Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Hur en sjungande judisk systertrio tog arabvärlden med storm

Foto: Guibbaud Thomas (Stagiaire)

LONDON.

Det byggs inte många broar mellan judar och araber i Mellanöstern.

Men systrarna Haim gör just det.

Med musik.

Musikvideon med gruppen A-Wa heter ”Habib Galbi” – det är arabiska och betyder ungefär ”mitt hjärtas kärlek” – och den har blivit en viral succé på bland annat Youtube där över två miljoner har sett den.

Det är inte minst i Mellanöstern den är populär. Budskapet om kvinnlig frigörelse verkar gå hem.

A-Wa består av tre systrar, Tair, Ligon och Tagel Haim. De tre far genom ett ökenlandskap i videon iklädda rosa jalabiya, lämnar en sträng, äldre man med piska bakom sig och träffar i stället tre unga dansande män.

Först ville vi inte kommunicera att vi är från Israel. Vi ville att folk skulle lyssna och reagera naturligt.

Men systrarna är inte muslimer, även om de sjunger på arabiska. De är tre israeliska judinnor.

– Först ville vi inte kommunicera att vi är från Israel, vi släppte bara videon ”Habib Galbi”. Vi ville att folk skulle lyssna och reagera naturligt, säger Tagel Haim till Washington Post.

De träffas i en lägenhet i Tel Aviv där de numera bor. Men de växte upp i öknen, i den lilla byn Shaharut, inte långt från Israels gräns mot Egypten.

Systrarna Tair, Ligon och Tagel Haim är israeliska judinnor men sjunger på arabiska. De hyllas i många arabisktalande länder men har fått motta kritik från israeliskt håll.
Foto: A-Wa

Systrarna Haim är av jemenitiskt ursprung. Deras far- och morföräldrar anlände till Israel redan 1949, några av de cirka 50 000 jemenitiska judar som flydde Jemen efter Israels bildande som stat 1948.

Det bor bara cirka 30 familjer i Shaharut och det fanns inte mycket för systrarna att göra när de växte upp. Men musik var alltid viktigt för dem och deras syskon, de kallades ”Shaharuts svar på familjen Jackson”.

Videon släpptes i fjol. Melodin är baserad på en gammal jemenitisk sång, och ”Habib Galbi” har mycket riktigt blivit mycket populär i just Jemen.

Även när de fick veta att vi kom från Israel var kommentarerna snälla och folk sa att de älskade vår musik.

– Vi växte upp i öknen och vi tyckte det var en naturlig plats att börja berätta vår historia, säger 32-åriga Tair Haim, den äldsta av systrarna.

Beslutet att sjunga på arabiska kändes naturligt, säger de. Den speciella jemenitiskt-judiska dialekten lärde de sig från sånger som de hört på familjefester.

– Vi visste vi skulle få kommentarer från Jemen, eftersom det är en gammal jemenitisk sång, men det var förvånande och fantastiskt att vi skulle få så många kommentarer även från andra arabiska länder, säger Tagel.

– Även när de fick veta att vi kom från Israel var kommentarerna snälla och folk sa att de älskade vår musik.

Mellan 1949 och 1950 flyttades omkring 50 000 judar till Israel i en operation kallad ”Flygande mattan”. På bilden syns jemenitiska judar på väg till Israel från Aden i Jemen. I dag lever omkring 350 000 judar av jemenitisk härkomst i Israel.
Foto: Wikipedia

”Habib Galbi” planerar att släppa en första skiva nästa år och resa till USA på turné. Amerikanska National Public Radio listade ”Habib Galbi” som en av de tio hetaste World Music-låtarna under 2015.

– Folk i Jemen har berättat för oss hur mycket de saknar sina judiska bröder och systrar. De känner att vi sprider traditionerna vidare, säger Tagel.

Vi tror att lösningen är att skapa goda vibrationer och peka på likheterna snarare än skillnaderna.

Men alla kommentarer är förstås inte snälla. Systrarna säger dock att de försökt ignorera de negativa budskapen och fokusera på de positiva.

De har även fått kritik från en del israeler som menar att det är fel av judiska kvinnor att sjunga på arabiska.

– Vi tror att lösningen är att skapa goda vibrationer och peka på likheterna snarare än skillnaderna, säger Liron Haim.

Boken ”Borderlife” (mitten) av författarinnan Dorit Rabinyan stoppas från att användas i den israeliska undervisningen, för att den beskriver en kärleksrelation mellan en palestinsk man och en israelisk kvinna.
Foto: Tsafrir Abayov/AP

Men det finns tunga personer även i den israeliska regeringen som anser att det är av stor vikt att inte blanda ihop de judiska och arabiska kulturerna.

Det har den israeliska författarinnan Dorit Rabinyan just fått erfara. Hennes roman ”Borderlife” beskriver kärlekshistorien mellan en palestinsk man och en israelisk kvinna.

Boken skulle ha lagts till som rekommenderad läsning i israeliska skolor, efter uppmaning av många lärare, men det kommer nu inte att äga rum.

Det israeliska utbildningsministeriet beslutade i december att boken inte skulle få användas i undervisningen eftersom den ansågs kunna undergräva den judiska identiteten. Inga broar där inte.