Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

”Brexit-chock” i Colombia, men vad betyder det för freden, knarket – och valet i USA?

LONDON.

Världen har fått sig en ny brexit-chock.

Colombianerna sa nej till fredsavtalet trots att opinionsmätningarna pekade på ett tydligt ja.

Så vad betyder detta för freden, kampen mot knarket – och presidentvalet i USA?

Geo reder ut.

Farc-medlemmar i den colombianska djungeln. Konflikten i landet har pågått i över 50 år och många undrar vad som händer nu, efter att colombianerna röstade nej till fredsavtalet.
Foto: Malcolm Linton/Polaris

Colombias president Juan Manuel Santos gjorde som Storbritanniens förre premiärminister David Cameron. Han vände sig till sitt folk och lät dem avgöra en ödesfråga för nationen.

Parterna – Colombias regering och Farc – kom i augusti slutligen överens efter över fyra års förhandlingar i Havanna.

Britterna hade att svara på om landet skulle stanna kvar i EU. Det blev – till Camerons stora överraskning – nej den 23 juni.

För colombianerna var det en än större tyngre fråga. En fråga om krig eller fred. Den löd:

”Stödjer du det slutgiltiga avtalet för att få ett slut på konflikten och bygga upp en stabil och varaktig fred?”

Det gällde den över 50 år långa konflikten mot vänstergerillan Farc. En konflikt som krävt över 220 000 liv och drivit sex miljoner på flykt.

Kvinnliga Farc-medlemmar i Colombia. Många hade börjat förbereda sig för fred.
Foto: Ricardo Mazalan/AP

Parterna – Colombias regering och Farc – kom i augusti slutligen överens efter över fyra års förhandlingar i Havanna. Fredsavtalet skrevs under vid en ceremoni den 26 september.


LÄS OCKSÅ: Efter 52 år av konflikt: Så laddar Farc-rebellerna för fred


Och så fick colombianerna i går säga sitt. Opinionsmätningarna tydde på att ja-sidan skulle vinna en klar seger. Ja-sidan fick runt 66 procent i de senaste mätningarna före valet.

Men mätningarna hade fel. Precis som i Storbritannien, där dock gapet hade varit betydligt mindre.

Det var bara cirka 40 procent av colombianerna som gick och röstade, och nej-sidan vann en liten, men tillräcklig seger, 50,2 procent.

Resultatet betyder inte att colombianerna är emot fred. Men en majoritet tycker att Farc i fredsavtalet kommit för lindrigt undan.

Paramilitära soldater på en väg i Colombia 2000. Striderna mellan regimen och Farcgerillan har pågått i över 50 år.
Foto: Scott Dalton / AP

De cirka 6 000 Farc-soldaterna har i decennier plågat befolkningen på främst den colombianska landsbygden. Farc har tjänat miljarder på narkotikahandel.


LÄS OCKSÅ: Ett tröstpris för viljan och kampen att hindra 50 år av blodbad


Avtalet sa att vanliga fotsoldater i Farc i praktiken skulle få amnesti. Högre uppsatta ledare skulle ställas inför speciella tribunaler men bara riskera fängelse om de nekade till sina brott.

Farcs ledare hade dagarna före folkomröstningen försökt vinna väljarnas förtroende genom en rad offentliga ursäkter.

Vi har sett liknande lösningar tidigare i exempelvis Sydafrika. De som medgav vad de gjort sig skyldiga till skulle straffas på annat sätt, exempelvis genom samhällstjänst och tvingas hjälpa till att röja upp minor.


LÄS OCKSÅ: Historiskt fredsavtal undertecknat


Den förre presidenten Alvaro Uribe ledde nej-kampanjen. Han trappade upp kriget mot Farc under sin tid vid makten 2002 till 2010 och banade vägen för de fredsförhandlingar som Santos inledde.

En kvinna i tårar efter nej till fredsavtalet i Colombia. Många hade räknat med ett ja.
Foto: Ariana Cubillos/AP

Farcs ledare hade dagarna före folkomröstningen försökt vinna väljarnas förtroende genom en rad offentliga ursäkter. Ivan Marquez – som ledde Farcs fredsförandlingar – överlämnade exempelvis ett krucifix till den staden Bojaya i torsdags.

Farc bombade en kyrka i Bojaya 2002. 119 personer dödades. Vid en annan ceremoni i fredags i Apartado, så sa Marquez att en massaker där 1994 ”aldrig borde ha ägt rum”. 35 personer dödades där.

Avtalet hade stort internationellt stöd, men colombianerna ansåg i slutänden inte att avtalet var gott nog.

Colombianska antidrogpoliser står vakt efter att ha satt ett kokainlab i brand i Metaprovinsen i Colombia 2012.
Foto: John Vizcaino/Reuters

– Vi vill alla ha fred, och jag respekterar den som röstade ja, men jag kan inte stödja detta avtal, säger exempelvis 33-åriga Jakelin Rueda till Washington Post.

– Det finns ingen rättvisa i detta.

Hon är en av många offer för Farcs våld. Hennes pappa kidnappades och dödades 2002. Han var lantbrukare och hade motsatt sig den marxist-leninistiska gerillan.

Många av mina bekanta, kolleger och även en del av mina vänner, gillar inte fredsprocessen.

Nej-sidan verkar ha haft sitt starkaste stöd ute på landsbygden. Farc var också mycket mer kännbart där än exempelvis i huvudstaden Bogota.

– Många av mina bekanta, kolleger och även en del av mina vänner, gillar inte fredsprocessen, för de ser det som en dörr mot straffrihet och att kommunisterna tar över. Att det för oss närmare att bli ett andra Venezuela, säger 23-åriga Wenceslao från Medellin till the Guardian.

