I skräckens gränsland: ”När de ville kom de och våldtog oss i källaren”

Expressens Magda Gad berättar från frontlinjen mot IS i Irak. Om den sjuårige pojken som hjärntvättats för att döda, om den unga kvinnan som flydde efter två år som sexslav hos IS och om desperationen, rädslan och hopplösheten i flyktinglägren.

I kategorin Världspolitik

NORRA IRAK.

Pojken är sju år och har hjärntvättats att döda. Flickan har varit sexslav hos en familj. Kvinnan har varit inlåst i en källare i två år och våldtagits.

De finns i miljontals.

Miljontals tomma ögon, stela munnar, skrikande själar.

I dem finns berättelsen om IS. Och ett sekteristiskt Irak.

Den 7-årige pojken köptes tillbaka av sin farbror efter att ha tränats som barnsoldat av IS. "Daesh har fyllt hans huvud med våld och död", berättar hans farbror. Foto: Magda Gad

Först vägrar pojken komma in i huset. Han är inte den som tar order. Han är den som ger order.

Sedan kommer han. Han är helt klädd i svart och går som en soldat med spända axlar och armarna en bit från kroppen.

Ansiktet har samma drag som en gammal krigsveterans, ögonen är täckta av mörker, käkarna biter stressat ihop. Håret är rakat på sidorna, skallen är ärrad. Han går fram till en liten flicka och slår henne rakt över kinden så att hon faller omkull.

Efter att hon burits i väg sträcker pojken ut handen som han just slagit med mot en gammal kvinna. Han stirrar på henne med en förhörares blick.

”De vuxna i rummet hukar sig, följer spända varje steg han tar. Han är sju år.”

– Ge mig pengar.

Hon tvekar, han fortsätter stirra. Hon tittar ner och ger honom en skrynklig sedel.

Han granskar sedeln, lutar sig ännu närmare, sträcker igen ut handen.

– Det här räcker inte, det är tusen dinarer, ge mig en miljon.

Den gamla kvinnan kryper ihop, skakar tyst på huvudet. Pojken knyter nävarna, svär åt Allah och skriker på arabiska.

Han har glömt kurdiskan, det språk han växte upp med. Nu är det ett annat språk han ryter på.

De vuxna i rummet hukar sig, följer spända varje steg han tar.

Han är sju år.

 

På en spik hänger en axelväska. Pojken lyfter ner den, skakar ut innehållet och börjar söka igenom det.

Han slänger bort allt som är mjukt eller har runda kanter. I röran hittar han en mejsel. Den slänger han inte bort.

Han hugger med mejseln i väggarna, ristar med den, sticker in den i luftkonditioneringen. Tar i med musklerna och skruvar bort fläktskyddet. Går ut med det på gården och kastar det i marken så det går sönder.

”När hon är på väg att ställa ännu en fråga kastar han sig över henne och försöker strypa henne. Hon blir lugn.”

När barnen på gården ser honom gömmer de sig.

Hans äldre syster har kommit in i huset. Hon är den enda som tilltalar honom direkt. Hon frågar:

– Vilka vapen kan du skjuta med?

Han svarar:

– Pistol, prickskyttegevär och Dushka!

Dushka är en tung kulspruta.

Systern fortsätter fråga:

– Vad fick du skjuta på då när du var hos Daesh? Har du dödat människor?

Han avbryter henne:

– Det har du inte med att göra.

När hon är på väg att ställa ännu en fråga kastar han sig över henne och försöker strypa henne.

Hon blir lugn.

Flickmunnen som inte får luft ser ut att le.

Den 7-åriga pojken slänger sig på golvet, gråter och sparkar i luften. Hans farmor trycker ner honom på golvet för att lugna honom, men han vrider sig under hennes grepp. När hon släpper rusar han i väg. Foto: Magda Gad

Pojken och flickan dras isär. Hon sitter kvar som om ingenting hänt. Han tar tag i gardinerna, snurrar ihop dem och svingar dem mot fönstret.

När pojken var fem år och flickan var sjutton stoppades de med sin familj och släkt i en korsning i hemstaden Hardan i norra Irak, i Kurdistan-regionen.

De stoppades av IS-soldater med automatvapen och delades under hot om att de skulle skjutas efter ålder och kön.

Kvinnorna och de små barnen togs till Tal Afar i Irak, Kurdistan-regionen. Tjejerna togs till Iraks näst största stad Mosul. Killarna togs till Raqqa i Syrien.

