Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

25 år senare: Här är Tyskland fortfarande inte enat

Foto: Ap / Tt /

LONDON

På lördag har det gått 25 år sedan Tyskland återförenades.

Just ingen talar om ”wessis” och ”ossis” längre men skillnaderna finns kvar i allt från val av bil till religiös övertygelse.

Och tydligast är det i inställningen till invandring. Samma klyfta som skär genom Europa går också genom Tyskland.

Glädje och vilt firande framför riksdagshuset i Berlin den 3 oktober 1990. Tyskland var äntligen återförenat, 45 år efter andra världskrigets slut.
Foto: Jörg Schmitt/AP/TT

Det var ingen dålig fest i Berlin. Jag var där för 25 år sedan med några kolleger från Expressen, hörde tyskarna ropa ”Helmut, Helmut!” framför det gamla riksdagshuset och fick se paradgatan Unter den Linden förvandlas till en enda stor ölhall.

Helmut var förstås Helmut Kohl, den dåvarande förbundskanslern. Ingen kunde mer än han ta åt sig äran för att Tyskland denna natt återförenades, mindre än ett år efter att Berlinmuren fallit den 9 november 1989.

Helmut Kohl lovade ”blomstrande landskap” och en lysande framtid för de nya delstaterna i östra Tyskland som från och med den 3 oktober 1990 ingick i Förbundsrepubliken.

Nå, det tog tid innan de där blommorna slog ut. På ytan kan det vara svårt att se skillnader mellan de västra och östra delarna, ja infrastrukturen är om något ofta bättre i öst än i väst, men ekonomiska skillnader finns där än.

Dåvarande förbundskanslern Helmut Kohl, med hustrun Hannelore vid sin sida, vinkar till massorna från riksdagshuset i Berlin den 3 oktober 1990.
Foto: Wolfgang Kumm/AP/TT

Den tyska ekonomin går som bekant bra, och arbetslösheten är den lägsta sedan återföreningen i östra Tyskland, men arbetslösheten är ändå högre där än i väst. Och lönerna släpar fortfarande efter.

När Berlins Institut för befolkning och utveckling genomförde en stor undersökning i somras, fann de större skillnader än väntat.

– Resultaten överraskade oss, säger Reiner Klingholz, institutets ordförande, till nyhetsbyrån Reuters.

– Nu precis som då, är de två delarna av Tyskland förvånansvärt olika. Förening är inte en politisk handling utan en lång process.

Av landets 500 rikaste personer bor bara sex i östra Tyskland. 14 till återfinns i Berlin, de flesta i forna Västberlin.

Studien visade bland annat att arbetare i östra Tyskland i genomsnitt bara tjänar tre fjärdedelar av vad kollegerna i väst gör. De har samtidigt sämre produktivitet och arbetar längre.

Av landets 500 rikaste personer bor bara sex i östra Tyskland. 14 till återfinns i Berlin, de flesta i forna Västberlin. Fastigheterna i östra Tyskland är bara värda i snitt cirka hälften av vad de är i västra Tyskland.

Och de biltokiga tyskarna väljer olika bilar. Lyxmärket BMW är exempelvis dubbelt så vanligt bland bilister i västra Tyskland som i östra. I öst är däremot det tjeckiska märket Skoda mycket populärt.

Tre steg till återföreningen

1) BERLINMURENS FALL

Den östtyska regimen ville egentligen bara underlätta för utlandsresor, men beslutet fick helt andra följder. Bommarna vid Berlinmuren öppnades den 9 november 1989 och det var början på slutet för DDR.


2) HELMUT KOHL

Enligt Potsdam överenskommelsen 1945 var det segrarmakterna USA, Sovjet, Storbritannien och Frankrike som måste godkänna en tysk återförening. Men Helmut Kohl tog själv initiativet utan att först informera de fyra nationerna, när han mot slutet av 1989 lade fram en tiopunktsplan för Tysklands återförening inför det tyska parlamentet.


3) 2 + 4 FÖRHANDLINGARNA

Västtyskland och Östtyskland inledde förhandlingar med USA, Sovjet, Frankrike och Storbritannien om en återförening. Samtalen pågick i månader, men slutade i diplomatisk framgång. 327 dagar efter murens fall återförenades Tyskland.

En annan skillnad är religion. 75 procent av invånarna i östra Tyskland tillhör ingen religiös församling. I forna Västtyskland är förhållandet det omvända.

Joachim Ragnitz på tankesmedjan Ifo har också i en studie kommit till ungefär samma slutsatser. Redan för cirka 20 år sedan började kurvorna stagnera och östra Tyskland ligger cirka 75 procent efter västra Tyskland i ekonomisk prestanda.

– Vi måste komma bort från illusionen att vi är på väg mot jämlika levnadsförhållanden i de två delarna av landet, säger Ragnitz till Deutsche Welle.

Hela 82 procent av de unga under 25 år ser optimistiskt på framtiden. I väst är optimismen någon högre.

Han tror att det kommer att ta minst 25 år till innan öst kommer i kapp. Även Reiner Klingholz har den tidshorisonten. Då kommer också mer än hälften av befolkningen att vara född efter återföreningen, i dag är cirka var fjärde född efter 1990.

I den generationen finns redan en större optimism. 51 procent säger exempelvis i en undersökning som Deutsche Welle gjort inför 25-årsdagen att de inte ser någon skillnad på hur folk tänker i öst eller väst.