En orsak till varför sidan som var för fredsavtalet i Colombia hade en ledning i mätningarna kan ha varit att väljarna inte ville säga att de var emot. Vem vill vara emot fred? Så frågan är om något liknande nu kan hända i USA? Hillary Clinton leder de flesta mätningar, men Donald Trump ligger bara några procentenheter efter.
Foto: David Goldman/AP

Riktigt vad som händer nu vet ingen. Inför folkomröstningen sa president Santos att nya förhandlingar inte var aktuella, men när resultatet väl kom, sa Santos att han instruerat sina förhandlare att återvända till Havanna.

– Jag kommer inte att ge upp, sa han i ett tv-tal till nationen. Jag kommer att söka fred till mina sista dagar.

Även Farc-ledaren Rodrigo Londono – även känd som Timochenko – sa att Farc även i fortsättningen ska arbeta för fred. Vapenvilan som förhandlades fram i slutet av augusti gäller än.

Folkomröstningen presenterade allt som svart och vitt men vi sitter nu fast i ett grått område.

– Farc håller fast vid att bara använda ord och inte vapen för att bygga framtiden, sa han i ett uttalande.

Men tanken var att Farc nu skulle avväpna och att Farc-soldaterna skulle lämna sina militärläger i djungeln. Sannolikheten är nu stor att de stannar kvar tills vidare och att vapeninlämningen skjuts upp.

– Folkomröstningen presenterade allt som svart och vitt men vi sitter nu fast i ett grått område, säger Fernando Giraldo, en colombiansk statsvetare till the Guardian.

Oppositionspolitikern och förre presidenten Alvaro Uribe ledde nej-kampanjen.
Foto: Luis Benavides/AP

Ett stort frågetecken har hela tiden varit hur fredsavtalet kommer att påverka narkotikahandeln i Colombia. Regeringen har lovat att gå in med stöd till bönder som nu odlar coca eller marijuana för att få dem att övergå till andra produkter.

Detta betalar bättre än kaffe och ger fler skördar än kaffe.

Kokain-handeln tros ha inbringat Farc mellan 200 miljoner dollar och 3,5 miljarder dollar varje år. Det kommer inte att bli lätt att övertala bönderna att överge odlingar som ger dem betydligt större inkomster.

– Detta betalar bättre än kaffe och ger fler skördar än kaffe, säger 42-åriga Luz Mari Teteche till Newsweek.

Hon tjänar cirka 100 kronor per dag på att odla marijuana och har inga planer på att upphöra med det, även om det är illegalt.

– Regeringen måste ge oss stora bidrag om vi ska sluta med detta arbete.

Även om freden består och det blir ett nytt avtal med Farc, så är risken stor att Colombias kokainproblem består. Det är för mycket pengar, för många intressen.

Freden kommer inte att få ett slut på den kriminella aktiviteten, säger general Jose Mendoza.

Många av dagens kriminella narkotikagäng har sina rötter i den högermilis som lade ner sina vapen i ett avtal 2006. Risken är stor att kriminella grupper går in och tar Farcs plats om nu Farc skulle upphöra med sin verksamhet.

– Freden kommer inte att få ett slut på den kriminella aktiviteten, säger general Jose Mendoza, chef för anti-narkotikapolisen till Newsweek.

– Vi måste fortsätta kampen.

Ett rekordbeslag av kokain i sydvästra Colombia 2007.
Foto: Inaldo Perez/AP

De som ville att Storbritannien skulle stanna kvar i EU hade starkt internationellt stöd och även stöd från det nationella etablissemanget. Britterna gav dem fingret.

Frågan är om något liknande nu kan hända i USA? Hillary Clinton leder de flesta mätningar, men Donald Trump ligger bara några procentenheter efter.

Nu har colombianerna gjort något liknande. En orsak till varför ja-sidan hade en ledning i mätningarna kan ha varit att väljarna inte ville säga att de var emot. Vem vill vara emot fred?

Så frågan är om något liknande nu kan hända i USA? Hillary Clinton leder de flesta mätningar, men Donald Trump ligger bara några procentenheter efter.

Och det korta svarat är ja, visst kan det hända även i USA. De flesta mätningar har en felmarginal på tre, fyra procent så redan det visar att 44 procent för Hillary Clinton i själva verket kan betyda 40 procent.

Kvinnliga medlemmar i Farc-gerillan i den colombianska djungeln.
Foto: Fernando Vergara/AP

En fara för Hillary – och som kan ha drabbat ja-sidan i Colombia – är också att en del av hennes anhängare kanske tror att hennes seger är given och därför inte bryr sig om att gå och rösta, eller lägger rösten på en tredje kandidat.


LÄS OCKSÅ: USA-valet – så fungerar det amerikanska presidentvalet


En skillnad i USA – mot exempelvis Colombia – är dock mängden av opinionsmätningar. Slaget här avgörs också i respektive delstat, inte nationellt.

Så vad säger han om Trumps chans att vinna? Den står i dag i 33,3 procent, enligt Silver. Som chansen att slå en etta eller två med en tärning.

Statistikern Nate Silver har i de senaste två presidentvalen varit duktig på att sia om utgången, baserat på ett stort antal mätningar i delstaterna och nationellt.

Så vad säger han om Trumps chans att vinna? Den står i dag i 33,3 procent, enligt Silver. Som chansen att slå en etta eller två med en tärning.

På morgonen den 9 november vet vi om mätningarna haft fel även i USA. Säkert är att det här skulle få konsekvenser långt utanför USA:s gränser.