USA-valet – så fungerar det amerikanska presidentvalet

Presidentvalet i USA hålls vart fjärde år och är den tuffaste politiska matchen i världen. Här är Geos snabbguide till USA-valet 2016 med viktiga datum och fakta.

VÅRA SENASTE ARTIKLAR OM USA-VALET:

 

Islamism-ilska och fokus på vapenlagar: Så kan terror-reaktionerna påverka valracet

9 punkter som avgör USA-valet

Clinton eller Trump – detta talar för och emot de båda kandidaterna

Trump university – 9 pinsamma avslöjanden
Trumps politik hade stoppat hans egen mamma

 

Vad innebär Super Tuesday? Hur fungerar primärvalen? Och vad gör delegaterna?

Amerikanska valsystemet är inte alltid lätt att förstå.

Här är allt du behöver veta om USA:s valsystem inför årets presidentval.

 

1) DETTA ÄR PARTIERNA I VALET

Elfanten är republikanernas symbol, åsnan är demokraternas.

Det är i praktiken två partier som kämpar om makten i USA, det gäller både Vita huset, kongressen och de olika delstaterna. Demokraterna står till vänster, republikanerna till höger. Bägge partier är dock mer högerorienterade än vad europeiska partier är. Republikanernas färg är röd och symboliseras ofta av en elefant. Demokraternas är blå och symboliseras av en åsna. Årets val har varit ovanligt eftersom den republikanske presidentkandidaten – Donald Trump – inte är politiker och saknar bas i partiet.

 

2) PRIMÄRVALEN AVGÖR VEM SOM KANDIDERAR

Iowa – först ut. Foto: John Taggart/TT

Det är här de bägge partiernas presidentkandidater utses. Detta var tidigare något som mest partitopparna själva bestämde, men sedan 1972 så har processen demokratiserats. Det är väljarna som utser vinnaren. Valen är utspridda under det första halvåret av ett presidentvalsår och börjar alltid med delstaten Iowa följt av New Hampshire. Sedan håller delstat för delstat val. Ofta håller flera delstater val samma dag. Ibland får bara registrerade partimedlemmar rösta, i andra delstater kan vem som helst rösta. I år har primärvalssäsongen varat från den 1 februari till den 14 juni.

 

3) DETTA ÄR SUPER TUESDAY

Vallokal vid årets Super Tuesday. Foto: Jim Lo Scalzo/TT

En av de tyngsta dagarna under primärvalskalendern. Äger i regel rum en tisdag i mars och är den dag då flest delstater håller val på en och samma gång. I år ägde Super Tuesday rum den 1 mars då tolv delstater höll val. Super Tuesday har ofta varit slutpunkt för förlorarna i primärvalskampanjen. Men i år fortsatte kampen långt därefter både på den republikanska och den demokratiska sidan.

 

4) DE VIKTIGA TV-DEBATTERNA

Republikansk tv-debatt tidigare i år. Foto: Charlie Neibergall

De har fått en allt större roll att spela. Det var tidigare mest bara politiska nördar som bänkade sig framför de tv-debatter som hölls under hösten före primärvalen. Men på sistone – som 2012 och 2016 – så har tv-debatterna spelat en tung roll, inte minst på den republikanska sidan. Tv-debatterna inför USA-valet har ofta drivit opinionsläget och gett vinnarna viktig publicitet.

 

