Putin-skräcken: Litauen sätter hårt mot hårt

Landet återinför militärträning, de första rekryterna rycker in i augusti

I kategorierna Krig & konflikt ochVärldspolitik

Det är en solig sommardag i Litauens huvudstad Vilnius, en dag då hot och konflikt känns extra avlägset. Men historien har lärt detta lilla baltiska land annorlunda.

Litauerna lever – liksom de baltiska bröderna i Lettland och Estland – i skuggan av den stora grannen i öster. Litauen gränsar österut förvisso mot Vitryssland, men landet har också en 230 kilometer lång gräns mot den ryska Östersjöenklaven Kaliningrad.

Litauerna har med växande oro sett vad som hänt med andra länder som gränsar till Ryssland. Som Georgien 2008 och Ukraina 2014.

– Moldavien, Georgien och Ukraina är inte medlemmar av EU och Nato och har förlorat delar av sina territorier och medborgare, säger Litauens försvarsminister Juozas Olekas när vi träffas på försvarsdepartementet i Vilnius.

– Vi tre stater som blev Nato-medlemmar har ännu våra territorier och kan agera i enlighet med våra värderingar. Det är skillnaden på att vara Nato medlem eller inte.

Men Litauen förbereder sig också på hårdare tider. Försvarsministeriet har i år exempelvis publicerat en broschyr med titeln ”Hur man agerar i extrema situationer eller i fall av krig”.

Och armén rustar nu upp. Litauen avskaffade sin värnpliktsarmé 2008 eftersom landet ansågs behöva en mer professionell försvarsstyrka som - likt den svenska - kunde räkna med att bli utsänd på utlandsuppdrag.

  • Mats Larsson träffar Litauens försvarsminister Juozas Olekas på försvarsdepartementet i Vilnius. I slutet av augusti åternför landet värnpliktt, örsvarsministern är nöjd med responsen från Litauens unga: ”Vi har redan fyllt den första omgången till två tredjedelar med frivilliga”, säger han.
  • Kompisarna Denisas och Nortautas är två av 3 000 unga som drar på sig uniformen efter sommaren. Ryssland och Vladimir Putin skrämmer. ”Jag är lite rädd. Jag ägnar inte så mycket tid åt politik, men det känns nästan som om Putin vill starta ett tredje världskrig. Han beter sig som en usel skurk i någon film”, säger Nortautas.
Helskärm

Men tiderna är annorlunda nu. Och i februari i år tillkännagav Litauens president Dalia Grybauskaite att Litauen åter ska införa värnpliktsarmén. Parlamentet röstade igenom förslaget utan problem månaden efter.

Landet har nu cirka 15 000 soldater, jämfört med 39 000 innan Litauen gick med i Nato 2004. Men nu ska cirka 3 000 män i åldrarna 18 till 26 år rycka in varje år för att bygga upp försvaret igen och förstärka reserven.

De första börjar sin grundutbildning i slutet av augusti. Och försvarsminister Olekas är nöjd med responsen från litauerna.

– Vi har redan fyllt den första omgången till två tredjedelar med frivilliga.

– För några år sedan när jag reste runt i min valkrets så tyckte många väljare att vi borde dra ner på försvaret och satsa på hälsovård, skola och pensioner i stället. De vill fortfarande ha pengar till detta, men i dag är det få som vill spara på försvaret.

Nortautas Ulevicius är en av de cirka 3 000 som kommer att dra på sig uniformen när sommaren lider mot sitt slut. Då inställer han sig vid en militärbas i hamnstaden Klaipeda. Han är en av de cirka 2 000 som beslutat sig göra det av fri vilja.

– Jag har precis tagit min studentexamen och det passar mig bra att under nio månader tjänstgöra i armén. Jag ser fram emot det faktiskt, att få anstränga mig fysiskt, lära mig hantera vapen, få nya vänner.

Han säger att såväl flickvän som familj stöder honom och tycker det är en bra idé att göra värnplikten. Men tanken skrämmer honom lite också.

– Jag blev överraskad över utvecklingen i Ukraina. Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att hamna i strid.

Nortautas tycker att det är en nödvändig och god idé att låta litauerna göra värnplikten på nytt. Och egentligen anser han att kvinnor också borde kallas in.

Ryssland och Vladimir Putin skrämmer honom, medger han.

– Jag är lite rädd. Jag ägnar inte så mycket tid åt politik, men det känns nästan som om Putin vill starta ett tredje världskrig. Han beter sig som en usel skurk i någon film.

 

Alla gläds dock inte åt den nya värnpliktslagen. Denisas Kolomyckis är också 23 år, och anser att allt gått på tok för snabbt och att det inte är genomtänkt nog.

– Jag har inget emot armén, men jag gillar inte att folk ska tvingas till detta. Och jag känner att den uppmålade hotbilden om Ryssland är överdriven.

Han skulle helst ha sett en folkomröstning där litauerna fick säga sitt. Nu klubbades allt igenom på kort tid och de som kallas in utses via lottning.

Denisas Kolomyckis fruktar också att Litauen bidrar till att piska upp stämningen än mer. Natos planer på att börja förhandslagra tunga vapen i de baltiska staterna menar han kan uppfattas som provocerande av Ryssland.

”Till skillnad mot 1940 så står inte Litauen ensamt längre”

– Vi är ett litet land, och stormakter som USA och Ryssland kommer alltid att ha problem i sina relationer. Vi riskerar bli fångar i stormaktspolitiken.

Men försvarsminister Juozas Olekas köper inte alls argumentet att Natos förhöjda närvaro i de baltiska staterna skulle vara provocerande mot Ryssland.

– Det är en lögn! säger han. Vi gjorde inget efter den ryska aggressionen i Georgien 2008 och se vad som kom sex år senare, Krim och Ukraina.

– Så det är helt tvärtom. Om vi inte reagerar nu så kommer det att tas som intäkt av Ryssland för att kunna agera som de redan gjort i Ukraina och Georgien. Då kommer de snart att testa något mot ett Nato land.

Men förvarsministern säger sig vara optimist. Han är själv född i Sibirien dit hans föräldrar deporterades under Sovjettiden. Hans moster är gift med en deporterad ukrainare som hon träffade i förvisningen.

– Vi kom tillbaka. Vi överlevde, säger Juozas Olkeas.

Han säger sig se paralleller mellan Rysslands agerande på Krim 2014 och hur Sovjet slukade Litauen 1939/1940. Ryssland framtvingade då ett vänskapsavtal som exempelvis gav dem rätt att upprätta militärbaser i landet.

Men till skillnad mot 1940 så står inte Litauen ensamt längre. EU finns där. Och – kanske än viktigare – Nato finns där.

– Vi har en känsla att vi tillhör samma familj. Litauens gräns är också EU:s gräns, Natos gräns, säger försvarsministern.

– Det är en väldigt god känsla. Förenade har vi mycket mer makt än vad Ryssland har. Det är mycket bättre och billigare att avskräcka från attack, än att tvingas försvara efter en ockupation.

Och ockupation har Litauen sett tillräckligt av.