Foto: Axel Öberg / AXEL ÖBERG EXPRESSEN

Regeringens miljonsatsning – för en plats i säkerhetsrådet

NEW YORK/STOCKHOLM.

Utrikesminister Margot Wallström och Sveriges regering slutspurtar i jakten på en plats i FN:s säkerhetsråd.

Kampanjen för att få mer att säga till om i världen kostar 22 miljoner kronor, innefattar resor till jordklotets alla hörn, är till stora delar hemlig – och hårt kritiserad.

För att den ska ge resultat måste Sverige snuva Italien eller Nederländerna på en av världspolitikens mest åtråvärda stolar.

I slutändan kan allt komma att avgöras av något så simpelt som en väl genomtänkt present.

 

  • Förutom regeringen finns ett antal särskilda ombud som reser runt ute i världen. En av dem är Göran Persson. Foto: Evelina Carborn Exp / EVELINA CARBORN EXPRESSEN
  • En annan är Carl Bildt. Deras uppgift är att övertyga andra länder att lägga sin röst på Sveriges kandidatur till Säkerhetsrådet. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
  • Mångårige FN-medarbetaren Pierre Schori är en annan av sändebuden. Foto: / OKÄND
  • Före detta utrikesminister Lena Hjelm Wallén är ytterligare ett av sändebuden. Foto: Mette Muhli
Helskärm

Den 11 april i år landade regeringsplanet i Mikronesien.

Under 72 späckade timmar träffade utrikesminister Margot Wallström, S, tillsammans med resten av en svensk delegation, bland annat presidenter och ministrar i Mikronesiens federerade stater och Palau.

Resans huvudsyfte enligt utrikesdepartementet: Att diskutera klimatfrågan.

Men resan var också en del av regeringens slutspurt i jakten på en plats i FN:s säkerhetsråd.

När rösterna läggs i FN-skrapan på tisdag väger en röst från Palau, med knappt 21 000 invånare, lika tungt som en röst från Brasilien eller Tyskland.

Dåvarande statsministern Göran Perssons regering anmälde intresse för en plats i säkerhetsrådet redan 2005. Men den nuvarande socialdemokratiska regeringen har varit trögstartad jämfört med Italien och Nederländerna. De två konkurrenterna kom i gång med sitt kampanjarbete ett helt år innan regeringen inledde sin globala charmoffensiv i fjol våras.

Sedan dess har dock knappt någon utrikesresa gjorts utan att Sveriges kandidatur förts på tal. Under våren och försommaren fortsatte Wallströms resor. Till Sri Lanka, Maldiverna och Dominikanska republiken.

 

Detta är säkerhetsrådet

Syfte: Att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten bland annat genom att utreda varje situation som kan leda till en internationell konflikt. Rådet ska presentera förslag på lösningar och rekommendera handlingar mot hot och aggressiva handlingar och se till att mänskliga rättigheter efterlevs.

Rådet består av 15 medlemmar, varav fem permanenta; USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina. De permanenta länderna har vetorätt och kan därmed stoppa rådets beslut. Övriga tio medlemmar väljs in på två år – fem länder från Asien och Afrika, två från Latinamerika, två från Västeuropa, Kanada, Australien och Nya Zeeland samt ett från Östeuropa.

Ordförandeposten cirkulerar bland medlemmarna en månad i taget. Sist Sverige satt med i rådet var 1997-1998.

Visa merDölj

Det stannar heller inte vid att svenska representanter själva rest utomlands.

I april avslöjade Dagens Nyheter att biståndspengar använts till FN-kandidaturen.

27 FN-ambassadörer, som samtliga har rösträtt när säkerhetsrådets platser utses, fick en gratisresa till Sverige. Den officiella anledningen var ett klimatseminarium.

Räkningar för flera miljoner kronor skickades sedan till stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond – som i sin tur fått 14 miljoner kronor i biståndspengar av Sida.

Dagens Nyheter avslöjade därefter att ytterligare en gratisresa till Sverige genomförts för FN-ambassadörer från New York. Enligt UD var syftet att de skulle delta i en fredskonferens. Därför bekostades resan med biståndspengar. Men även denna gång var kampanjstaben för en plats i FN:s säkerhetsråd inblandad.

