Hon är dotter till Heinrich Himmler, och hjälper fortfarande naziförbrytare

En del av dem har fördömt sina fäder, andra minns dem med värme. De är barn till några av historiens värsta krigsförbrytare, naziledare med efternamn som Göring, Hess och Bormann. Men även i denna skara så sticker 85-åriga Gudrun Burwitz ut.

I kategorin Krig & konflikt

Philippe Loret nämnde Gudrun för mig. Som Geo kunde berätta i slutet av juli så är den 59-årige fransmannen övertygad om att han är sonson till Adolf Hitler.

Det är i alla fall vad hans pappa berättade för honom en kväll vid middagsbordet 1970. Hitler ska ha haft en kortvarig romans med Philippe Lorets farmor, Charlotte, och resultat blev Jean-Marie Loret, Philippes pappa.

Åsikterna går isär bland historikerna. En del tror att det stämmer, andra är betydligt mer skeptiska.

”Hon var väldigt snäll och trevlig”

Under sina efterforskningar så kom både Jean-Marie Loret - han avled 1985 - och Philippe Loret i kontakt med släktingar till andra högt uppsatta naziledare. Philippe träffade exempelvis en gång Gudrun Burwitz, dottern till Reichsführer, Heinrich Himmler.

– Hon trodde också att jag är Hitlers sonson, berättar Philippe Loret. Vi samtalade via tolk och jag blev mycket väl omhändertagen. Min pappa träffade henne ofta.

– Hon var väldigt snäll och trevlig.

  • Gudrun är fortfarande aktiv i hjälporganisatonen Stille Hilfe, Tysta hjälpen, som hjälper personer som anklagas för att ha begått brott under Nazitiden. Foto: Roger Allen/Splash News
  • Heinrich Himmler, nazist, med dottern Gudrun.
Helskärm

Det är inte riktigt så andra beskriver henne. För medan flera barn till naziledarna som vuxna fördömt sina fäder, så har Gudrun Burwitz - som hon nu heter - aldrig tagit avstånd från sin fars gärningar. Tvärtom.

Några intervjuer med Gudrun Burwitz blir det inte. Hon ger inga sådana. När den brittiske journalisten Allan Hall tidigare i vår sökte upp henne i München där hon bor så blev det bara ett par korta svar.

”Jag pratar aldrig om mitt arbete”

Hall ville bland annat fråga henne om Stille Hilfe - den Tysta hjälpen - en hjälporganisation som Gudrun fortfarande är aktiv i.

– Jag pratar aldrig om mitt arbete, svarade hon. Jag gör bara det jag kan, när jag kan det.

Hennes make, Wolf-Dieter, uttryckte sig mer rakt på sak:

– Du är inte välkommen här!

 

Stille Hilfe är en obskyr organisation med ett 40-tal medlemmar som hjälper personer som anklagas för att ha begått brott under Nazitiden. Gudrun Burwitz har dykt upp vid flera rättegångar och bland annat hjälpt Samuel Kunz, en före detta SS-soldat som tros ha deltagit vid mordet av 437 000 judar i Polen. Stille Hilfe betalade hans rättegångskostnader och försvar.

Gudrun Burwitz och Still Hilfe stöttade också Anton Malloth, en lägervakt vid ett koncentrationsläger i dåvarande Tjeckoslovakien. Han dömdes till döden i sin frånvaro, men fann sin tillflykt till ett ålderdomshem i Tyskland dit Gudrun brukade komma på besök varje vecka.

”De var skräckslagna inför henne”

Enligt tyska journalister som rapporterat om Stille Hilfe, så har Gudrun stor makt i organisationen. Hon uppges också umgås med nynazister och för ett antal år sedan deltog hon vid ett möte i österrikiska Ulrichsberg där hon hyllades av gamla SS-veteraner.

– De var skräckslagna inför henne, säger Andrea Röpke, en tysk journalist och expert på nynazister till Daily Mirror.

– Alla dessa före detta högt uppsatta officerare radade upp sig och hon frågade: ”Var tjänade du?”. Hon uppvisade stor militär kunskap.

Stille Hilfe är en legal organisation men den tyska säkerhetspolisen håller koll på gruppen. Så här säger en källa där till Daily Mirror:

– Hon är över 80 år men alldeles klar i huvudet. Hon har inget emot att bli uppfattad som någon slags snäll gammal tant, men så är inte fallet.

