Terese Cristiansson

Ex-presidentens vrede efter attacken mot sjukhuset

CLICK HERE FOR AN ENGLISH VERSION

KABUL.

I flera år har Afghanistans ex-president Hamid Karzai kritiserat USA:s attacker mot civila.

Det har lett till stora spänningar mellan länderna. Nu har amerikansk militärs bombning av Läkare utan gränsers sjukhus tagit krisen till en ny nivå. 

– Flygattacken mot sjukhuset i Kunduz bevisar att jag haft rätt hela tiden, säger Hamid Karzai i en exklusiv intervju med Geos Terese Cristiansson.

Afghanistans tidigare president Hamid Karzai har under många år fördömt USA:s bombningar av civila. I en intervju med Geos Terese Cristiansson säger Karzai att bombningen av Läkare utan gränsers sjukhus bekräftar hans kritik. Bilden är tagen vid ett tidigare möte.

Utanför inrikesministeriet i Kabul har en grupp män samlats. De tillhör några av de tusentals familjer som tvingats fly norra Afghanistan den senaste tiden. Männen är upprörda och demonstrerar framför allt på grund av situationen i Kunduz i norra Afghanistan.

MER LÄSNING PÅ FOREIGN POLICY

■ På den amerikanska tidningen Foreign Policys hemsida kan du läsa mer om Kunduz-fallet och se fler starka bilder från förödelsen efter USA:s attack mot Läkare utan gränsers sjukhus i norra Afghanistan.

■ Bilderna är tagna av fotografen Andrew Quilty på uppdrag av just Foreign Policy.


USA:s militär har precis bombat Läkare utan gränsers sjukhus upprepade gånger. 22 personer dödades, varav 12 från sjukvårdspersonalen och tre barn. Dessutom är staden vid den här tidpunkten fortfarande under kontroll av talibanerna som ett par veckor tidigare tog staden och satte sin flagga på torget. Sedan dess har det varit en katt- och råttalek mellan talibanerna och regimstyrkorna.

Demonstranterna vill att regeringen med president Ashraf Ghani i täten agerar för att folket ska kunna återvända till sina hem.

– Jag trodde aldrig jag skulle säga detta men jag önskar president Hamid Karzai kom tillbaka. Det var faktiskt bättre under honom, säger en av demonstranterna uppretat.

Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz är på sina ställen sönderbombat och uppbränt. Fler bilder från sjukhuset finns på Foreignpolicy.com.
Foto: Andrew Quilty/Foreign Policy
Bara rester av sängar och döda patienter finns kvar på sjukhuset. Fler bilder från sjukhuset finns på Foreignpolicy.com.
Foto: Andrew Quilty/Foreign Policy
Förödelsen inne i sjukhuset i norra Afghanistan var enorm, efter USA:s bombningar tidigare den här månaden. Fler bilder från sjukhuset finns på Foreignpolicy.com.
Foto: Andrew Quilty/Foreign Policy

Vid sidan om inrikesministeriet ligger Hamid Karzais kontor. Trots att det gått drygt ett år sedan han var Afghanistans president, befinner han sig nära makten och har fortfarande stor politisk påverkan. Efter den sedvanliga säkerhetsundersökningen får jag komma in för en intervju om civila som drabbats i kriget i Afghanistan.

– Bombningen av MSF bevisar min oro de senaste elva åren. Jag förbjöd USA att bomba eller attackera civila men nu och med alla andra tidigare händelser är det tydligt att de inte bryr sig om det afghanska folket, säger han skarpt.

President Hamid Karzai var under sina tio år vid makten i Afghanistan både älskad och hatad. Många kritiserade honom för att vara USA:s nickedocka, andra för att han blundade för landets enorma korruption och ytterligare några för hans brokiga familj. Men han fick också stor respekt bland den afghanska befolkningen för sin ständiga kritik av hur internationell militärs operationer drabbade civila. Såväl nattliga razzior som drönattacker och flygbombningar.

– Gång på gång fördömde och förbjöd jag att det skulle hända igen. Men de brydde sig inte, säger Hamid Karzai.

När jag såg henne och fick veta vad hennes familj varit med om blev jag förkrossad. Mötet med henne var helt avgörande för mina kommande relationer med USA.

Ett av de fall som påverkade honom mest under alla år var Aisha, flickan utan ansikte, som Expressen skrivit om flera gånger och som var den enda överlevaren i en drönarattack den 7 september 2013. President Karzai såg henne på sjukhuset och krävde att hon skulle få vård utomlands.