– Det ligger i Sveriges intresse att ta upp säkerhetsrådet i alla lämpliga sammanhang, sa Efraim Gómez, enhetschef på UD, till Dagens Nyheter som svar på kritiken.

Centerpartiet valde att KU-anmäla Margot Wallström för hanteringen av Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet.

– Det var frustrerande att ta del av avslöjandet att svenskt bistånd kan ha finansierat Sveriges röstjakt för en plats i FN:s säkerhetsråd. Det visar dels på att regeringen har försökt mörka hur kampanjen genomförts, dels att man använt biståndspengar till ett annat syfte än fattigdomsbekämpning, säger Daniel Bäckström, C, försvarspolitisk talesperson.

 

Svenske Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare från 1953 fram till sin död i en flygolycka 1961. Foto: Arne Schweitz / EXP

På regeringens hemsida svarar man på varför man inte går ut med mer information om kampanjen:

”Detaljerad info om kontakter med andra länder skulle kunna utnyttjas av våra konkurrenter. Efter omröstningen den 28 juni kommer givetvis mer information att kunna lämnas ut.”

Expressen har tagit del av deltagarlistan för de FN-ambassadörer som flögs till Sverige den 14-19 augusti i fjol.

Information om 19 av dem – bland andra Dominikanska Republiken, Tanzania och Somalias FN-ambassadörer – är överstruken av Riksdagsförvaltningen med hänvisning till offentlighets- och sekretesslagen.

Listan bekräftar också Blank Spot Projects uppgifter om att det är låg- och medelinkomstländer som står i fokus under sista delen av kampanjandet. FN-ambassadörer från Vanuatu, Saint Lucia, Bangladesh och Centralafrikanska Republiken är ytterligare några av dem som flögs till Sverige.

 

Wallströms övertalningsresor

Utrikesminister Margot Wallström besökte Mikronesien i Still Havet i april för att diskutera klimatfrågan – men också för att kampanja för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd. Under våren och försommaren fortsatte Wallströms resor till Sri Lanka, Maldiverna och Dominikanska republiken. Resorna ingick i regeringens slutspurt i jakten på en plats Säkerhetsrådet.

Visa merDölj

Margot Wallströms flygresa med regeringsplanet till Mikronesien landade på 361 800 kronor. Utrikesministerns hotellkostnader på knappa 6 000.

Totalt har regeringen avsatt 22 miljoner kronor till sin kandidatur. Här ingår enligt UD också kostnader för befintlig personal som jobbar med kandidaturen. Nederländernas satsade 17 miljoner 2015 och 15 miljoner 2016.

Italien har valt att inte redovisa sin kampanjkassa.

”Det finns anledning att tro att den är betydande”, skriver UD:s presskommunikatör Anna Ekberg i ett mejl.

Även de minsta av detaljer betraktas kunna bli avgörande i jakten på en plats i säkerhetsrådet. Åtminstone att döma av hur kampanjerna vanligtvis ser ut.

Utrikesdepartementet har lagt 185 271 kronor på presenter att dela ut under kandidaturen.

Det rör sig om allt från tablettaskar, paraplyer och pennor till tygpåsar och putsdukar för mobiler och läsplattor.

Jan Eliasson, Margot Wallström och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Foto: Axel Öberg

Margot Wallström har tidigare sagt att hon hoppas att Sveriges FN-vänlighet, biståndsinsats och förslag på hur säkerhetsrådet kan bli bättre kommer att spela större roll än storleken på Sveriges kampanjkassa:

– Även om Italien kan erbjuda det ena och det andra för att de är ett större och rikare land, så tror jag i slutändan inte att det är det som avgör… Jag tror ändå att det är rationella överväganden om vad de tror att vi kommer uträtta och om vi kommer att vara en pålitlig och aktiv vän.

Anklagelser om köpta röster och tveksamma påtryckningsmetoder har förekommit vid tidigare tillfällen. Niclas Kvarnström, som leder den svenska kampanjen, sa till Blank Spot Project i januari:

– Det vore livsfarligt om man började hota eller muta någon. Det kan jag säga att vi inte gör överhuvudtaget.