Vart männen togs vet ingen. Det finns en massgrav i Hardan.

I Raqqa sattes pojken i ett läger. Ett läger där pojkar får lära sig be, läsa Koranen och döda. De får se när människor torteras och dödas, de får själva tortera och döda. De blir barnsoldater eller självmordsbombare. De som inte klarar av uppgifterna straffas, misshandlas, förnedras.

Självmordsbombarna skickas i väg i hemmabyggda pansarbeklädda bilar fyllda med sprängmedel. När de trycker på bombknappen förstörs allt inom en halv kilometer.

Pojkens två bröder som är tolv och femton skickades till striderna vid fronten i Raqqa.

”Hon ler det märkliga leendet och sliter tag i hans öra så det blir rött. Pojken slänger sig på golvet, gråter och sparkar i luften.”

Mamma och pappa är borta.

De enda som är återfunna av den stora yazidiska släkten är pojken, flickan, deras farmor och en farbror.

Vissa hävdar att IS hatar den etniska minoriteten yazidier för att IS anser att de är djävulsdyrkare, att de inte är muslimer och att de aldrig heller kan bli.

Andra hävdar att det finns en icke-religiös förklaring, att de som i dag tillhör IS är araber som har bott nära kurdområden, att de legat i konflikt med kurder och därför hatar yazidier som ses som antingen kurder eller som samarbetande med kurder.

Utfallet: IS dödar yazidier som de inte har användning för.

Resten tas som slavar.

 

Pojken köptes fri för en månad sedan. Hans farmor och farbror fick låna ihop pengar och har nu inget kvar för att ge honom vård och terapi.

Han kastar sig över systern igen. Hon ler det märkliga leendet och sliter tag i hans öra så det blir rött. Pojken slänger sig på golvet, gråter och sparkar i luften. Farmor trycker ner hans huvud och kropp för att lugna honom, han vrider sig under hennes grepp.

När hon släpper rusar han i väg för att köpa cigaretter.

Farbror rycker på axlarna:

– Han röker. När han blir ledsen röker han.

Den gamles röst är uppgiven:

– Daesh har fyllt hans huvud med våld och död. Han är helt hjärntvättad. När han blir arg blir han farlig. När andra barn vill leka gör han dem illa.

Ett av IS vapen är självmordsbombare i hemmabyggda pansarbeklädda bilar fyllda med sprängmedel. När de trycker på bombknappen förstörs allt inom en halv kilometer.

Flickan hölls fången i ett tvåvåningshus i Mosul hos en IS-soldat och hans familj. Hon bad om att i stället få vara i ett fängelse med andra flickor men han vägrade.

– Både han och hans familj använde mig som slav. På alla sätt som går.

Flickor och kvinnor används som sexslavar i privata hem och i fängelser och de säljs även på sexslavmarknader eller via mobilappar.

”Det gör fortfarande ont i händerna. Jag satt fastlåst i fyra dagar utan mat och vatten.”

Priset kan variera från några tusenlappar till flera hundra tusen beroende på utseende, ålder och om de är oskulder eller ej. Unga oskulder är dyrast. Ung innebär mellan åtta och tolv år.

Deras namn samlas i databaser tillsammans med sina ägares namn så att de inte ska kunna fly. Är de registrerade som någons slav släpps de inte igenom IS:s vägspärrar.

 

LÄS OCKSÅ: Dagarna vid gränsen till terrorns skräckvälde

 

Flickan försökte fly många gånger. Hon fruktade inte döden. I döden skulle hon i alla fall vara fri.

– En gång tog jag mig ut ur huset och frågade grannarna om hjälp men alla var rädda för Daesh och ingen vågade hjälpa mig. Mannen kom och hämtade tillbaka mig till huset och satte fast mig i handfängsel runt en metallpelare.

Hon blir tyst och tar sig runt handlederna.

– Det gör fortfarande ont i händerna. Jag satt fastlåst i fyra dagar utan mat och vatten.

Det är den första känsla hon visar.

Smärtan av stålet runt kroppen.

Utkiksplats precis intill gränsen mot IS territorium i norra Irak. Foto: Magda Gad

En kväll klättrade hon upp på taket och hoppade över till nästa hus. Hon hade tagit på sig svarta IS-kläder, men inga skor så att hennes steg inte skulle höras. Hon tog sig ner på gatan, det var första gången hon var i Mosul och hon hittade inte i staden.

– Jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen. Så fort jag såg en man med eller utan vapen så sprang jag.