5) DEMOKRATERNAS KANDIDATER

Hillary Clinton. Foto: Andrew Harnik / AP TT NYHETSBYRÅN

DETTA ÄR HILLARY CLINTON

Namn: Hillary Rodham Clinton.
Ålder: 69.
Parti: Demokratiska partiet.
Föddes i: Chicago.
Familj: Maken Bill, 69, (tidigare president), dottern Chelsea, 36, hennes make Marc, 38, samt barnbarnet Charlotte, 1.
Bor: Äger tillsammans med maken flera fastigheter. Det som beskrivs som hemma är huset i Chappaqua, New York. Det köptes efter att paret lämnat Vita Huset och inför Hillary Clintons första senatskampanj för 16 år sedan.
Politisk bakgrund: Hillary Clinton är redan en politisk tungviktare med posten som USA:s utrikesminister mellan 2009-2013 i bagaget. Hon var även senator för New York 2001-2009. Hon försökte bli president även 2008 men föll då mot Barack Obama.
Karriär: Innan maken blev president och paret flyttade till Washington D.C. hade Hillary Clinton en mycket framgångsrik karriär som advokat. Hon studerade först juridik vid Yale University och blev 1979 den första kvinnliga partnern i advokatbyrån Rose Law Firm.
Kampanjen: Inleddes 12 april 2015, med orden: "Ni fick vårt land på fötter. Nu är det tid, tid för er att säkra vinsten och gå vidare. Och vet ni vad? Amerika kan inte lyckas om inte ni lyckas. Det är därför jag vill bli USA:s president."
Övrigt: Vann en Grammy 1997 för ljudboksversionen av boken "It Takes a Village".

Visa merDölj

Det varierar kraftig från valår till valår hur många som ställer upp. I presidentvalet i USA för fyra år sedan hade exempelvis den sittande president Barack Obama inga egentliga demokratiska motståndare. Så är det ofta – men inte alltid – när en sittande president ställer upp för omval. Hillary Clinton var den stora favoriten inför årets val och hon hade från början fyra konkurrenter.

Tre hoppade snabbt av men Bernie Sanders – en vänsterutmanare som blev demokrat först när han tillkännagav sin kandidatur – har bjudit på segt motstånd hela primärvalssäsongen.

 

6) REPUBLIKANERNAS KANDIDATER

Donald Trump. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

År 2016 blev ett rekordår för republikanerna. Aldrig har så många känt sig kallade. 17 seriösa kandidater ställde upp. Jeb Bush var en tidig favorit. Många underskattade dock Donald Trump. En orsak till att så många ställde upp är att 2016 är ett ovanligt öppet valår. Varken en sittande president eller vicepresident ställer upp. Så var för övrigt läget även 2008.

Donald Trump säkrade i praktiken segern efter primärvalet i Indiana då hans två sista konkurrenter, Ted Cruz och John Kasich, gav upp. De andra hade alla hoppat av tidigare.

DETTA ÄR DONALD TRUMP

Namn: Donald John Trump.
Ålder: 69.
Parti: Republikanska partiet.
Föddes i: New York.
Familj: Gift med ex-modellen Melania Trump, 46. De har tillsammans sonen Barron, 10. Trump har ytterligare fyra barn från sina två tidigare äktenskap.
Bor: På de tre översta våningarna av Trump Tower i New York, med utsikt över Manhattan och Central Park. Bostaden är utsmyckad med guld och marmor.
Politisk bakgrund: Ingen alls egentligen, även om han flera gånger genom åren sagt att han skulle ställa upp i presidentvalet. När han 2015 faktiskt meddelade att han inledde sin kampanj var det få som tog honom på allvar.
Karriär: Har gjort sig känd som en av USA:s mest kontroversielle affärsmän och miljardärer. Grunden till fastighetsimperiet lades av pappa Fred, som blev förmögen på att hyra ut lägenheter till låginkomstagare i bolaget Elizabeth Trump and Son. Efter att Donald Trump tog över såg han till att namnet Trump spreds över hela USA, genom hotell och casinon bland annat. Han har också gjort sig också känd för frasen "You're fired" i reality-såpan "The Apprentice".
Kampanjen: Inleddes 16 juni 2015 med orden: "Jag ska bli den störste jobb-presidenten som gud någonsin har skapat. Det ska jag säga er. Jag ska ta tillbaka jobben från Kina, från Mexiko, från Japan, från så många platser... Jag ska ta tillbaka våra jobb och jag ska ta tillbaka våra pengar."

