Foto: Jens Meyer

Veckan då vi inte längre kunde titta bort

Bilden på treårige Alan Kurdi skakade om en hel värld, men skulle den gjort det om det inte redan fanns en opinion i startgroparna?

I kategorin Krig & konflikt

Ett episkt drama utspelar sig framför våra ögon.

Redan historiska bilder visar 100 000-tals desperata flyktingar i bräckliga farkoster på Medelhavet och på dammiga vägar i Europa.

Bilden på den döde syriske pojken Alan Kurdi blev omedelbart ikonisk – och engagerar människor över hela världen.

– En bild förändrar inte historien, det måste finnas en opinion som är redo, säger medieforskaren Kari Andén-Papadopoulos.

 

Världshistoria skrivs just nu i Europa. Människorna som försöker ta sig in i EU är en del av en global flyktingvåg som vi inte sett maken till sedan åren närmast efter andra världskriget.

Hungriga, trötta och skräckslagna klappar de på Europas portar. Flyktingar från kriget i Syrien utnyttjas av samvetslösa smugglare och riskerar livet i överlastade båtar. De möts av taggtråd i Ungern och av poliser som skriver nummer på deras armar i Tjeckien.

Och de jublar när de når sina drömmars mål, till exempel järnvägsstationen i München där goda tyskar välkomnar dem med mat, dryck och barnkläder.

I onsdags fick detta mänskliga drama ett ansikte när den treårige flyktingpojken Alan Kurdis döda kropp sköljdes upp på stranden i Bodrum i Turkiet. Han drunknade tillsammans med sin mamma och storebror när familjen försökte ta sig till den grekiska semesterön Kos, första anhalten i EU och – hoppades de – första steget mot en tryggare och bättre framtid.

Alan Kurdi blev tre år.

Det lilla barnliket framstupa i sanden, den sammanbitne turkiske polisen som försiktigt bär bort kroppen. Bilderna spreds omedelbart över världen i tv, tidningar och sociala medier – och blev snabbt ikoniska. De blev symboler, de väckte en opinion som redan fanns men som behövde en katalysator.

– Bilden av Alan har verkligen blivit en väckarklocka. Den har gett tragedin en mänsklig dimension och lett till ett enormt engagemang, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Svenska Röda korset.

– Rekordmånga skänker pengar och hör av sig för att de vill göra en insats. Vi har fått in fantastiska 12,5 miljoner kronor på bara några dagar, jämfört med 50 miljoner kronor under de fyra år Syrienkriget pågått. Det är direkt kopplat till bilden på Alan.

– Det fanns redan en uppdämd opinion för flyktingar. Vi turistar på grekiska och turkiska stränder och ser dem komma i land, vi hör och läser om dem. Så kommer en så här stark bild som ett slag i magen och får folk att säga Nu får det vara nog, vi måste göra något! säger hon.

 

Röda korset noterar förutom det goda insamlingsresultatet att massor av människor registrerar sig för att bli volontärer, till exempel bli kompis med en nyanländ, träna svenska och ordna sociala aktiviteter.

Ungern i veckan. Foto: Herbert P. Oczeret / Epa / Tt

Flyktingkrisen har blivit akut i Europa de senaste dagarna och Alan Kurdis död är bara det mest dramatiska uttrycket. I franska Calais fastnade många syriska flyktingar eftersom de inte kunde ta sig över Engelska kanalen; Storbritannien gav dem inte inresetillstånd. På centralstationen i Budapest utspelades kaotiska scener när polisen försökte föra bort flyktingar som ville resa vidare till Österrike och Tyskland – och kanske Sverige. Till slut började de vandra till fots – varpå de ungerska myndigheterna ställde bussar till deras förfogande eftersom de lamslog trafiken.

Mer än 350 000 flyktingar har anlänt till EU i år, de flesta från Syrien, jämfört med 280 000 under hela 2014, enligt EU:s gränsorgan Frontex. Mer än 3 600 har dött på vägen, av dem 2 600 under sin färd över Medelhavet.

Tusentals asylsökande nådde fram till München i går efter att ha tagit den nya flyktvägen över Balkan. De passerar länder som Grekland, Makedonien, Serbien, Ungern och Tjeckien – och bemöts ofta fientligt på sin väg. Ungerns premiärminister Viktor Orbán sticker ut som en av de mest invandrarfientliga ledarna i Europa. Han hävdade i torsdags att han försvarar kristenheten i Europa mot en muslimsk invasion.

– Vi vill inte ha ett stort antal muslimer i vårt land. Det finns inget alternativ, vi måste försvara våra gränser, sade han.

Samtidigt väckte det stort uppseende när polisen i Tjeckien i torsdags satte flyktingar på ett tåg till ett uppsamlingsläger och började skriva nummer på deras händer. En åtgärd som påminde många om nazisternas metod att tatuera in nummer på fångarnas armar i döds- och koncentrationsläger.

Tjeckien: Flyktingar märks med nummer. Foto: Igor Zehl

– De kan inte ha något historiskt minne. Det är verkligen oerhört. Man kan inte undgå att tänka på Förintelsens mardrömmar när man ser bilderna, kommenterade Kenneth Roth, ledare för människorättsgruppen Human Rights Watch.

 

Flyktingarna möts också av välvilja och humanitära gester. På centralstationerna i Wien och München tar volontärer – och folk i allmänhet – emot dem med öppna famnen och delar ut förnödenheter. Särskilt i Tyskland är mottagandet vänligt. Där tar ledande fotbollsklubbar som Bayern München och Borussia Dortmund hand om flyktingungdomar och erbjuder dem fotbollslektioner och att se matcher, där försöker frivilliga ordna bostäder åt de nyanlända. Och där planerar syriska flyktingar en "tack Tyskland"-dag då de ska dela ut blommor till tyskar över hela landet.

