Mats Larsson
Hundratusentals har dött i kriget i Syrien – men vad är det egentligen som händer där? Geo går igenom och föklarar Syrienkriget. Här får du reda på varför vad kriget i Syrien handlar om, vilka som krigar, vilka missuppfattningar som finns om konflikten och vad det finns för lösningar.
Vilka är det som krigar i Syrien och hur började det?
LÄS OCKSÅ: Kampen mot IS – vem hinner först till Raqqa?
ASSAD-REGIMEN
Baath-partiet tog makten i en kupp i Syrien 1963, men landets försvarsminister Hafez al-Assad ledde sedan en ny kupp inom partiet 1970. Hafez al-Assad samlade i praktiken all makt kring sig och styrde Syrien fram till sin död 2000. Han slog blodigt ner ett uppror av Muslimska brödraskapet 1982.
BASHAR AL-ASSAD
Den förre ögonläkaren Bashar al-Assad tog över makten och blev president när pappa Hafez al-Assad avled 2000. Bashar al-Assad var då bara 35 år. Det fanns i början hopp om reformer men de kom snabbt på skam. Familjen al-Assad tillhör alawiterna, en minoritet i Syrien som tillhör den shiamuslimska grenen av islam. Tre fjärdedelar av landets befolkning före inbördeskriget var sunnimuslimer. Efter USA:s invasion av Irak 2003 tog sig många islamistiska och andra motståndsgrupper in i Irak via Syrien, med al-Assads goda minne.
ARABISKA VÅREN OCH SYRIEN
De folkliga upproren som blev den arabiska våren började i Tunisien och Egypten i januari 2011 och nådde Syrien i mars samma år. Men Bashar al-Assad valde att slå tillbaka med våld och förtryck. 72 personer dödades i staden Deraa och protesterna spreds. En upptrappning ägde rum under senvåren och sommaren när övriga världen var upptagen med kriget i Libyen.
Det ingick i ett cyniskt spel där han senare kunde hävda att han försvarade Syrien mot islamistiska terrorister.
Bashar al-Assad släppte samtidigt ut en stor grupp islamistiska fångar ur fängelserna. Det ingick i ett cyniskt spel där han senare kunde hävda att han försvarade Syrien mot islamistiska terrorister. Han fick från början viktigt stöd av Iran och Ryssland. Ryssland inlade flera veton i FN-säkerhetsråd.
ALEPPO
Syriens näst största stad och den före kriget ekonomiskt viktigaste. Rebeller lyckas ta kontrollen över delar av Aleppo redan sommaren 2012 och den har i praktiken varit delad sedan dess. Många av de hårdaste striderna har ägt rum här.
LÄS OCKSÅ: Skräcken kopplar greppet om Aleppo: "Slaget har börjat"
Rebellkontrollerat område har upprepade gånger beskjutits och bombats. Ryskt flyg har bombat i år och nya flyktingströmmar har tagit sig därifrån.
DAMASKUS
Syriens huvudstad. De centrala delarna har hela tiden varit under Bashar al-Assads kontroll. Förutom enstaka bombattentat så har livet delvis kunnat fortgå nästan normalt i stadens centrum. Delar av förorterna har varit kontrollerade av rebellgrupper och andra har utsätts för långvarig belägring av syriska styrkor.
REBELLERNA
Oppositionen mot Bashar al-Assad var splittrad från början. Det finns i dag över hundra väpnade grupper, de flesta domineras av sunnimuslimska araber. I början dominerade mer moderata och icke-religiösa grupper i Fria syriska armén.
Men de har pressats tillbaka av allt mer extrema grupper som al-Qaida-allierade Nusrafronten och Islamiska staten. Rebellgrupperna har ofta legat i krig med varandra.
KARTAN
Syrien är ett lapptäcke. Bashar al-Assads regering kontrollerar den västra delen inklusive Damaskus och kuststräckan norr om Libanon. Det är här vid kusten som många av alawiterna bor.
IS har störst territoriell kontroll av rebellgrupperna, men mycket av det är öknen.
Det är också här Ryssland har sina baser. Kurderna har kontrollen över den nordöstra delen och även ett område längst i nordväst.
IS har störst territoriell kontroll av rebellgrupperna, men mycket av det är öknen. Nusrafronten kontrollerar fickor i nordväst och olika andra grupper har kontrollen över exempelvis halva Aleppo och sydvästra delen av Syrien.