 

Hans Blix talar inför Säkerhetsrådet 2003 om vapeninspektionerna i Irak. Blix var då chef för FN:s inspektionskommission. Foto: Stephen Chernin / GETTY IMAGES GETTY IMAGES NORTH AMERICA

En plats i säkerhetsrådet skulle göra Sverige delaktigt i FN:s allra mäktigaste organ.

Säkerhetsrådets huvuduppgift är att verka för bibehållen fred och stabilitet i världen. Det är ensamt i FN om att kunna beordra användandet av väpnade trupper, vapenvilor och sanktioner och medlemsstaterna är förpliktigade att följa de beslut som fattas av rådet.

Av de 15 medlemmarna är fem permanenta: USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike.

Bland de tio medlemsstater som byts ut med två års mellanrum har Västeuropa två av platserna. Det är en av dessa Sverige nu konkurrerar med Italien och Nederländerna om.

Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN, beskrev en plats så här i DN Fokus den 11 juni:

– Under åren i säkerhetsrådet är man en mycket attraktiv FN-medlem. De icke-permanenta staterna i säkerhetsrådet har alltid mer människor runtomkring sig. De är kanalen till rådet. Din telefon går varm som ambassadör eller utrikesminister i säkerhetsrådet.

– Det har varit debatt i Sverige. Jag var hemma ett tag och blev lite förvånad … som medlem av säkerhetsrådet har du en öppen linje till några av världens mäktigaste stater.

 

Jan Eliasson och Stefan Löfven deltar i en panel med FN:s ekonomiska råd. Jan Eliasson är sedan 2012 FN:s vice generalsekreterare. Foto: Axel Öberg

Sedan det första sammanträdet i London 1946 har säkerhetsrådet spelat en nyckelroll i en rad globala konflikter – framför allt efter Kalla krigets slut, under vilket säkerhetsrådet stod tämligen handlingsförlamat i att försöka lindra spänningarna mellan USA och dåvarande Sovjetunionen. De två stormakterna skötte diskussionerna vid Kubakrisen och under Vietnamkriget utan FN-inblandning.

Den första fredsstyrkan skickades till Egypten under Suezkrisen 1956.

1960, året innan dåvarande generalsekreteraren Dag Hammarskjölds död, skickades den dittills största fredsbevarande styrkan till Kongo för att återupprätta stabilitet i utbrytarstaten Katanga.

Just nu pågår ett 15-tal insatser runtom i världen.

Säkerhetsrådet har också varit ständigt ifrågasatt när det kommer till dess pondus och handlingskraft – bland annat efter att USA invaderade Irak 2003 utan FN:s godkännande och efter att FN-styrkor misslyckats med att försvara bosniska muslimer i Srebrenica 1995 – med en massaker som kostade tusentals människoliv som följd.

 

Omröstningen

Datum: Tisdagen den 28 juni 2016, klockan 17 svensk tid.

Plats: I generalförsamlingen i FN-högkvarteret i New York.

Följ omröstningen på: FN:s webb-tv-kanal http://webtv.un.org/ och Expressen TV

Kandidater: Sverige, Nederländerna och Italien konkurrerar om två platser inom ramen för vår regionala grupp, WEOG (Gruppen för Västeuropeiska och andra stater).

För att få en plats krävs att två tredjedelar av de närvarande medlemsstaterna i FN:s generalförsamling röstar på Sverige, 129 av 193. Röstomgångarna fortsätter till två länder samlat två tredjedels majoritet bakom sin kandidatur. 1979 tävlade Colombia och Kuba i 154 omgångar fram till att Mexiko valdes som kompromiss.

Omröstningen sker anonymt.

I år har Sverige varit medlem i FN i 70 år och det var 20 år sen sist som vi hade en plats i säkerhetsrådet.

Källa: regeringen.se

Visa merDölj

Vad kan Sveriges regering använda till sin fördel i jakten på en plats?

Bland annat vår politiska historia, att döma av hur kampanjarbetet hittills har gått till.