”Det finns inte tillräckligt med tältplatser till alla flyktingar, inte tillräckligt med mat, vatten, hälsovård.”

Efter tre kvarter knackade hon på en dörr och frågade om de kunde ta hand om henne. De sa nej för att hon är yazidier.

– Jag knackade på flera hus. Jag grät. Ingen ville släppa in mig. En gång när jag hoppade över en mur in till en trädgård bröt jag benet. Fem män kom fram till mig. Jag grät och sa: Adoptera mig. Ge mig mat och skydd. Fyra sa nej. En sa ja, han tog mig till sin familj.

Familjen klädde henne i burka, ordnade ett falskt ID och smugglade ut henne till Kirkuk.

Därifrån ringde hon sin farbror.

Nu sitter hon på golvet bredvid sin hjärntvättade lillebror.

Hennes ögon är tomma.

 

Den 28-åriga kvinnan i ett flyktingläger utanför Duhok, i Kurdistan-regionen, har samma ögon. Hon sitter på golvet i ett tält.

Det finns 3 003 likadana tält i lägret. Det är bara ett av många läger.

Miljontals har flytt från IS. Mellan två och tre miljoner har beräknats leva kvar under IS kontroll men det kan vara en lägre siffra nu när många flytt efter offensiver mot IS.

Det finns inte tillräckligt med tältplatser till alla flyktingar, inte tillräckligt med mat, vatten, hälsovård. Själva kan de inte ta sig någonstans, de har inga pengar, inga möjligheter att resa.

I nästan två år levde den 28-åriga kvinnan som IS sexslav. Hon ­berättar om nattliga våldtäkter och små barn som tas från sina mammor. Foto: Magda Gad

På en grusväg mellan de vita tälten i den gula öknen som kantas av ett solrosfält tar ett litet pojkbarn sina första steg. Vad ska han berätta om sitt liv när han blir vuxen? Att han växte upp i ett tältläger med 155 000 människor som varit fångar hos IS?

Kvinnan på ett av tältgolven är från Sinjar.

I augusti 2014 kom IS dit. Kvinnans föräldrar, svåger och sex av familjens barn dödades första dagen.

– Daesh frågade om de var yazidier eller muslimer. De sa yazidier. Daesh sköt dem.

Kvinnan såg vad som hände och sa att hon ville bli muslim. Hon hölls fången en månad i Sinjar, sedan flyttades hon till Tal Afar, vidare till Mosul med slutdestination Raqqa.

I flyktinglägret utanför Duhok finns tusentals likadana tält. Miljontals har flytt från IS. Det här är bara ett av många liknande läger. Foto: Magda Gad

– De låste in oss i en jättestor trevåningsbyggnad, i källaren. Vi var 50 kvinnor och 132 barn. Det var ett fängelse. Vi fick äta en gång om dagen, bara ris, inget annat. Vi fick nästan inget vatten, det var väldigt hett och det fanns ingen fläkt. Ibland drack vi vatten från toaletterna.

 

Det var hål-i-golvet-toaletter. Det fanns inga fönster i källaren, det var väldigt mörkt och svårt att se vad som hände. De hade inget att sova på förutom sina kläder. När de blev sjuka kom ingen och tog hand om dem.

– Jag hölls fången nästan två år. Fem gånger om dagen var vi tvungna att be. På morgonen, dagens första bön, bad vi i källaren. De fyra andra gångerna togs vi upp till tredje våningen, där vi tvingades be och läsa Koranen.

”När de ville kom de och våldtog oss i källaren. Det var inte varje dag men nästan.”

Kvinnan skrattar till. Ett hårt skratt.

– Om vi inte kunde hemläxan, att kunna Koranen utantill, blev vi slagna. Och jag är ju analfabet… så jag kunde ju inte läsa.

IS-soldaterna slog dem med pinnar.

– De slog oss på händerna, huvudet, ryggen, överallt där de kom åt. När de ville kom de och våldtog oss i källaren. Det var inte varje dag men nästan. Det var ingen av oss som inte blev våldtagen.

Men det hon själv blev utsatt för var inte det värsta.

– Det värsta var när de kom och tog väldigt små barn från deras mammor. För att hjärntvätta dem eller sälja dem som sexslavar på marknaden.

Kurdiska PKK fritog människorna i källaren i utbyte mot en IS-ledare och hans fru.

Nu har kvinnan sin skrikande själ kvar.

Kroppen släpper inte ut skriken.

