Bara hälften fördömer ”anti-muslimska” attentat: Välkommen till det nya Frankrike

MAGNUS FALKEHED: Står Frankrike på randen till ett inbördeskrig? En ny undersökning visar i alla fall på en hatreserv på 4,5 miljoner fransmän. Det säger mycket om spänningarna i landet just nu. Och dagens händelser kommer knappast göra situationen bättre.

I kategorin Världspolitik

PARIS/NICE.

Frankrike röstade i torsdags igenom ett förlängt undantagstillstånd.

Fem dagar senare attackeras en kyrka och en präst mördas.

Nationen befinner sig redan i krigstillstånd, anser halva befolkningen i opinionsundersökningar.

Frågan om Frankrike också står på randen till ett inbördeskrig, debatteras livligt.

Verkligheten ser mer nyanserad ut. Men vacker är den nödvändigtvis inte.

Räddningspersonal tar hand om en person efter gisslandramat i en katolsk kyrka i Normandie, Frankrike. Fem personer togs som gisslan och minst en har dödats. En präst fick sin hals avskuren och IS har tagit på sig dådet. Foto: AP

Taxibilen kör omvägen mot flygplatsen via ringleden, eftersom strandpromenaden i Nice denna lördagsmorgon är avstängd. La Promenade des Anglais liknar mer en avspärrad kyrkogård än en solig paradaveny vid det djupblå Medelhavet.

”Det hade aldrig hänt om det kontinentala Frankrike hade varit som Korsika, förklarar chauffören med sammanbitna käkben.”

När vi kör upp på ringleden pekar chauffören mot ett kafé. En handfull kunder med nordafrikanskt utseende sitter och småpratar över sina kaffekoppar på terrassen.

– Ser du? De sitter där varje dag! Och här sitter jag på med rumpan i jobbet, säger chauffören, en vältränad Nicebo i 30-årsåldern.

Jag är trött och slut och känner att jag inte riktigt orkar ta den ganska förutsägbara fortsättningen på diskussionen.

Den katolska kyrkan i Normandie där en präst i dag fick sin hals avskuren. Foto: Francois Mori/AP

Men den kommer ändå. Att högerpopulisten Marine Le Pen ännu inte är president är frukten av en komplott och fiffel. Att terrorismen drabbar Frankrike är i princip farbröderna på kaféterrassens fel.

– Det hade aldrig hänt om det kontinentala Frankrike hade varit som Korsika, förklarar chauffören med sammanbitna käkben. På Korsika paraderar nationalister med korsikanska flaggor i förorter med stor arabisk befolkning. De gör det till rop av ”Arabi fora”, ut med araber.

”Jag kan bara konstatera att han tillhör de där tio procenten av Frankrikes befolkning.”

I våras tände någon eld på en bönelokal på Korsika. Det var inte den första. Förra sommaren hade någon gjort samma sak och lagt ett blodigt vildsvinshuvud kvar på platsen. För att nämna ett par fall.

Det är ett sådant Frankrike som min taxichaufför drömmer om.

Jag känner att om resan hade varit längre så hade jag kunnat låta honom förklara mer. Till exempel hur han ser på att Marine Le Pen ger sitt oreserverade stöd till Bashar al-Assad – en syrisk diktator som i sin tur har gjort sitt bästa för att låta Islamiska staten växa fram som motpol till de övriga rebellrörelserna i Syrien?

Poliser står vakt i närheten av området där gisslandramat i dag utspelade sig i Normandie, Frankrike, och minst en person mördades. Foto: Julien Paquin/Epa

Men jag orkar inte. Jag kan bara konstatera att han tillhör de där tio procenten av Frankrikes befolkning. En tiondel som säger att de skulle applådera anti-muslimska terrordåd i Frankrike. Fast det kan man ju inte veta innan de har sett de blodiga kropparna på tv, heller?

”En gång till: De skulle ”ha förståelse” för att oskyldiga människor kan komma till skada och kanske dö för hatbrott.”

Men enligt en opinionsundersökning som gjordes ett par veckor innan attentatet i Nice med sina 84 döda och hundratals lemlästade så skulle bara halva Frankrike (51 procent) fördöma ett ”anti-muslimskt” attentat.

Det var innan en person i dag attackerade en katolsk kyrka i Sainte-Etienne du Rovray, norr om Paris och skar halsen av en präst och allvarligt skadade ytterligare en person. Islamiska staten har tagit på sig ansvaret för dådet.

Redan före dessa attacker ansåg 39 procent av fransmännen att de inte skulle inte tycka att det vore bra, men samtidigt ha förståelse för ”anti-muslimska” attentat.

 

LÄS OCKSÅ: MAGNUS FALKEHED: Domedagsprofetian om "inbördeskrig" säger mycket om oron i Frankrike

 

En gång till: De skulle ”ha förståelse” för att oskyldiga människor kan komma till skada och kanske dö för hatbrott. Tio procent skulle i likhet med min taxichaufför applådera. Vi talar om en hatreserv på 4,5 miljoner fransmän.

En djupdykning i opinionsundersökningen utförd av Ifop-institutet ger bilden av den varmaste anhängaren av hatbrott: Det är en arbetslös person i 25-34-årsåldern som bor i ett mindre samhälle i östra Frankrike (sydöstra eller nordöstra). Ju lägre utbildning hen har, desto mer applåderar den hatbrott.

Förödelse längs strandpromenaden i Nice där en gärningsman för en kort tid sedan slog till med en lastbil och många människor dödades. Foto: Stã Phane Lenhof/Stella

Om man utgår från att dessa potentiella nya, ”vita terrorister” skulle vara samma personer som i dag redan utför våldsamma hatbrott mot muslimer så finns en del forskning kring dem.

Nonna Mayer vid CNRS har forskat kring dem och skriver så här:

”Det handlar i regel om unga män, som ofta är kända av polisen för mindre brott som ibland lägger till dessa vardagsbrott försvaret av en 'ärofylld sak'”, skriver sociologen och lägger till:

”Det sker ofta i samband med en känslomässig chock.”

”Samtidigt ökade toleransen med fem procent under året. Anti-muslimska attacker sjönk sedan under första halvåret 2016 med 82 procent mot 2015.”

Vi pratar med andra ord om exakt samma profil de så kallade ensamma vargar och terrorister som har utfört terrorhandlingar i jihadismens namn. Det är bara hudfärgen som skiljer dem åt.

 

Det intressanta med sociologernas forskning är att mitt bland dessa resultat så finns en annan sida av myntet. Fransmännen har trots alla terrordåd blivit mer toleranta än tidigare. Under 2015 exploderade antalet bokförda antimuslimska attacker med 223 procent (från 133 till 429).

Samtidigt ökade toleransen med fem procent under året. Anti-muslimska attacker sjönk sedan under första halvåret 2016 med 82 procent mot 2015.

Sociologen Nora Mayer ger sin förklaring till RTL:

– När man genomlever sådana här känslomässiga chocker som attentaten så tvingar det oss att tänka om och ifrågasätta våra förutfattade meningar, menar hon.