Foto: Andrea Morales

Hon flydde Ku Klux Klan, återvände till Mississippi efter 100 år

När Mamie Lang Kirklands pappa hotades lynchas flyttade familjen norrut, året var 1915 och först nu orkar hon berätta.

I kategorin Världspolitik

Det var ett tag sedan Mamie Lang Kirkland satte sin fot i Ellisville, Mississippi, den lilla staden i den amerikanska södern där hon föddes och tillbringade sina första år.

Hon ville egentligen bara glömma, orkade inte ens se delstaten Mississippi på kartan.

Men nu har hon återvänt. Efter 100 år. Återvänt för att berätta sin historia, om lynchningarna, om flykten norrut, om Ku Klux Klan.

Det är den amerikanska tidningen New York Times som träffade den nu 107-åriga Mamie Lang Kirkland när hon häromveckan slutligen gjorde resan söderut från Buffalo, New York där hon numera bor.

Egentligen ville hon i sanningens namn inte riktigt nu heller, men hennes barn övertalade henne till slut. För det är inte många kvar nu som kan berätta om hur det var i platser som Ellisville, Mississippi.

Under mötet med New York Times reporter vänder hon sig flera gånger till sin yngste son Tarabu Betserai Kirkland, 65, och frågar:

– Måste jag berätta detta?

Ja, svarar sonen mjukt. Folk måste få veta.

”Jag kan se det. Ni kan inte göra det, men jag kan”

Det inkluderar den nuvarande borgmästaren i Ellisville, Tim Waldrup. När han får höra vad som fick familjen att lämna staden för 100 år sedan utbrister han:

– Men herregud, det är hemskt!

Det är det onekligen. Mamie Lang Kirklands tidigaste minne från Ellisville är från när hon var fem år och var svårt sjuk i feber. Huset där familjen bodde finns inte kvar längre, men hon minns det.

– Jag kan se det, säger hon under intervjun. Ni kan inte göra det, men jag kan.

Hon var så sjuk att hon fortfarande är övertygad om att hon dog under ett kort ögonblick, men hennes farmor lyckades till slut bryta febern med örter.

 

Det var två år senare, 1915, när Mamie var sju år som hennes pappa plötsligt kom hem en natt vid halv ett tiden, väckte hela familjen och sa till sin hustru:

– Rochelle, jag måste härifrån. Samla ihop barnen.

Pappan flydde redan samma natt med sin vän John Hartfield. De hotades av lynchning. Morgonen efter tog mamma Rochelle sina fem barn – däribland Mamie och nyfödda Lucille – och reste med tåget norrut.

– Vi bara skakade, berättar Mamie Lang Kirkland.

För svarta i den amerikanska södern var lynchning även en bra bit in på 1900-talet ett mycket reellt hot. Det distribuerades till och med vykort på offren, ofta hängda under ett träd.

Bild från lynchning i amerikanska södern på 30-talet.

Enligt Tuskegee Institute lynchades 3 437 svarta amerikaner under åren 1880 till 1951. Även vita föll offer. Det finns även dokumentation om 1 293 vita lynchoffer under samma period.

Ett av de svarta offren var just John Hartfield, mannen som flydde med Mamie Lang Kirklands pappa. Familjen slog sig först ner i St Louis, Missouri där Mamies pappa fick jobb som industriarbetare.

Men John Hartfield återvände till Ellisville. Enligt den historia som berättas i Mamies familj ville han återförenas med sin vita flickvän. Det är möjligt.

Men det råder inget tvivel om hur hans liv slutade. Det utannonserades till och med i Jackson Daily News den 26 juni 1919. Där stod att Hartfield skulle lynchas senare på eftermiddagen, klockan 17.00.

Tidningsartikeln som aviserade John Hartfields hängning.

Den dåvarande guvernören sa att han inget kunde göra, tusentals nyfikna strömmade till. Det finns ett vykort från händelsen men texten ”I väntan på att showen ska starta”.

John Hartfield hängdes i ett träd efter att först ha blivit skadeskjuten. En del plockade senare med sig kroppsdelar som souvenirer. Det var sådana tider.

– Jag träffade honom aldrig, men jag minns hans namn, berättar Mamie Lang Kirkland. Han kunde ha varit min far.

 

Hennes familj kunde inte stanna länge i St Louis. Kravaller utbröt 1917, vita män rasade mot att svarta från södern tog deras jobb. Dussintals svarta dödades i kravallerna.

Mamie Lang Kirkland såg hur nationalgardet sköt ner en man som på grund av hörselskada inte hörde den order som ropades till honom.

– Han sköts bara rakt upp och ner. Jag avskyr att prata om det, men det hände.

Familjen flyttade vidare till Alliance, Ohio men där väntade en ny fara. Ku Klux Klan. Filmen ”Nationens födelse” hade haft premiär 1915 och glorifierat klanen och lynchningarna. KKK upplevde en renässans dessa år.

”Det fanns bara två av oss på gatan. De tänkte bränna oss”

Mamie Lang Kirkland minns hur tre klanmedlemmar kom till familjens hus i Alliance, med brinnande facklor.

– Det fanns bara två av oss på gatan, säger hon och menar svarta familjer. De tänkte bränna oss.

En tysk granne kom dock till undsättning. Han var beväpnad med en pistol och lovade att skydda dem.

Mamie Lang Kirkland, 107, sitter numera i rullstol. Nyligen återvände hon för första gången till det Mississippi hennes familj tvingades lämnade för hundra år sedan. Foto: Andrea Morales

 

Det var också i Alliance som hon skulle träffa sin blivande make, järnvägsarbetaren Albert Kirkland. De gifte sig 1923. Han var 21 år, hon var 15.

De flyttade några år senare till Buffalo, New York och skulle stanna där. De fick nio barn och 35 år, tre månader och 16 dagar tillsammans. Han avled plötsligt när han var 56 år. Någon annan man har aldrig funnits i hennes liv.

De mörka minnen är avlägsna nu, men de lämnar henne aldrig. Och efter resan till Ellisville, Mississippi så har Mamie Lang Kirkland, 107, nu fört dem vidare till ännu en generation.

Och i tider med kravaller i städer som Ferguson och Baltimore så känns hennes berättelse viktigare än på länge.