Hela 82 procent av de unga under 25 år ser också optimistiskt på framtiden. I väst är optimismen någon högre, 84 procent mot 75 procent i öst.

Ungdomar firar Tysklands återförenande utanför riksdagshuset i Berlin 1990.
Foto: Diether Endlicher/AP/TT

Det har i sanningens namn inte varit särskilt mycket uppmärksamhet inför 25-årsdagen i Tyskland. Det stora firandet kom ju i fjol när det gått 25 år sedan Berlinmurens fall.

Tyskland har som bekant också varit upptaget med annat denna sensommar. Över 800 000 asylsökande väntas komma till Tyskland i år. Den tyska veckotidningen Zeit har till och med hävdat att konsekvenserna för landet kommer att bli ”än mer djupgående än den tyska återföreningen”.

Det är ingen tillfällighet att det är i länderna som låg bakom järnridån som misstron och främlingsfientligheten varit störst denna sommar.

Andra menar att det är att gå för långt. Säkert är att landet står inför stora utmaningar, utmaningar som riskerar att också öka skillnaderna mellan öst och väst.

Det är ingen tillfällighet att det är i länderna som låg bakom järnridån som misstron och främlingsfientligheten varit störst denna sommar, länder som Ungern, Slovakien, Polen. Det är samhällen som i regel har väldigt liten erfarenhet av invandring.

Och som så ofta är det personer som inte är vana att möta personer med annan hudfärg eller bakgrund på sina hemmagator, som är räddast för dem. Det märks också i östra Tyskland.

Det är i Dresden i sydöstra Tyskland som anti-muslimska Pegida hållit sina demonstrationer. Det är i östra Tyskland som attacker mot flyktingförläggningar varit vanligast.

Den 9 november 1989 spreds nyheten över hela världen, muren öppnades, väst och öst möttes. Och vilken fest det blev. Här, vid Brandenburger Tor två dagar senare, kunde östtyska gränsvakter bara stå och se på när människor strömmade över gränsen.
Foto: STR/EPA/TT

Sant är att det ägt rum angrepp även i västra Tyskland, men incidenterna har varit betydligt vanligare i öst. Bara i Sachsen har i år över 30 attacker mot invandrare ägt rum.

Statsvetaren Werner Patzelt vid Tekniska universitet i Dresden säger till tyska Handelsblatt att han inte är förvånad över hur regeringarna i Ungern och Polen skött flyktingkrisen.

– Regeringarna i dessa länder säger: ”Vi vill inte bli ett invandrarland, vi vill bevara våra existerande sociala strukturer.” Många i östra Tyskland delar den inställningen.

Högerradikala Alternativet för Tyskland har ökat i popularitet den senaste tiden, men främst i öst.

En opinionsundersökning för tankesmedjan Bertelsmann visar att medan en av tre personer i västra Tyskland anser att invandrare inte är välkomna, så tycker varannan person i öst precis så.

Det märks också i opinionsmätningarna. Högerradikala Alternativet för Tyskland har ökat i popularitet den senaste tiden, men främst i öst. I delstater som Sachsen ligger partiet nu på 13 procent.

Den normalt så försiktiga tyska förbundskanslern Angela Merkel överraskade både Tyskland och övriga världen när hon den 31 augusti gjorde klart att de som flyr inbördeskriget i Syrien är välkomna att komma till Tyskland.

– Det blir inte lätt, men vi kan göra det, sa hon.

Förbundskansler Angela Merkel överraskade världen när hon i augusti klargjorde att de som flyr från kriget i Syrien är välkomna till Tyskland.
Foto: Bernd Von Jutrczenka/EPA/TT

Angel Merkel växte själv upp i det forna DDR och hade själv bara några dagar tidigare fått känna på den fientlighet som finns i delar av östra Tyskland och det påverkade henne. Hon bjöds till Heidenau av borgmästaren där efter flera attacker mot en flyktingförläggning i staden.

Hon möttes av två folkmassor, en tystlåten, en högljudd. Det var flyktingarna och frivilligarbetarna som var stillsamma, en grupp Heidenaubor var desto ljudligare.

– Förrädare! ropade de till Merkel.

– Det är vi som är packet!

Merkel vandrade runt i cirka en timme och buades ut när hon åkte därifrån. I dagar efteråt talade hon om lynchatmosfären som rått där. Det stärkte henne i sin övertygelse.

Den här gången skulle Tyskland föregå med gott exempel. Hur det kommer att förändra landet, väst som öst återstår att se.

Öst- och Västtyskland före återföreningen.

Tre steg till återföreningen

1) BERLINMURENS FALL

Den östtyska regimen ville egentligen bara underlätta för utlandsresor, men beslutet fick helt andra följder. Bommarna vid Berlinmuren öppnades den 9 november 1989 och det var början på slutet för DDR.


2) HELMUT KOHL

Enligt Potsdam överenskommelsen 1945 var det segrarmakterna USA, Sovjet, Storbritannien och Frankrike som måste godkänna en tysk återförening. Men Helmut Kohl tog själv initiativet utan att först informera de fyra nationerna, när han mot slutet av 1989 lade fram en tiopunktsplan för Tysklands återförening inför det tyska parlamentet.


3) 2 + 4 FÖRHANDLINGARNA

Västtyskland och Östtyskland inledde förhandlingar med USA, Sovjet, Frankrike och Storbritannien om en återförening. Samtalen pågick i månader, men slutade i diplomatisk framgång. 327 dagar efter murens fall återförenades Tyskland.