner 2005.

Snabbt misstänktes krogägaren för att ha anlagt branden – han dömdes också mot sitt nekande till åtta års fängelse. Tingsrätten konstaterade att ägaren bränt upp klubben för att komma åt försäkringspengarna.



8. KOMPANIET

I dag är det Science fiction-bokhandel på Kungsgatan 19 men förr var det smått legendariska Kompaniet som huserade i lokalerna.
Foto: Jan Wiriden

I dag är det Science fiction-bokhandel på Kungsgatan 19 men förr gick det väldigt vilt till i dessa lokaler.

Den smått legendariska svartrockiga krogen Kompaniet hade klubbar som Belsepub, Synthbar och Retrobar – och Göteborgs första hiphop-klubb Milk som senare kallades Fat Milk. Här hade 18-årsgränsen på flera klubbkvällar en magisk effekt för att locka generation efter generation av ungdomar till veckodagshedonism – för bakom sammetsdraperiet på undervåningen (kallad Underground) gick det vilt till.

Efter Kompaniet-epoken huserade bland annat Wish i lokalerna – som förmodligen alltid kommer att kallas för "Kompaniets gamla lokaler". 



9. ADAS

Adas poserade som restaurang dagtid och stängde så sent som i vintras men har i flera decennier varit Hisingens mest kaotiska vattenhål.
Foto: Robin Aron

Haket på Herkulesgatan 3 som poserade som restaurang dagtid stängde så sent som i vintras men har i flera decennier varit Hisingens mest kaotiska vattenhål där Torslandabor mötte Backabor. 

Här har politiska kupper som fjolårets feministiska bröstaktion avlösts av grova brott, samtidigt som uteserveringen lockat tusentals locals från Brämaregården för en öl i solskenet. Ligger precis mitt emot från lokalerna där Backabranden skedde 1998.



10. DOJAN

Efter 108 år med i matchen tvingades Dojan att stänga ner.
Foto: Julia Persson

Efter 108 år med i matchen stängde Gyllene Hästskon/Dojan på Vallgatan 3 år 2007. Då gick en era av 60-talsgayklubb och Bruce Springsteen-spelningar i graven. 

På Dojan har det mesta hänt helt enkelt, ett folkligt ställe där man inte raggade med kreditkort och snofsiga skor som frestelser. Här var atmosfären snarare otrendig på det bästa av alla otrendiga sätt. 

Detta var en mötesplats där en råbarkad rockare kunde hänga med en yuppie i baren och ingenting kändes konstlat med den kombinationen.



11. XL

En öl, en tryckare och kanske lite hångel – det kunde man hoppas på på XL.
Foto: Per Wissing

Nittiotalsnattklubb ett antal trappor upp, uppe på en gigantisk vind och dansgolv, rätt under taket på Vallgatan 7. 

Här, i svarta lokaler med 16-årsgräns, pumpade dancehistsen. På XL svettades och hånglade 16-åringar i sina första tryckare någonsin, köpandes mellanbärs, för mycket starkare hade man inte tillstånd till. 

Alltid UV-lampor i entréer och lite överallt, vilket förstås ledde till att 90 procent av tonårstjejerna hade korta vita toppar på sig. Hormonerna sprutade i lokalerna. Handsvett, flörtar. Vackert på sitt sätt.



12. VÅGEN 

Även om Vågen gick ut med dansband som prio har det också hållts punkfestival i lokalen. Här håller Attentat hov.
Foto: Lennart Rehnman

Under 50 år kunde dansbandssugna göteborgare bege sig till Vågen på Järntorget men 2006 tog det stopp. Förvisso har det spelats annan musik på Vågen också, som punkfestivalen 2003, men i slutet var det dansbanden som regerade. 

De sista tonerna att spelas var Streaplers och ägaren till kalasstället menade då att dansbandsfans inte var särskilt bra på att spendera pengar på krogen. Därför var det svårt att få stället att gå runt. 

Vågen har dessutom blivit legendariskt i och med textraderna "Fredagskvällen bubblar, det är i blodet man är kåt – vi skulle gå på Vågen och dansa oss en låt" i låten "Livet är en fest" med Nationalteatern – även om det var något som dog där…



13. WEISE

Skänken på den anrika restaurangen Weise.
Foto: Georg Brännerud

Weise var en minst sagt anrik krog som i nästan 100 år levererade både öl och husmanskost till göteborgarna. Vid förra sekelskiftet flyttade krogen till Drottninggatan 21-23 och där höll den hov fram till 1993. 

Tysk ölhallsinredning var grejen och pyttipanna var lite utav en paradrätt. 

Efter 1993 gick det utför för Weise, hela krogkalaset flyttades till Linnégatan – men där blev det bara ett par år av verksamhet innan krogen gick i graven för gott. 



14. 99:ANS KROG

Förvisso var 99:ans en kinakrog, men här hölls det låda långt in på småtimmarna under 90 och 00-talet.
Foto: Sam Stadener

99 ans kinakrog på hörnet mot Södra Larmgatan var på 1990-talen och början av 2000-talet så oändligt mycket mer än en stabil kinakrog. Här höjde personalen upp musiken till oanade nivåer och bland det som på dagen var nattklubbsgästernas stammisbord samlades nu krogbufféer av blandad sort. 

Här var de flesta drinkarna lika dyra, oavsett innehåll, så det var inte ovanligt att gästerna (i de övre tonåren, med eller utan falskleg) köpte på sig ett par Mai Thai eller Long Island iced tea – för att få ut mest av sina pengar.

Mötesplatsen mellan alla som ville ut men kanske inte hade råd med Avenyn eller förmågan att komma förbi vakterna på Kompaniet, Dojan eller Sticky Fingers – gjorde att publiken här blev väldigt blandad. Därför kunde även polisen betecknas till stamgästerna, då nynazister och grabbgäng från förorten ofta kunde stöta på varann i eller utanför den här krogen...