Övrigt: Donald Trump dricker inte alkohol efter att hans bror dog till följd av alkoholism.

Visa merDölj

 

7) SÅ FUNKAR UPPDELNINGEN AV DELEGATERNA

Valresultaten i varje delstat omvandlas till ett visst antal delegater. Reglerna varierar från delstat till delstat. En folkrik delstat är värd fler delegater än en glest befolkad. Republikanerna och demokraterna har olika system och olika antal delegater.

Det krävs en majoritet av delegaterna för att vinna partiets nominering. Republikanerna har totalt i år 2 742 delegater, så det krävs 1 237 för att vinna nomineringen. En del delstater har gett vinnaren alla delegater, i andra har de fördelats proportionerligt. Donald Trump nådde en majoritet i slutet av maj.

”Hillary Clinton har hela tiden haft en ledning bland bundna delegater, de som utses vid primärvalen.”

Demokraterna har fler delegater, hela 4 725 stycken. Det krävs 2 383 för att vinna nomineringen. På demokraternas sida har alla delstater fördelat delegaterna proportionerligt. Bland delegaterna finns också 712 så kallade superdelegater. Det är demokratiska politiker, exempelvis medlemmar i kongressen eller guvernörer, och de får stödja vem de vill, oavsett vem som vunnit i primärvalen.

Detta är ett sätt för partiet att ha viss kontroll på processen. Hillary Clinton har hela tiden haft en ledning bland bundna delegater, de som utses vid primärvalen. Hon har också haft en klar ledning bland superdelegaterna.

 

8) FÖRSTA BESLUTET: VEM BLIR VICEPRESIDENT?

President Barack Obama utsåg Joe Biden till vicepresident.

Det första viktiga beslutet som presidentkandidaterna har att fatta. Vem vill han eller hon ha vid sin sida?

Namnen tillkännages i regel strax före konventen. Vi vet alltså inte vem Donald Trump eller Hillary Clinton kommer att utnämna. I regel försöker presidentkandidaten hitta någon som fungerar som ett komplement. Trump lär exempelvis säkerligen välja en politiker. Det kan också vara lockande att hitta en politiker från en delstat som spelar stor roll i höstens val, exempelvis från Florida eller Ohio.

 

9) KONVENTEN – HÄR NOMINERAS PRESIDENTKANDITAERNA

Demokraternas konvent i Denver 2008. Foto: Jeff Chiu / AP

Världens största politiska fest. Det är här presidentkandidaterna formellt nomineras och kröns. Om primärvalen varit jämna så avgörs utnämningen först på konventen, men det är ovanligt numera. Senaste det hände på republikanernas sida var exempelvis 1976. Republikanerna Ted Cruz och John Kasich hoppades på något sådant i år, men insåg till slut att det inte skulle ske. Konventen äger alltid rum på en arena i någon större amerikanska stad.

Republikanerna är först ut i år. Deras konvent hålls i år i Cleveland, den 18 till 21 juli. Demokraterna samlas sedan veckan efter i Philadelphia, den 25 till 28 juli. Det blir många tal, partiets alla delegater är samlade och röstar formellt fram vinnaren. Allt avslutas med ett stort tal av den just utsedda presidentkandidaten.

 

10) ANDRA KANDIDATER

Jodå, det finns fler som känner sig kallade men de spelar sällan någon roll. Undantag finns dock. De Grönas presidentkandidat Ralph Nader vann exempelvis cirka 100 000 röster i Florida 2000, röster som antagligen annars skulle ha tillfallit Al Gore och gett honom Florida och därmed slutsegern.

År 1992 så vann miljardären Ross Perot tillräckligt med röster för att förhindra att George Bush fick fyra år till i Vita huset. I år har exempelvis Libertarianerna utsett Gary Johnson, före detta guvernör i New Mexico till sin kandidat.