Den kan inte släppa ut skriken av två års våldtäkter.

Den försöker överleva i ett tältläger i en öken.

”Även om Mosul befrias från Daesh kommer det bli värre. Jag har sett det här i hela mitt liv.”

Sharaf Baadre jobbar i lägret. Hans kontor är fullt av sten och glas. I går fanns det ingen elektricitet, det blev upplopp.

Det är hett i öknen utan fläkt. Över 40 grader, solen står i zenit, utomhus finns ingen skugga.

Baadre ser ingen fred i sikte. Tvärtom.

– Regeln nu i det här landet är samma som på ett zoo. Många olika grupper slåss mot varandra. Kurder, araber, shia, sunni. Den starkaste vinner och i det här landet betyder starkast den som har mest pengar. Även om Mosul befrias från Daesh kommer det bli värre. Jag har sett det här i hela mitt liv. Det är alltid ett nytt Daesh som kommer. Och slåss ingen mot dem så slåss de mot varandra, och slåss inte de andra mot Daesh så slåss de mot varandra eller inom sina egna grupperingar.

På en grusväg mellan de vita tälten i den gula öknen som kantas av ett solrosfält tar ett litet pojkbarn sina första steg. Vad ska han berätta om sitt liv när han blir vuxen? Foto: Magda Gad

Flyktingarna säger att IS, eller Daesh som de kallas här, är den gamla regeringen. Att IS i Irak bildades av Saddam Husseins mannar, som var sunnimuslimer och hade makten fram till USA:s invasion 2003, en invasion i strid mot ett FN-beslut, då den nya shiaregeringen inrättades och Saddam Husseins Baathparti och militär upplöstes och gjordes arbetslösa.

När IS började bygga sitt kalifat och intog sunniområden sågs de inte som en terrororganisation, utan välkomnades av många som en revolution mot shiastyret.

Tidigare Baath-mannar förberedde mark för IS, så att de utan strid kunde inta stora städer som Mosul. Genom IS trodde sunnieliten att man skulle få tillbaka makten.

”Även tidigare högt uppsatta Baaht som hjälpt IS till makten blev dödade om de inte följde reglerna.”

De sekteristiska konflikterna har pågått sedan 2003 och i krigets maktvakuum ökar våldet. I dag slåss irakiska armén och shiamiliser mot IS. Det finns även rapporter om att shiamiliser attackerar sunnimuslimer som lever under IS kontroll. Vissa sunnimuslimer som har flytt från IS vittnar om att de är lika rädda för shiamiliserna som för IS.

Kurder, av vilka majoriteten är sunni, slåss också mot IS. De håller fronten mot kurdiska områdena och vill ha självständighet, vilket skulle innebära att Irak förlorade oljefält till Kurdistan.

Även internationella intressen, som USA, Ryssland, Turkiet, Saudiarabien – kungadömet som i grunden har samma ideologi som IS, en ultrakonservativ sunniislam kallad wahhabism – med flera Gulfstater, vill ha kontroll över regionen och gör olika ekonomiska och militära insatser.

"Den starkaste vinner och i det här landet betyder starkast den som har mest pengar."

Miljontals människor har flytt från IS terror i Irak. Många har tagit sin tillflyt till flyktingläger i norra delen av landet. Foto: Magda Gad

I början behövde inte alla som levde i IS självutropade kalifat konvertera till deras fundamentalistiska sekterism. Det räckte att man betalade böter.

Men snart infördes tvång om både konvertering, att följa alla deras regler och ytterst ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, född i Samarra, Irak.

Även tidigare högt uppsatta Baaht som hjälpt IS till makten blev dödade om de inte följde reglerna.

De unga männen i transitläger i öknen söder om Mosul vet allt om reglerna. De trängs trötta och smutsiga på en öppen grusplan mellan tälten. De har kommit flyende från bland annat Haj Ali, en by där irakiska armén just gjort en offensiv, och måste vänta i det här lägret tills det är utrett om de stöder IS eller inte, en utredning man gör med samtliga flyktingar.

Alla i det här lägret är arabiska sunnimuslimer. De kan inte sluta prata om IS. En utbrister:

– De avrättar folk varje dag. En man brändes levande.

”Kvinnor får inte visa hud och de får inte lämna hemmet utan en manlig familjemedlems sällskap.”

En annan sträcker upp handen:

– De hänger människor, skjuter, halshugger med kniv, puttar ut från höga byggnader, korsfäster. De till och med skjuter i redan hängda döda kroppar medan en annan filmar. Kropparna hänger där och barnen ser allt det här.