Tyskland i går. Foto: Nicolas Armer / Epa / Tt

Också den tyska förbundskanslern Angela Merkel framstår som en motpol till de EU-ledare som ställer sig avvisande eller ljumma till asylsökande. Tyskland är redan Europas största flyktingmottagare och räknar med att ta emot 800 000 i år, fyra gånger fler än förra året.

Väl medveten om sitt lands tunga historiska skuld förklarar hon att Tyskland den här gången ska vara ett humanitärt föredöme.

– Hela världen ser nu upp till Tyskland som ett land av möjligheter och hopp. Det har inte alltid varit så. Om Europa sviker i flyktingfrågan är det inte det Europa vi önskade oss, sade Angela Merkel i veckan.

Bilderna på den drunknade treåringen Alan Kurdi skakade om Europas politiker. Eller satte dem åtminstone under hårt tryck.

Redan tidigare hade EU-ledarna diskuterat obligatoriska flyktingkvoter, alltså att varje medlemsstat ska förpliktiga sig att ta emot migranter i förhållande till sin storlek och ekonomiska styrka. Dagarna efter det att bilderna från stranden i Bodrum kablats ut över världen presenterade Angela Merkel och den franske presidenten François Hollande kravet på kvoter med förnyad emfas. EU:s utrikesministrar diskuterade frågan under veckoslutet och i EU:s toppmöte om en vecka står flyktingfrågan överst på dagordningen.

 

Också den brittiske premiärministern David Cameron, som fått kritik för sin njugga inställning till att ta emot asylsökande, ändrade ton sedan bilderna på den döde pojken väckt en opinionsstorm i Storbritannien.

– Som pappa känner jag mig djupt berörd … Storbritannien är en moralisk nation och vi ska ta vårt fulla moraliska ansvar, sade Cameron i torsdags.

David Cameron. Foto: Paul Ellis

En dag tidigare hade han förklarat han att det inte är någon lösning om hans land tar emot fler och fler flyktingar. Också Polens premiärminister Eva Kopacz, vars land tidigare varit mycket restriktivt inställt till asylsökande, talade i torsdags om en moralisk plikt att ta emot flyktingar.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström reagerade emotionellt på de skakande bilderna, precis som så många människor över hela världen. Hon medverkade i SVT:s "Aktuellt" i torsdags kväll och brast i gråt när bilden på den döde Alan visades.

– Jag tror att den här bilden har gjort något med oss allihop för det blev ju ett ansikte och ett namn och en berättelse. Inte bara båtar med en massa flyktingar utan något hemskt, sade hon i direktsändningen.

Efter programmet sade utrikesministern till Expressen:

– Jag tror att bara en gråsten inte skulle kunna beröras av det här. Samtidigt är det viktigt att vi hanterar det på ett värdigt sätt. Den här bilden och den här situationen manar till handling och ansvar.

 

Flyktingfrågan dominerade diskussionen i sociala medier under veckan. Bilden på Alan Kurdi delades och kommenterades. Ett annat klipp som delades intensivt var Hans Roslings medverkan i dansk tv i onsdags kväll när han tillrättavisade en reporter som påstod att Europa är pressat av flyktingkrisen.

– Vi är inte pressade. Vi är en del av världen som har väldigt mycket resurser. Det är inte särskilt mycket flyktingar som har kommit i förhållande till vad Europa skulle kunna ta emot, sade Hans Rosling, professor i internationell hälsa.

Efter hans framträdande skapade Adrian Nyrén, 19, från Trollhättan Facebook-uppropet "Vi som vill se Hans Rosling debattera mot Jimmie Åkesson i SVT". Nära 70 000 personer ställde sig bakom uppropet på bara ett par dagar.

Bilden på Alan Kurdi blev omedelbart ikonisk, men inte ens en så stark och symbolisk bild kan av egen kraft skapa eller vända en opinion. Tiden måste vara opinionsmässigt mogen och det måste handla om en händelse som redan står i nyheternas centrum, enligt medieforskaren Kari Andén-Papadopolous, docent vid Stockholms universitet, som bland annat forskar om nyhetsbilders betydelse i krig och kriser.

– Bilden på pojken är redan ikonisk, det blev den jättesnabbt. Den förstärker och ger svar på en opinion i flyktingfrågan som redan finns. Den mobiliserar opinionen, säger Kari Andén-Papadopolous.

– Den här bilden fungerar som en katalysator precis som tidigare ikoniska bilder. Bilden på den napalmbrända flickan i Vietnam 1973 förstärkte den redan starka amerikanska antikrigsopinionen. Precis som bilderna på nakna irakiska fångar i fängelset Abu Ghraib 2006.

– Ikoniska bilder har stark symbolkraft men är inte entydiga. De kan användas för olika ideella, politiska och kommersiella syften, säger hon.

Abdullah Kurdi begravde i fredags sin fru Rehan, 35, och sönerna Galip, 5, och Alan, 3, hemma i den krigshärjade syriska staden Kobane nära den turkiska gränsen.

– Som en pappa som mist sina barn vill jag inte ha något för mig själv i den här världen. Allt jag vill är att tragedin i Syrien genast ska ta slut och att det ska bli fred igen, sade Abdulla Kurdi till den turkiska nyhetsbyrån Dogan.

– Jag anklagar ingen för det här, bara mig själv. Jag kommer att få betala priset resten av mitt liv, sade han.