ISLAMISKA STATEN
De första IS-styrkorna anlände 2013 och kom från Irak. Islamiska staten har sina rötter i al-Qaida i Irak, en grupp som spred terror i Irak efter USA:s invasion 2003. Gruppen kallade sig ett tag Islamiska staten i Irak och Levanten men kortade ner namnet 2014. Opererar både i Irak och Syrien och kontrollerar en stor del av gränsen mellan de två länderna.
IS har pressats tillbaka något de senaste månaderna och bland annat förlorat Palmyra.
IS erövrade Raqqa i östra Syrien 2013 och expanderade sedan ytterligare när bland annat Palmyra intogs våren 2015. Gruppens extremism ledde till flyganfall från bland annat USA med start hösten 2014. IS har pressats tillbaka något de senaste månaderna och bland annat förlorat Palmyra. Oklart hur många IS-krigare det finns. Uppskattningarna talar om allt från 30 000 till 100 000.
TERRORN
IS använder terror som ett vapen både i Syrien, Irak och övriga omvärlden. Tusentals frivilliga har rest ner från såväl Europa som andra länder i Mellanöstern. En del återvändande har tagit med sig terrorkriget till Europa, som attackerna i Paris i november 2015 och Bryssel i mars 2016.
IS har även genomfört brutala avrättningar av fångar och visat upp allt framför kamerorna. Men det är i Syrien och Irak som IS genomfört de flesta terrordåden, ofta självmordsattacker.
ANTAL DÖDA
Det fem år långa syriska inbördeskriget har förvandlats till detta decenniums blodigaste konflikt. FN har slutat ge uppskattning över hur många offer som krävts, eftersom organisationen inte anser sig ha tillräckligt med tillförlitlig information. Den sista FN-siffran kom i augusti 2015 och då låg dödssiffran på 250 000.
Syrian Centre for Policy Research angav i februari i år att dödssiffran i själva verket är uppe i 470 000 döda. Bashar al-Assads styrkor bär ansvar för de flesta av dödsoffren.
FLYKTINGARNA
Det finns i dag 60 miljoner människor på flykt i världen, den högsta siffran sedan andra världskriget. Inbördeskriget i Syrien är en viktig bidragande faktor. Det fanns cirka 23 miljoner invånare i Syrien före kriget. Enligt Unhcr finns 4,8 miljoner registrerade flyktingar utanför Syrien.
Över en miljon har sökt asyl i Europa mellan april 2011 och mars 2016. Till detta ska läggas sju miljoner syrier som är på flykt inom Syrien.
Det verkliga antalet tros vara sex miljoner. Turkiet har tagit emot flest, 2,7 registrerade. 1,05 miljoner har registrerat sig i Libanon, ett land med 4,5 miljoner invånare. Över en miljon har sökt asyl i Europa mellan april 2011 och mars 2016. Till detta ska läggas sju miljoner syrier som är på flykt inom Syrien.
SYRISKA REGERINGSSTYRKOR
De är försvagade och hade antagligen förlorat kriget om de inte fått omfattande stöd från utlandet, som Iran och Ryssland. Bashar al-Assad har sitt främsta stöd bland landets minoriteter, inte minst de egna alawiterna som fruktar ett än värre öde om islamisterna tar över makten.
Den syriska armén har i det längsta undvikit att kämpa mot IS. IS framfart ger al-Assad möjligheten att säga att kriget är en kamp mot terrorism och inget annat.
KURDERNA
Knappt tio procent av Syriens befolkning före kriget var kurder. De bor främst i norra Syrien, vid gränserna mot Turkiet och Irak. Det Kurdiska arbetarpartiet PKK dominerar, men kallar sig här vid andra namn, som Demokratiska enhetspartiet PYD och Folkliga försvarsenheterna, PYG.
Kurderna försöker undvika strider med den syriska regimen, men krigar ofta med IS.
De syriska kurderna har sedan juli 2012 i praktiken skött sig själva. Den syriska armén drog sig då ut ur området. PYG är till skillnad från de flesta sunniarabiska grupperna ickereligiös och vänsterinriktad. Kurderna försöker undvika strider med den syriska regimen, men krigar ofta med IS.
Turkiet fruktar det ökade syriska självstyret.
USA OCH SYRIEN
USA har under president Barack Obama hållit en låg profil i Syrien och varit mycket motvilligt att låta sig dras in i konflikten. För motvilligt menar kritikerna. Trots att Obama sa att användandet av kemiska vapen var en röd gräns som al-Assad inte fick överträda, så valde Obama att inte angripa Syrien när kemiska vapen användes vid en attack i utkanten av Damaskus 2013.