– Hon hyser en genuin kärlek till dessa män och kvinnor som tjänade de värsta delarna av nazimaskineriet från 1933 till 1945. Hon är en sann troende, det gör henne farlig.

 

Gudruns pappa, Heinrich Himmler, var en av de högst uppsatta naziledarna. Som chef för SS bar han ansvaret för Nazitysklands koncentrations- och utrotningsläger.

”Den 24 december varje år brukade jag åka med min pappa till Hitler i det Bruna huset i München och önska honom god jul”

Han brukade till och med ta sina barn dit. Gudrun Burwitz har tidigare berättat om hur pappa tog henne på besök till koncentrationslägret Dachau. Hon har också berättat om hur de brukade besöka Hitler.

– Den 24 december varje år brukade jag åka med min pappa till Hitler i det Bruna huset i München och önska honom god jul. När jag var liten brukade han ge mig dockor. Senare när jag blev äldre fick jag choklad.

Gudrun var ett av flera nazibarn som lät sig intervjuas 1959 av journalisten Norbert Lebert. Hans son Stephan genomförde sedan nya intervjuer med flera av dem - dock inte med Gudrun - innan han 2001 gav ut en bok om barnen till naziledarna.

 

Gudrun Burwitz var själv 15 år när hennes pappa begick självmord. Han försökte fly i krigets slutskede men togs till fånga av brittisk militär. Han svalde giftpiller.

”Jag tror inte att han svalde det där giftpillret”

Men det är en version som Gudrun Burwitz inte accepterar. Hon är övertygad om att pappan blev mördad.

– Jag tror inte att han svalde det där giftpillret. Min mamma och jag såg aldrig något dödscertifikat. Och för mig verkar det, på bilden av honom som död, som om det är en retuscherad variant från när han levde.

Men alla i släkten Himmler är inte som Gudrun. En annan släkting, barnbarnet Katrin Himmler, gifte sig exempelvis med en israelisk jude. Så det finns hopp, även bland arvingarna till några av historiens mörkaste män.

Martin Bormanns son valde att bli präst

Precis som inom släkten Himmler, så skiljer sig reaktionen kraftigt åt bland några av de andra barnen till toppnazister.

Edda Göring

Dotter till flygvapenchefen Hermann Göring. Liksom Gudrun Burwitz så har Edda också uttryckt sin stora kärlek till sina föräldrar. Hon minns med värme sin ”underbara barndom” och har aldrig övervägt att byta efternamn. Görings tillgångar - mycket av det var stöldgods som naziledaren lagt beslag på - beslagtogs efter kriget. Edda Göring har försökt få tillbaka en del av det, men förlorade tidigare i år ännu ett mål i en domstol i Bayern.

Niklas Frank

Son till Hans Frank, generalguvernör i Polen under kriget. Hans Frank dömdes till döden och hängdes efter Nürnberg. Niklas Frank är en av dem som tydligast tagit avstånd från sin fars gärningar. Han skrev en bok där han fördömde sin pappa - ”I skuggan av riket” – och har i intervjuer sagt: ”Jag avrättar mina föräldrar gång på gång”. Han har även bett om ursäkt å sin fars vägnar inför en grupp judiska studenter i Auschwitz.

Martin Bormann Jr

Son till Martin Bormann, en av Hitlers närmaste medarbetare. Sonen valde att bli präst. ”Jag kan inte förneka vad min far gjort”, har han sagt i en intervju. ”Jag kan inte sluta tänka på min far”. Bormann dömdes i sin frånvaro till döden i Nürnberg, något sonen stöder. Martin Bormann Jr anklagades 2011 för sexuella övergrepp som påstods ha ägt rum för 50 år sedan när han arbetade som präst och rektor vid en katolsk internatskola.

Wolf Rüdiger Hess

Son till Rudolf Hess. Wolf Rüdiger Hess - han avled 2001 - var en envis försvarare av sin pappa. Rudolf Hess dömdes till livstids fängelse i Nürnberg och avled 1987 i Spandaufängelset i Berlin. Sonen hävdade alltid att pappa blivit mördad. Han förnekade också att Förintelsen ägt rum.

Visa merDölj