Därför vill alla män i Frankrike vara Napoleon

Frankrikes populäre och 38-årige finansminister Emmanuel Macron kan bli Frankrikes näste president till våren. I tisdags tog han avsked och stack hoppas nu bli Frankrikes näste statschef. Det finns något som gör att alla franska politiker vill bli en ny Napoleon Bonaparte.

I kategorin Världspolitik

PARIS.

– Han är i mitt lag. Han vet vad han är skyldig mig. Det är inte bara en fråga om auktoritet, utan också om lojalitet, sa Frankrikes sittande president, socialisten François Hollande i en tevesändning i april.

Presidenten fick frågan om hans skyddsling, finansminister Emmanuel Macron, inte en dag kunde försöka ta presidentens plats.

Frankrikes sittande president, socialisten François Hollande. Foto: Francois Mori/EPA TT NYHETSBYRÅN

I dag avgick skyddslingen för att kunna ta beskyddarens plats i presidentvalet, våren 2017. I skrivande stund väntas det bli gjort inom några timmar eller högst några dagar.

François Hollande framstår plötsligt lika naiv och godtrogen som tusentals andra statschefer har gjort ända sedan Brutus stack en kniv i ryggen på Julius Caesar.

Samtidigt är det något speciellt franskt över hela spektaklet. Emmanuel Macron är en påläggskalv. Han har sedan barnsben gett allt för skolan, proven och stenhårda utgallringar. Han slutade till och med att gifta sig med sin fransklärarinna, från gymnasiet.

Påläggskalven Emmanuel Macron. Foto: Etienne Laurent / EPA TT NYHETSBYRÅN

Att ha gift sig med en 24 år äldre kvinna är egentligen det enda som gett honom ett lite mänskligare drag och fått Emmanuel Macron att sticka ut från det klassiska porträttet av en dammig, fransk machopolitiker. Idag är han en av Frankrikes absolut populäraste politiker – trots att han aldrig har ställt upp i ett val. Men det behöver inte heller en fransk politiker ha gjort för att ha ett självförtroende i armerad betong.

”Det passar de franska politikerna väl. Här har tron på den Utvalde Ledaren traditionellt varit stark.”

Det franska, elitistiska skolsystemet är skapat – till viktiga delar av Napoleon Bonaparte – för att gallra ut de som anses och anser sig själva vara klokast, smartast och mest värda livstids karriär inom förvaltning och näringsliv. Macron har gått i flera av de broilerskolorna.

– Min bana är utstakad, sa Emmanuel Macron till en journalist på BFM-TV i somras. Det skulle tolkas som han hade ett öde, un destin. Så säger de alla i Frankrike, vare sig de heter Nicolas Sarkozy, Manuel Valls eller något annat.

Napoleon Bonaparte. Foto: OKÄND

På den karga jord som inte har mycket gräsrötter och politiska folkrörelser växer sig populismen stark. Det passar de franska politikerna väl. Här har tron på den Utvalde Ledaren traditionellt varit stark. I Sverige har vi inte heller mycket att avundas ett påveval när det gäller att demokratiskt tillsätta en ny partiledare.

I Frankrike har däremot nästan alla partier sedan några år tillsatt system med primärval, där vanligt folk ska få välja sina presidentkandidater över internet eller i valurnor. Det har i sin tur förstärkt de populistiska vindarna än mer. Det råder en tävling bland kandidater om att hitta snabba och explosiva debattämnen – andra än trist ekonomi och välfärd.

Förre presidenten Nicolas Sarkozy. Foto: Dominique Jacovides / Bestimage / STELLA PICTURES

Det kändes nyligen av i debatten om ett förbud mot burkini eller inte. Det var en typisk primärsvaldebatt där president-wanna-bes trodde sig vinna snabba poäng.

Höstens olika primärval öppnar för fler våldsamma debatter. I helgen gick förre premiärministern, François Fillon ut och förklarade - i knappt förtäckta ordalag – att hans förre boss och tidigare konservative president, Nicolas Sarkozy är ohederlig skurk och ovärdig presidentposten. Det var ett desperat utspel för att vinna snabba poäng i det kommande primärvalet på högerkanten.

”Påläggskalvarna har inte slutat stångas, övertygade om att de alla har ett öde att uppfylla.”

François Fillon jämförde sig själv med general Charles de Gaulle. Generalen som stod upp mot nazismen och som sedan gjorde Frankrike till en kärnvapenmakt brukar vara bra att dra till när testosteronet börjar sjunka hos en presidentkandidat.

Påläggskalvarna har inte slutat stångas, övertygade om att de alla har ett öde att uppfylla. För det är ju vad de har lärt sig sedan barnsben?