USA har också utbildat och utrustat en del rebellgrupper, men inte i någon större omfattning.
USA inledde dock flygbombningar mot IS under hösten 2014 efter att ett par amerikanska fångar blivit avrättade av IS i Syrien. Flygangreppen har fortsatt och IS är måltavlan. USA har också utbildat och utrustat en del rebellgrupper, men inte i någon större omfattning.
RYSSLAND OCH SYRIEN
Ryssland är en gammal allierad till al-Assad-regimen. Rysslands enda flottbas utanför det forna Sovjet ligger i Tartus vid den syriska medelhavskusten. Det är en av Rysslands få varmvattenhamnar. Ryssland har också en flygbas i Latakia. President Vladimir Putin trappade upp den ryska närvaron hösten 2015 då främst ryskt flyg ingrep på Bashar al-Assads sida.
Putin tillkännagav i mars att operationen i stort sett var över och att trupperna skulle dras tillbaka. Men en stor del av styrkan anses vara kvar fortfarande.
Officiellt hette det att Ryssland skulle angripa terrorgrupper som IS och Nusrafronten, men i praktiken har angreppen främst riktats mot andra rebellgrupper som utgjorde ett hot mot al-Assad. Den ryska insatsen vände på krigslyckan för den då mycket pressade syriska presidenten. Putin tillkännagav i mars att operationen i stort sett var över och att trupperna skulle dras tillbaka. Men en stor del av styrkan anses vara kvar fortfarande.
IRAN OCH SYRIEN
Det shiamuslimska Iran har länge varit en nära allierad till al-Assad-regimen i Syrien. Stödet har fortsatt under inbördeskriget. Bashar al-Assad har fått viktig militär hjälp från shiamuslimsk iransk milis och även från shiamuslimska Hezbollah som har sin bas i Libanon. Sunnimuslimska stater som Saudiarabien fruktar en shiamuslimsk axel som går från Teheran via Bagdad till Damaskus.
FREDSFÖRHANDLINGARNA
FN.s säkerhetsråd antog i december 2015 en resolution som drog upp riktlinjerna för en vapenvila och fredssamtal. Inget sägs där om al-Assads öde. En vapenvila infördes i februari i år och förhandlingar har inletts under våren under ledning av svensken Staffan de Mistura, FN:s sändebud i Syrien.
LÄS OCKSÅ: Syriensamtalen kollapsar – "sista chansen" glider världen ur händerna
Varken IS eller Nusrafronten får dock delta i samtalen. Förhandlingarna har gått trögt och parterna har ännu inte förhandlat öga mot öga utan sitter i separata rum. Strider blossar fortfarande upp med jämna mellanrum i Syrien, inte minst i Aleppo.
TIDSLINJE – KRIGET I SYRIEN
Här är några av de viktigaste händelserna i kriget i Syrien sedan oroligheterna bröt ut efter upproren 2011. Källa: BBC, Washington Post, Sr.
Mars 2011
Syrier demonstrerar i Damaskus för frigivande av politiska fångar. Säkerhetsstyrkor skjuter ihjäl ett antal personer, vilket triggar igång oro och våldsamheter som sprider sig över landet under de kommande månaderna.
Maj 2011
Arméstridsvagnar rullar in i städerna Homs och Daraa samt förorter till huvudstaden Damaskus i ett försök att krossa regimkritiska demonstranter. Efter det militära nedslaget inför USA och EU skärpta sanktioner mot Syrien. President Bashar al-Assad utlyser amnesti för politiska fångar.
LÄS OCKSÅ: Närodlat motstånd – nyckeln till att krossa IS och befria Raqqa
Juni 2011
Regeringen säger att 120 medlemmar av säkerhetsstyrkan dödats av "väpnade gäng" i nordvästra staden Jisr al-Shughour. Trupper belägrar staden och fler än 10 000 personer flyr till Turkiet. President Bashar al-Assad lovar att starta en nationell reformdialog.
Juli 2011
Bashar al-Assad sparkar landshövdingen i norra provinsen Hama efter att en massdemonstration hållits på gatorna. President skickar sedan in trupper för att återställa ordningen till priset av hundratals liv.
Augusti 2011
USA:s president Barack Obama går för första gången rakt på sak och kräver Assads avgång.
November 2011
Arabförbundet röstar för att utesluta Syrien, något som inte tidigare inträffat. Sanktioner införs och Syrien anklagas för att ha misslyckats med att implementera en fredsplan. Enligt FN har nu konflikten kostat 3 000 liv.