– När jag såg henne och fick veta vad hennes familj varit med om blev jag förkrossad. Mötet med henne var helt avgörande för mina kommande relationer med USA.

President Hamid Karzai tog bland annat upp fallet med Aisha under ett stormöte i Delhi och han vägrade länge att skriva på det bilaterala avtalet mellan USA och Afghanistan. Avtalet drog ut på tiden nästan ett år och det var oklart på vilket sätt USA skulle kunna stanna i Afghanistan.

Trots detta och hans fördömande vid flera andra fall, då civila drabbats av drönare eller andra flygattacker, har inte mycket skett. Ingen har ställts inför rätta och det har inte gjorts några oberoende utredningar.

Men att bomba ett sjukhus som drivs av den högaktade internationella organisationen Läkare utan gränser har gett eko runtom i världen på ett helt annat sätt än när de drabbade var en afghansk familj långt upp i bergen.

– Ändå bombade de sjukhuset. De har aldrig haft den afghanska befolkningens bästa i sikte, säger Hamid Karzai.

Eldhavet härjar inne i Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz, Afghanistan, efter bombattacken tidigare i oktober.
Foto: Läkare utan gränser
Sjukhusområdet var fullt av personal och patienter – 22 personer dödades, varav 12 från sjukvårdspersonalen och tre barn.
Foto: Läkare utan gränser

Natten mellan fredagen och lördagen den 3 oktober jobbade läkare och sjuksköterskor jobbade febrilt med de patienter som strömmat in till sjukhuset på grund av konflikten.

Plötsligt, vid tvåtiden, bombades en av sjukhusets avdelningar, samma byggnad som operationssalen var belägen i. Vittnen har berättat hur de försökte fly, men anfallen fortsatte att komma regelbundet.

Läkare utan gränser har dementerat att det fanns några beväpnade talibaner på sjukhuset och att det var strider i anslutning till lokalerna.

Läkare utan gränser larmade både afghansk och internationell militärs högkvarter men bombningarna från flygplanet AC-130 fortsatte i minst 30 minuter. Vissa avdelningar började brinna och de patienter som inte kunde fly brann upp i sina sängar. Nytagna bilder från sjukhuset visar hur sjuksal efter sjuksal är träffad och brännskadad. På vissa bilder syns resterna av de patienter som dog i salarna.

Omedelbart efter bombningarna var kritiken stark. Förklaringarna från amerikanskt håll har varit flera. Först sades att det var ett misstag, senare att det var collateral damage – militära sidoskador som man får räkna med när en eller flera terrorister är målet. Det har också sagts att det fanns stridande talibaner på sjukhuset, senare att det var afghanska styrkor som bett om flygunderstöd.

Läkare utan gränser har dementerat att det fanns några beväpnade talibaner på sjukhuset och att det var strider i anslutning till lokalerna. Ingen, varken bland de afghanska eller amerikanska styrkorna, har velat berätta vad som egentligen hände. Enligt källor till Expressen har bombningarna även orsakat kritik bland de internationella styrkorna och den tyskledda militära ledningen i norr har tydligt uttryckt att de inte var inblandade. Till slut fick president Obama öppet be om ursäkt och erbjöd sig att betala för återuppbyggnaden av sjukhuset.

Nu måste både USA och Afghanistan acceptera utredningen och inget av länderna har gett någon antydan till hur de ställer sig.

Läkare utan gränser har tackat nej och kräver en oberoende utredning av bombningarna.

Pieter-Jan van Eggermont på svenska Läkare utan gränser säger:

– Förvirringen och motsägelserna har bara ökat och det ökar förstås vikten av en oberoende utredning och som vi anser helt avgörande.

Läkare utan gränser har krävt att IHFCC, International Humanitarian Fact Finding Commission, ska ansvara för utredningen. Kommissionen har ingen möjlighet att straffa utan kan bara ta fram vad som skett och vad avsikten var. IHFCC har accepterat uppdraget men måste vänta på klartecken från de aktuella länderna.

– Nu måste både USA och Afghanistan acceptera utredningen och inget av länderna har gett någon antydan till hur de ställer sig, säger Pieter-Jan van Eggermont.

Han poängterar hur viktigt det är att andra länder som skrivit på avtalet för kommissionen uttrycker stöd. Bland dem Sverige.

