Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

20 år efter diskoteksbranden i Göteborg – vad hände?

63 ungdomar dog vid diskoteksbranden på Hisingen i Göteborg. Foto: ANNETTE FRIBERG
Dagarna efter diskoteksbranden i Göteborg kom många människor till Backaplan för att tända ljus och lägga ut blommor. Foto: DAVID JOHANSSON / AP PRESSENS BILD

Diskoteksbranden i Göteborg 1998, även känd som Backabranden, är den mest smärtsamma brandkatastrof som drabbat Sverige i modern tid.

Vad hände den ödesdigra natten när 63 unga människor förlorade livet?

Här är svaren på alla frågor – 20 år efteråt.

Vad var det som hände den där oktobernatten? Hur kunde det gå så ohyggligt illa? 

På endast några minuter förvandlades festkvällen för 375-400 ungdomar på Hisingen i Göteborg till ett fasansfullt, brinnande inferno där var och en fick kämpa för sitt liv. 

När och var skedde diskoteksbranden?

I en ombyggd industrilokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, med adress Herkulesgatan, arrangerades denna torsdagskväll ett diskotek för ungdomar. Det var den 29 oktober 1998, en mulen och råkall kväll med tidvis duggregn. Festen började klockan nio på kvällen.

Mellan 375 och 400 unga i åldrarna 12 till 25 år hade släppts in i lokalen, som låg på andra våningen och endast var godkänd för 150 personer.

Strax efter halv tolv kändes röklukt på dansgolvet, och klockan 23.42 fick larmcentralen sitt första samtal. Det kom från en mobiltelefon. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård var snabbt på plats med stora styrkor. Den första räddningsstyrkan kom klockan 23.49, sju minuter efter första larmsamtalet.

Större delen av byggnaden stod då redan i lågor. Trängseln, brandgasen och det faktum att det endast fanns en smal utgång gjorde att många hade stora svårigheter att ta sig ut. 

Hur många dog och skadades?

63 unga människor förlorade livet i diskoteksbranden, och över 200 skadades, många av dem svårt. Offren var mellan 12 och 20 år. Det är i modern tid den brandkatastrof i Sverige som har skördat flest liv.

Dagarna efter diskoteksbranden i Göteborg kom många människor till Backaplan för att tända ljus och lägga ut blommor. Foto: DAVID JOHANSSON / AP PRESSENS BILD

Flera brandmän uppger att synen som mötte dem på brandplatsen var ”helt overklig”, enligt en rapport från Räddningsverket. Kaos rådde. Skadade låg överallt, lågor slog ut genom flera fönster, genom vissa hoppade eller knuffades ungdomar. Människor skrek och drog i brandmännen för att få hjälp.

De flesta som dog på olycksplatsen hade mer eller mindre utpräglade brännskador. Men den vanligaste dödsorsaken var kolmonoxidförgiftning, enligt en rapport från Socialstyrelsen. 

Många av offren hade också höga nivåer cyanid i blodet, vilket ofta uppstår hos den som andas in rökgaser vid bränder inomhus och också hade kunnat leda till döden.

Hur startade branden vid Backaplan?

Branden orsakades av fyra unga killar, som inte ville betala inträdet på 40 kronor och därför inte blev insläppta. Som hämnd anlade de en eld i trapphuset till en av nödutgångarna.

Där förvarades stolar, staplade på varandra. Danslokalen hade tömts på 92 stolar för att ge plats på dansgolvet för de dansande ungdomarna.

Killarna hällde brännbar vätska och la papper på några av stolarna i trapphuset, och tände på. Meningen var att sätta i gång brandlarmet så att festen skulle stoppas.

Branden var under flera minuter relativt liten, men flera vittnen kände en stickande lukt och såg en del rök. När dörren mellan trapphuset och danslokalen öppnades blandades brandgasen, som samlats i trapphuset, med syre från luften i danslokalen, och branden spred sig explosionsartat in i lokalen.

Elden hade ett explosionsartat förlopp. 63 unga människor dog. Foto: ANETTE FRIBERG

Eftersom branden var anlagd vid en nödutgång, fanns bara en smal utgång som samtliga i lokalen kunde använda för att försöka undkomma.

Redan inom några minuter hade gaserna blivit så giftiga att flera ungdomar kan ha förlorat förmågan att ta sig ut på egen hand, enligt en rapport från Statens haverikommission. 

Vilka dömdes för diskoteksbranden?

Ett och ett halvt år efter branden häktades fyra personer, alla mellan 17 och 19 år gamla. De fälldes 8 juni 2000 i Göteborgs tingsrätt för grov mordbrand.

Den som erkände att han tände på dömdes till åtta års fängelse, två andra dömdes till sex års fängelse och den fjärde gärningsmannen, som var 17 år, fick tre års sluten ungdomsvård.

Domarna överklagades av både åklagare och försvar, och hovrätten fastställde 29 augusti 2000 två av domarna, men ökade på två av fängelsestraffen från sex till sju år.

De dömda försökte sedan utan framgång få prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Så hedras offren i branden

Tio år efter diskoteksbranden avtäcktes på Backaplan i Göteborg ett minnesmonument. Konstnären Claes Hake har ristat in namnen på de 63 offren i guld på en tio meter lång skiva i blåskimrande granit. Framför den ligger en blank granitsten som ger plats för blommor.

Konstverket invigdes 29 oktober 2008 med fackeltåg, tal och musik, och mer än 1 000 deltog i ceremonin och hedrade offren.

Minnesmonumentet för offren i diskoteksbranden i Göteborg avtäcktes i oktober 2008. Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSEN

Dokumentärer om diskoteksbranden

Flera dokumentärer har gjorts om diskoteksbranden på Hisingen i Göteborg, både för tv och för radio. 

”Hat och försoning” är en dokumentärfilm av Bo Harringer i samarbete med Iman Bayas och Enver Ramirez. Den har visats i SVT.

”Tio år efter diskoteksbranden - överlevande berättar” är ett reportage av Kalla fakta i TV4.

Diskoteksbranden i Göteborg” är en radiodokumentär gjord av Anton Berg, och har av radiolyssnare röstats fram till det bästa avsnittet i serien P3 dokumentär.

 

LÄS MER: Gunilla förlorade sitt barn i diskoteksbranden