LÄS OCKSÅ: Världen fruktar IS, men någon helt annan slaktar flest civila i Syrien
December 2011
Två självmordsbomber exploderar utanför säkerhetsbyggnader i Damaskus. 44 människor dör. Det är den första i en serie stora explosioner i huvudstaden som fortsätter fram till sommaren 2012.
Februari 2012
USA stänger ner sin ambassad i Damaskus av säkerhetsskäl. En dag senare intensifierar regimen sina attacker mot Homs och det blir den blodigaste dagen sedan folket reste sig. Enligt människorättsgrupper har nu minst 200 personer dött i regimens senaste attacker mot Homs.
Mars 2012
Fria syriska armén pålyser den 1 mars att man drar sig tillbaka från det förstörda Bab Amr-området i Homs. Man anser sig inte kunna stå emot de bättre väpnade regimtrupperna. Ett år har nu gått sedan upproret och siffrar finns på totalt över 10 000 döda.
April 2012
Efter medling av FN enas man om vapenvila, men den blir aldrig av. En massaker sker i stället i Homs där hundratals människor dödas, hälften av dem barn. Regimen fortsätter att slakta civila och attackera rebellgrupper.
LÄS OCKSÅ: "CSI: Islamiska staten" – IS nya polisavdelning?
Juni 2012
FN ställer in sitt uppdrag i Syrien. Man menar att det eskalerande våldet hindrar dem från att kunna uppfylla sina plikter. Den 21 juni skjuter regeringsstyrkor ner ett turkiskt flygplan vid gränsen. Turkiet kallar det för en attack mot hela Nato. Nato håller extrainsatt krismöte och fördömer nedskjutandet. Syriens premiärminister Riyad Al- Hijab flyr landet med sin familj och avsäger sig sin post.
Juli 2012
En massaker i jordbrukssamhället Tresmeh väcker internationell kritik efter rapporter om att tunga vapen använts mot civila. Fria syriska armén går fem dagar senare ut och tar på sig ansvaret för en bombattack mot nationella säkerhetsbyggnader i Damaskus som dödade höga medlemmar i president Bashar al-Assads regering.
Augusti 2012
FN anklagar Syrien för att ha begått krigsbrott när man massakrerade över hundra civila, hälften barn, i Houla i maj 2012.
November 2012
Videoklipp postade på nätet visar hur rebeller skjuter ner militärhelikoptrar och flygplan med missiler.
December 2012
Rebeller expanderar i Damaskus förorter. De intar militärbaser och närmar sig stadens flygplats när de syriska styrkorna försvagas.
LÄS OCKSÅ: Ex-frun: Min flykt från IS högsta ledare
Januari 2013
65 kroppar hittas i staden Aleppo. Enligt oppositionella aktivister är kropparna bundna och skjutna som om de avrättats. Bashar al-Assad skyller våldet i landet på oppositionen och demonstranterna. Presidenten uppger att han, trots omvärldens påtryckningar, kommer att fortsätta strida "så länge det finns en enda terrorist kvar" i Syrien.
Februari 2013
En bomb exploderar i en massiv smäll vid en checkpoint nära Baathpartiets huvudkvarter i Damaskus. Dussintals dödas och över 200 skadas. Rebellavancemang i Syrien eldas på av ett nytt inflöde av vapen, efter försök utifrån att beväpna moderata rebeller i fria syriska armén.
Mars 2013
Syriska krigsflygplan bombar den norra staden Raqqa efter att rebeller tagit kontrollen. Al-nusra gör ett organiserat försök att införa islamiska lagar i rebellkontrollerade områden.
April 2013
Storbritannien och Frankrike informerar USA om att det finns trovärdiga bevis på att Syrien har använt kemiska vapen mot rebeller. Enligt FN har under våren 1,5 miljoner människor flytt sina hem på grund av kriget. Oppositionsknutna Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter säger att dödstalen nu passerat 80 000.
LÄS OCKSÅ: Vi förklarar IS: ✓ Terrorismen ✓ Kalifatet ✓ Pengarna
Maj 2013
Hizbollah skickar tusentals män för att stötta Assads styrkor och slåss mot rebeller. EU beslutar att lyfta vapenembargot mot den syriska oppositionen medan man ser över sanktionerna mot syriska regimen.