– Det är viktigt att man visar att det inte bara var vackra ord när man skrev under utan att kommissionen också kan användas när den behövs. Vi tycker förstås att det är viktigt att Sverige visar kommissionen sitt stöd.

Han säger att utredningen inte bara handlar om Läkaren gränsers stora förlust i Kunduz.

– Det är en diskussion om huruvida vi vill fortsätta delta i krig där det råder straffrihetskultur och där man trampar på Genèvekonventionerna.

Framförallt vill Läkare utan gränser veta om det humanitära skyddet ändrats och hur hjälparbetare ska kunna arbeta säkert i framtiden.

– För oss är det viktigt att vi kan ge bra vård till de patienter som behöver det och då måste det finnas vissa grundläggande regler som följs, säger Pieter-Jan van Eggermont.

Barack Obamas USA har länge kritiserats för sina attacker mot civila.

Det här är inte första gången USA har kritiserats för att bryta mot krigets lagar eller Genevekonventionerna. De senaste åren har framför allt förarlösa drönare varit i fokus. Och i veckan avslöjade The Intercept hemliga dokument om spelet bakom drönarna.

Dokumenten bekräftar vad många civila berättat om i flera år. Exempelvis visar det hur operation Haymaker pågick i nordöstra Afghanistan från januari 2012 till februari 2013. Enligt dokumenten dödades mer än 200 personer. Av dem var dock endast 35 avsedda måltavlor för attackerna, resten var oskyldiga offer som råkade finnas i närheten. Under en femårsperiod var 9 av 10 personer som dödades oskyldiga.

Dokumenten har fått bland annat Amnesty att reagera, bland annat på att amerikansk militär lättvindigt rättfärdigat dödande genom att kalla oidentifierade personer som ”stridande”.

Såväl ex-president Hamid Karzai som många civila afghaner har kritiserat detta under lång tid. Gång på gång har de velat ha svar på frågorna: Vem var målet och vem dödades?

Muhammed Qadir, förlorade två döttrar i en amerikansk flygattack. Han har fått ekonomisk kompensation men vill att den skyldige ställs inför rätta.
Geo berättade den 1 juni 2014 om Aisha, flickan utan ansikte, som är ett av många offer för drönarattacker. Hennes öde påverkade ex-presidenten Hamid Karzais politiska inställning till USA:s närvaro i Afghanistan. Terese Cristianssons reportage om Aisha belönades nyligen med det prestigefyllda Wendelapriset.

En av de drabbade är niobarnspappan Muhammed Qadir, 71, från Kunar. Expressen träffade honom i den östra staden i Jalalabad. Det var vinter och han hade tvingats gå sex timmar i djup snö för att komma fram till oss. Men han ville till varje pris få sin historia hörd. Två av hans döttrar, Akila, 12, och Islam Bibi, 15, var ute och samlade ved när flyget plötsligt kom in över bergen.

– En av annan flicka som var med och skadades. Han har berättat att de först inte blev rädda utan fortsatte samla ved.

Men plötsligt släpptes en bomb.

– Den skadade flickan berättade att hon lyckades ta skydd, men mina flickor dog direkt.

Trots att det gått två år har Muhammed Qadir svårt att berätta. Han blir tyst en stund. Tårarna rinner ner över de fårade kinderna och han vrider sina fingrar med svarta sorgkanter under naglarna. Han kämpar för att berätta vidare.

– Först sa de att bombat ett träningsläger för talibanerna men senare fick vi se en video från en mobiltelefon, och där var inga talibaner. Bara flickorna under träden.

Muhammed Qadir har aldrig fått en förklaring till varför hans flickor dödades. Allt han fick var motsvarande 13 000 kronor per död flicka. Köpt tystnad.

– Men jag skulle vilja att de som dödade mina flickor ställdes inför rätta i stället. Rättvisa är det enda som kan få oss att gå vidare. Eller åtminstone att vi får veta vem de ville döda? säger Muhammed Qadir.

Bombningarna av Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz kan tvinga fram precis vad Muhammed Qadir efterfrågar: En utredning om vem som var måltavlan och vem som beordrade bombningen.

ATTACKEN MOT SJUKHUSET – DETTA HÄNDER NU

■ IHFFC, International Humanitarian Fact Finding Commission, har tillfrågats och accepterat att göra en oberoende utredning av flygbombningarna mot Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz i Afghanistan. Men både Afghanistan och USA måste acceptera att delta för att de ska kunna genomföra utredningen.