 

11) HÖSTENS VALKAMPANJ

Mitt Romney, republikanerna, kandiderade 2012. Foto: Charles Dharapak / AP

Startpunkten på höstens presidentvalskampanj brukade tidigare gå vid den amerikanska högtiden Labor-day, den första måndagen i september. I praktiken startar den numera långt dessförinnan. Donald Trump och Hillary Clinton har angripit varandra sedan senvåren. I praktiken förs kampanjen i några få delstater, så kallade swingstates.

Det finns många delstater som de senaste decennierna alltid röstat demokratiskt och Donald Trump kommer att undvika flera av dessa. På samma sätt slösar inte Hillary Clinton tid på delstater som Montana eller Wyoming som i regel alltid röstar republikanskt. Räkna i stället med att se dem bägge besöka delstater som Florida, Ohio och Colorado ett stort antal gånger.

 

12) KANDIDATERNAS TV-DUELLER INFÖR PRESIDENTVALET

Nu är de inte ett dussin deltagare längre. Detta är dueller. Två personer på scen. I regel hålls tre debatter mellan huvudkandidaterna och en mellan vicepresidentkandidaterna någon gång under september och oktober. De avgör sällan ett val, men kan onekligen påverka. Barack Obama var exempelvis ett tag illa ute 2012 efter en mycket klen insats i den första debatten. Tv-debatterna lockar i regel mycket stor tv-publik. The Donald vs Hillary lär sätta nya rekord.

 

13) VALDAGEN – I ÅR DEN 8 NOVEMBER

Valdag i USA. Foto: Larry Mayer / AP BILLINGS GAZETTE

Presidentvalet – och för den delen kongressvalet – äger rum den 1:a tisdagen efter den 1:a måndagen i november.

I år infaller detta den 8 november. Hela landet går till val. Presidenten är den ende politiskt valde personen i USA som väljs av hela folket. Valresultaten börjar strömma in under kvällen amerikansk tid när vallokalerna stänger i östra USA. Vinnaren brukar vara klar någon gång under senkvällen amerikansk tid.

 

14) ELEKTORSKARTAN – INTE ANTALET RÖSTER – AVGÖR VEM SOM VINNER

Det är inte antalet röster som räknas, det är antalet elektorer. Demokraten Al Gore kan berätta mer. Han vann fler röster än republikanen George W Bush 2000 men förlorade ändå USA-valet. Varje delstat är värd ett visst antal elektorer, allt beroende på folkmängd. Kalifornien är det största priset, 55 elektorer. Stora (till ytan) men glesbefolkade Montana är värt bara tre. Det finns 538 elektorer totalt. Vinnare är den som vinner 270 elektorer eller fler. Om ingen får en egen majoritet - exempelvis på grund av att en tredje kandidat också vunnit delstater - så avgörs vinnaren av representanthuset, den ena av kongressens bägge kamrar. Detta har dock inte inträffat sedan valet 1824.

 

15) INSTALLATIONEN FÖRST NÄSTA ÅR

Obama svärs in som president, januari 2009. Foto: Chuck Kennedy/AP

Installationen av den nya presidenten äger rum den 20 januari året efter presidentvalet. Om den 20:e infaller på en söndag så äger installationen rum på måndagen i stället. Vinnaren i presidentvalet svär eden framför kongressbyggnaden i Washington DC och Barack Obama lämnar över sin makt och koderna till USA:s kärnvapen. Den mest krävande valkampanjen i världen är över. Världens tuffaste jobb kan börja.

 

16) NÅGRA VIKTIGA DATUM i RACET OM VITA HUSET

18–21 juli: Republikanerna håller konvent i Cleveland.

25–28 juli: Demokraterna håller konvent i Philadelphia.

26 september: De båda partiernas kandidater håller sin första debatt vid Wright State University i Dayton, Ohio.

4 oktober: Vice presidenterna håller debatt vid Longwood University i Farmville, Virginia.

9 oktober: Presidentkandidaterna håller debatt vid Washington University i St. Louis.

19 oktober: Presidentkandidaterna håller debatt vid University of Nevada-Las Vegas.

8 november: Valdagen!