Juni 2013
Regeringsstyrkor intar Qusair med hjälp av Hizbollah, efter månader av tunga strider. Enligt FN har nu 93 000 människor dött till följd av konflikten. USA slår samtidigt fast att syriska regeringen har använt kemvapen i kriget.
Augusti 2013
FN-inspektörer når Damaskus, men blir beskjutna av krypskyttar när de försöker ta sig fram till områden som utsatts för giftig gas. USA:s president Barack Obama överväger en militär attack mot Syrien som ett straff för att man använt kemiska vapen.
September 2013
Ryssland föreslår att Syrien ska sluta använda kemiska vapen. FN slår fast att det finns övertygande bevis på att raketer innehållande det giftiga ämnet sarin har använts.
December 2013
Luftattacker av syriska krigsflygplan dödar hundratals människor i Aleppo. Nu har kriget pågått i tusen dagar.
Januari 2014
Fasansfulla bilder visar hur president Bashar al-Assads styrkor utfört tortyr på tusentals krigsfångar. Både regimen och rebeller anklagas för krigsbrott.
Februari 2014
FN-ledda fredssamtal i Geneve avslutas utan framgång.
Mars 2014
Rädda Barnen meddelar i en rapport att mer än hälften av landets sjukhus är obrukbara. Befolkningen svälter.
Juni 2014
Terrororganisationen Islamiska staten utropar ett sunnimuslimskt kalifat i områden man tagit kontroll över i Syrien och Irak.
Augusti 2014
Flygbasen Taqba, nära den norra syriska staden Raqqa, intas av Islamiska staten, som nu kontrollerar hela Raqqa-provinsen. Organisationen halshugger civila och kidnappar journalister som avrättas i propagandafilmer som publiceras på nätet.
September 2014
USA och fem arabländer utför luftattacker mot Islamiska staten runt Aleppo och Raqqa. Kurder flyr i stora massor från norra Syrien över till Turkiet.
Januari 2015
Kurdiska styrkor, understödda av den internationella koalitionens luftattacker, pressar IS ut ur den lilla staden Kobane på turkiska gränsen efter månader av strider.
Maj 2015
IS-terrorister intar den antika staden Palmyra i centrala Syrien och fortsätter att förstöra världsarv och kulturskatter.
September 2015
Ryssland utför sina första luftattacker i Syrien och hävdar att de riktar in sig på IS-mål. Men den syriska oppositionen och västländer säger att det i första hand är Assad-kritiska rebeller som attackeras.
December 2015
Storbritannien deltar i USA-ledda bombräder mot Islamiska staten efter terrorattackerna mot Paris. Den 18 december antar FN:s säkerhetsråd en resolution som drar upp riktlinjerna för en fredssamtal och vapenvila.
Januari 2016
Uppgifter kommer ut om svår svält i belägrade staden Madaya. Syriska regeringen ger klartecken till att tillåta leveranser av förnödenheter till staden. Fyra miljoner människor har vid den här tidpunkten flytt Syrien.
Februari 2016
Parterna enas om vapenvila vid ett toppmöte i München. Striderna ska upphöra successivt men vapenvilan gäller in strid mot terrorgrupper som IS. En rapport slår fast att 470 000 människor nu dödats i kriget.
Mars 2016
Hjälp når fram till belägrade städer runtom Damaskus. Syriska regeringsstyrkor återintar, med ryskt stöd, den antika staden Palmyra från IS. Vladimir Putin meddelar samma månad att Ryssland börjar ett tillbakadragande av sina trupper från Syrien.
Maj 2016
Vapenvilan, mäklad av USA och Ryssland, utökas till Aleppo efter en våg av nytt våld i staden. De USA-stödda syriska demokratiska styrkorna, ledda av kurdiska styrkor, verkställer en operation för att inta Raqqa, is självutnämnda ”huvudstad”.
SDF intar elva byar från Islamiska staten i Raqqa-provinsen. Samtidigt kommer uppgifter om att syriska armén avancerar mot Raqqa.
LÄS OCKSÅ: Kampen mot IS – vem hinner först till Raqqa?
Juni 2016
Regimbombningar runt Aleppo dödar många civila. Regimen och Ryssland bombar rebellkontrollerade Idlib. Den 15 juni tillkännager Ryssland ett 48 timmars eldupphör i Aleppo, timmar efter att USA gått ut med ett krav på att Ryssland och Bashar al-Assad ska respektera ett nationellt vapenstillestånd som man kommit överens om i februari.
50 diplomater från amerikanska utrikesdepartementet ut och kräver hårdare tag av Barack Obama i det krigshärjade landet.