■ Kommissionen startade 1991 och är ett internationellt organ som kan utreda och granska om internationella lagar och den humanitära rätten överskridits.

■ Många länder har skrivit under kommissionens berättigande, bland annat Sverige, men varken USA eller Afghanistan tillhör länderna på listan.

■ Kommissionen kan inte göra en skuldutredning. Deras syfta är att ta reda på hur och varför det inträffade.

■ Det finns inte en tidsbegränsning när de aktuella länderna måste svara, därför krävs att andra länder formellt uttrycker önskemål och pressar dem politiskt till en oberoende granskning. Annars kan fallet rinna ut i sanden.

■ Det görs även utredningar av amerikansk militär, Nato och afghanska tjänstemän.

■ Talibanerna har nu dragit sig tillbaka från staden Kunduz och regeringen har åter kontroll. Talibanerna har återigen uttryckt att de kan tänka sig att fredsförhandla om det inte finns internationella militära baser i Afghanistan.

■ President Obama har beslutat att låta 5500 soldater stanna ytterligare ett år i Afghanistan.

Said Mahmoudi, som är professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, tror att både USA och Afghanistan kommer att gå med på utredningen eftersom framför allt USA redan tagit på sig ansvaret.

– De har redan sagt att de ska kompensera vilket innebär att de inser sitt fel.

Att bomba ett sjukhus är emot krigets lagar men även då kommer lagtekniska frågor som proportionalitet och huruvida det fanns terrorister på plats att vägas in.

– Det är en avvägning som görs varje gång. Hur många och vilka terrorister som är på plats och hur många civila som riskerar att drabbas? säger Said Mahmoudi.

Mycket talar för att bombningarna av sjukhuset var ett tydligt brott mot internationella lagar. Trots det tror inte Said Mahmoudi att det kommer att leda till något rättsligt.

– Det kräver att en stat anmäler USA för krigsbrott och det är inte troligt, säger han.


Cecilia Tengroth, folkrättsjurist på svenska Röda korset, tror inte heller att fallet kommer leda till något rättsligt. Möjligen kan en amerikansk utredning leda till att deras militärdomstol tar upp fallet.

– Men att någon annan internationell domstol skulle göra det är inte troligt, säger hon.

Men det är ändå viktigt att en oberoende utredning försöker klargöra vad som faktiskt har hänt och tittar på om krigsbrott begåtts, poängterar hon. I en rättslig granskning av krigsbrott i det här fallet skulle man bland annat särskilt titta på proportionalitetsprincipen, det vill säga hur många terrorister som dödades i jämförelse med civila.

Det finns internationella regler och riktlinjer för detta, men stater tolkar ibland dessa olika. Den amerikanska expansiva tolkning är tydlig i deras nya militärmanual "Law of War Manual " som säger att även om civila offer ska undvikas kan ett viktigt terroristmål ursäkta att tusentals civila dödas.

Vi vill att nationer, bland annat Sverige, fördömer den här attacken och skyddar den humanitära rätten.

En utredning bör också granska försiktighetsprincipen, det vill säga att civila ska varnas inför ett anfall, och att ett anfall måste avbrytas om den träffar oskyldiga. Cecilia Tengroth hoppas att fallet leder till en beslutsamhet hos det internationella samfundet att den humanitära rättens skydd av hjälparbetare och civila måste respekteras.

– Den ökande hotbilden civila och hjälparbetare i dag möter i krig är en allvarlig utmaning av själva kärnan i den humanitära rätten. Vi vill att nationer, bland annat Sverige, fördömer den här attacken och försvarar den humanitära rätten, poängterar hon.

Men Cecilia Tengroth hoppas framför allt att fallet leder till en diskussion om den humanitära rätten och hur hjälparbetare och civila ska skyddas i krig.

– Vi vill att nationer, bland annat Sverige, fördömer den här attacken och skyddar den humanitära rätten, poängterar hon.


På före detta president Hamid Karzais kontor är förhoppningarna få.

– Nya lagar? Oberoende utredning? Men vad ska det leda till? säger Karzai.

Han välkomnar Läkare utan gränsers tydliga ställningstagande, men konstaterar:

– De som drabbats kommer inte komma tillbaka.

När vi lämnar kontoret står ett fåtal demonstranter kvar utanför inrikesministeriet.

– Det finns ingen som skyddar oss, säger de uppgivet. Varken talibaner, regeringen eller de internationella. Det är som om de vill ha krig i Afghanistan.