Vi är tillbaka i medeltiden och det får mig att gråta

Expressen Geo:s Magnus Falkehed har med egna ögon sett hur krigets sista heliga regler bryts. Att bomba civila mål, sjukhus och skolor har betraktats som ett krigsbrott i ett halvt sekel – trots det är läkarna och lärosalarna måltavlor i dagens krig.

I kategorin Krig & konflikt

PARIS.

Pappan satt i ett litet rum vid sidan av operationssalen och tackade Gud. Det verkade som om hans son, Said, skulle överleva – trots kulan som gick in i bakhuvudet, roterade och till hälften tryckte ut höger öga.

Framför allt hade den två- eller treårige pojken klarat färden till hjälporganisationen Emergencys sjukhus, i famnen på pappa.

Resan gick på en släktings motorcykel på Helmandprovinsens dammiga vägar i södra Afghanistan.

Maimana, 5 år lekte kurragömma när bomberna briserade. Foto: Magnus Falkehed

Alla hade inte den turen under fotograf Niclas Hammarströms och mitt besök i vintras på sjukhuset i vad som kan beskrivas som den värst krigshärjade provinsen i Afghanistan. Inte sedan USA:s invasion 2001 har ett liknande blodbad sköljt över Afghanistan. En dryg fjärdedel av offren är barn.

”Astmatikern, den som led av blindtarm eller den gravida kvinnan väntade in till sista minuten med en så farlig färd.”

Många dog på vägen till sjukhuset. De som inte var riktigt, akut sjuka vågade ofta inte trotsa de ibland drogade regeringssoldaterna, talibaner, opiumsmugglare eller en och annan IS-anhängare för att ta sig dit. Så de flesta kom dit med bortsprängda lemmar eller skottskador. Astmatikern, den som led av blindtarm eller den gravida kvinnan väntade in till sista minuten med en så farlig färd.

”Jag håller mig för gråt när jag tänker på dem. De får mig att tänka på medeltidens munkar och nunnor.”

Regelbundna möten hölls med äldsteråd från byarna och officerare för att ta tempen på situationen. Var den italienska hjälporganisationen fortfarande välkommen? Fanns det ett hot mot dem? Den dialogen och det ömsesidiga förtroendet var långt viktigare än den granatsäkra bunkern på gården, framför akutingången.

Det är mot krigets lagar att bomba skolor. Trots det sker det i krigen i dag. Foto: Magnus Falkehed

De läkare och sjuksköterskor som arbetade på sjukhuset kom från Afghanistan, Serbien, Italien och Grekland. Jag håller mig för gråt när jag tänker på dem. De får mig att tänka på medeltidens munkar och nunnor. Liksom munkarnas kloster en gång i tiden (ofta) var fredade zoner så kämpade sjukvårdspersonalen för att deras lilla ö i ett hav av blod skulle vara en fredad zon från kriget utanför murarna.

Men under tiden som vi var i Helmand attackerades Svenska Afghanistankommitténs sjukstuga i en annan provins, Wardak.

”Vi talar här om en koalition som svensk vapenindustri säljer attackledningscentraler till.”

Tre personer släpades ut av regeringssoldater och avrättades på bytorget. I oktober bombades MSF-Läkare utan gränsers sjukhus i Kunduz. 42 personer dog.

I förra veckan flygbombades ytterligare ett av MSF:s sjukhus i Abs i norra Jemen. Elva personer dog.

Det var fjärde gången som den av Saudiarabien ledda koalitionen bombade ett av hjälporganisationens sjukhus. Vi talar här om en koalition som svensk vapenindustri säljer attackledningscentraler till.

Natalie Roberts arbetar för MSF. Foto: PRIVAT

Saudierna stöttar den ena av parterna i konflikten i Jemen med tunga vapen och urskillningslösa bombningar. För den internationella hjälporganisationen var i och med attacken den sista droppen av förtroende förbrukat gentemot saudierna. MSF beslutade att stänga fyra sjukhus på plats.

Detta trots att det vet vilka konsekvenser det får:

– Vi kan räkna med en ökad mödra- och barnadödlighet den kommande tiden. Redan när vi fanns där så drog sig folk för att ta sig till sjukhuset av rädsla för bomber. Nu blir många helt utan vård, säger Natalie Roberts, på MSF till Expressen Geo. Hon lämnade nyligen själv Jemen.

”Sjukhus var måltavlor även under Vietnamkriget. Vi kanske bara förväntar oss mer av de stridande parterna i dag.”

– När jag var där nere bombades flera vårdinrättningar. Det är bara det att de var mindre kända än MSF. De har inte våra möjligheter att nå ut till medier, säger hon.

Att bomba civila mål, sjukhus och skolor har betraktats som ett krigsbrott i ett halvt sekel.

Ändå såg jag utbombande skolor i Ukraina och i norra Irak, ja där var stora delar av staden Sinjar helt grusad… av alliansen som befriade staden från IS.

­– Sjukhus var måltavlor även under Vietnamkriget. Vi kanske bara förväntar oss mer av de stridande parterna i dag, säger Natalie Roberts.

Spår av krigsbrott. 40 000 människor flydde hals över huvud när IS invaderade staden Sinkar i norra Irak, nära Syrien. Detta är synen som mötte de få återvändande familjerna och Expressen Geos reporter Magnus Falkehed i våras: minerade hus, sönderbombade hus, en IS-front en halvtimme därifrån… och en sjukvård som var lika grusad som husen. Speciellt saknas det kvinnlig sjukvårdspersonal i hela regionen, konstaterade WHO. Foto: Privat

Mellan 2012 och 2014 räknade det internationella Röda korset till 2400 attacker mot sin personal och inrättningar.

2015 attackerades MSF-drivna eller MSF-stöttade sjukhus i Syrien 94 gånger.

I Syrien ligger MSF förtroende mot regimen på så låg nivå att de har upphört att ge GPS-koordinaterna till regimen av rädsla att bli medvetna måltavlor.

Det är hög tid att krigsbrott inte bara förblir brott. Utan straff och internationella sanktioner fortsätter vi att leva i medeltiden.