Vid sidan av utrikesminister Wallström, statsminister Stefan Löfven och övriga regeringsmedlemmar har också sju särskilda sändebud – bland andra Göran Persson, Carl Bildt och Lena Hjelm Wallén – fått uppdraget att övertyga andra länder om att lägga sin röst på Sverige.

Ytterligare ett av dem är Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör och biståndsminister, som under ett flertal resor till Latinamerika och Afrika försökt påminna om Sveriges utrikespolitiska arv och dess frontfigurer.

– Vår trovärdighet när vi är ute i världen är mycket stark, vilket vi kan tacka en lång rad personer för, från Dag Hammarskjöld och Olof Palme till Hans Blix och Anders Kompass. På mina sändebudsresor vill jag knyta ihop denna solidaritetstanke med framtidens viktiga utmaningar, har Schori sagt.

”Vi klarar oss inte utan säkerhetsrådet”

 

På söndagen möter Margot Wallström svenska medier i New York.

Expressen pratade med henne i torsdags kväll – bland annat om huruvida hon ser Italien eller Nederländerna som Sveriges farligaste konkurrent vid tisdagens omröstning.

– Vi tycker inte de är farliga. Det är en bra stämning, en god och optimistisk atmosfär. Vi hoppas att både rättviseskäl och framför allt sakskäl ska leda till att vi blir invalda. Det är också så vi argumenterar med de länder som vi träffar här, säger Wallström.

Det finns kritik mot säkerhetsrådets förmåga. Hur stor tyngd har det och vad vill du förändra?

– Vi klarar oss inte utan säkerhetsrådet. Där fattas de viktigaste säkerhetspolitiska besluten, viktiga för världen men vi påverkas också direkt av både segrar och nederlag i rådet. Vi menar att det är viktigt att ett land som Sverige, med vår feministiska utrikespolitik och vår syn på fredsbyggande är där. Och med vår syn på fredsbyggande och vår långa historia som generösa bidragsgivare ligger det i vårt eget intresse att vara där.

Som svar på att säkerhetsrådet ofta kritiseras för att misslyckas med att vinna klara segrar svarar Wallström:

– Det handlar inte så mycket om det. Det beskrivs ofta så men man ska komma ihåg att det är en daglig verksamhet. Rådet beslutar till exempel om omvärldens sanktioner, som vi ofta i EU också baserar våra sanktionsbeslut på. Det är de som diskuterar situationen i Syrien och hur man ska ta den frågan framåt.

 

”Kan det bli en strategiskt utplacerad tablettask som till slut fäller avgörandet?”

 

Sent på tisdag kväll, svensk tid, får vi svaret på om regeringens arbete varit tillräckligt och om de 22 miljoner man spenderat ger önskad avkastning.

Två tredjedelars majoritet, röster från 129 av generalförsamlingens 193 medlemsländer, krävs för att en av de femton stolarna ska tillhöra Sverige 2017-2018.

Det kommer att bli ett race in i det sista. De FN-ambassadörer som röstar kommer att mötas av presenter utlagda på deras platser i ett slutgiltigt försök från de kandiderande länderna att charma dem.

2015 möttes generalförsamlingens medlemmar av ukrainsk choklad, japanskt te, senegalesiska pennor och en fotboll från Uruguay.

Tre år tidigare låg där koala- och känguruformat godis, mintpastiller och en bok med hälsningar från Australien. Australien fick en plats i säkerhetsrådet. Det fick också Luxemburg som valt att ge bort snidade träskepp.

Finland, som bjöd FN-ambassadörerna på torkade blåbär, förblev dock utanför säkerhetsrådet.

Grekland tar emellertid priset. Inför omröstningen 1998 flögs utvalda FN-ambassadörer till historiska platser i landet med en kryssning på Egeiska havet som finish. Att detta skulle ha haft något att göra med landets kandidatur till säkerhetsrådet dementerades från grekiskt håll.

Vad Sverige väljer att använda för presenter som sitt sista trumfkort förblir en hemlighet fram till omröstningen.

”Då denna information kan komma att utnyttjas av våra konkurrenter”, skriver Anna Ekberg i ett mejl.

Kan det bli en strategiskt utplacerad tablettask som till slut fäller avgörandet?

 

Anders Sandqvist