En tredje tränger sig fram:

– De har ledare från Amerika, från Ryssland, från hela världen. De säger att inom ett år har de intagit USA.

 

Tillsammans hjälps männen åt att räkna upp alla som är förbjudet – "haram": konservmat och fryst kött. Bara färskt halalkött är tillåtet.

Allt annat än trekvartsbyxor på män är förbjudet, IS går runt med sax och klipper av byxor som är längre, har någon kortare byxor blir det spöstraff.

Tårna får inte delas i skor, det får inte finnas en avdelare mellan stortån och övriga tår, enbart tofflor och skor där alla tår ligger tillsammans är tillåtna.

IS-terrorister med organisationens flagga. Reglerna de har dikterat är hårda och straffen ännu hårdare. Foto: Getty Images

Det får inte finnas märken på kläderna, då blir man piskad.

Män får inte raka skägget och inte raka håret på huvudet.

Det får inte finnas porträtt på människor, inte heller på ID-kort, upptäcks ett porträtt skärs det bort.

Kvinnor får inte visa hud och de får inte lämna hemmet utan en manlig familjemedlems sällskap. En man fick 40 piskrapp för att hans fru hade missat att täcka en glipa hud vid handleden.

Alla måste be fem gånger om dagen, när det är bön får ingen gå ut. IS ser till att alla går till moskén, själva väntar de utanför.

Rökning, alkohol och musik är förbjudet. Men IS handlar med cigaretter, de säljer ett paket för fem gånger marknadspriset.

Mobiltelefoner och internet är förbjudet. IS använder både mobiltelefoner och internet. De skapar också fejkprofiler på Facebook för att kontrollera om någon annan i byn eller staden använder internet. Den som gör det dödas.

”Om irakiska armén är på väg att inta en by eller stad får ingen säga att de ser armén. De måste säga att de ser ingenting. Annars dödas de.”

Utomäktenskapliga relationer straffas med stening, både kvinnan och mannen stenas. IS har flera fruar plus sexslavar.

Butiker måste betala skatt till IS. IS tar straffavgifter för regelbrott, de tar även folks bilar och boskap.

I skolorna heter det inte längre att två plus två är lika med fyra, utan att två bomber plus två bomber inshallah fyra bomber.

Om irakiska armén är på väg att inta en by eller stad får ingen säga att de ser armén. De måste säga att de ser ingenting. Annars dödas de.

Myndighetspersoner och polis dödas direkt.

Alla som flyr dödas.

Irakiska antiterrorsoldater drabbar samman med medlemmar av terrorgruppen IS nära Falluja i juni. IS fråntogs nyligen kontrollen över staden. Foto: Khalid Mohammed/AP

IS behöver civila som mänskliga sköldar. Det kan vara en förklaring till varför de vill att alla ska klä sig och se ut som dem.

Männen som har flytt till transitlägret har gått i upp till fjorton timmar över minfält. En har fått sin fot bortsprängd. En äldre man svimmade och fick bäras hela vägen.

Några har lämnat sina familjer bakom sig. De skäms för det.

– Jag var så rädd, det fanns ingen trygghet alls, jag ville fly eller dö, erkänner en som har lämnat sin mamma, systrar, bröder och syskonbarn.

”Daesh är ateister. De vet ingenting om Allah eller Muhammed. Daesh är hjärntvättade och de hjärntvättar andra.”

En annan såg sju av sina familjemedlemmar skjutas. Han berättar:

– De ställde upp dem och bara gick runt så pang, pang, pang och sköt dem i huvudet. De har alla typer av vapen, AK4, pistoler, amerikanska M4 och M16. Även deras kvinnor har vapen, men jag har inte sett någon av dem skjuta.

Nu vill männen gå med i irakiska armén och ta sig tillbaka för att strida mot IS. Sunnimuslimer sida vid sida med shiitiska armésoldater och shiamiliser mot terrororganisationen som skulle ge makten åter till sunni.

En ung man som har nyrakat ansikte, det första han gjorde när han kom till lägret var att raka sig och klippa håret, fnyser:

– Daesh är ateister. De vet ingenting om Allah eller Muhammed. Daesh är hjärntvättade och de hjärntvättar andra.

Alla som lever vid IS territorium måste följa terrororganisationens och ledaren Abu Bakr al-Baghdadis regler. Om reglerna bryts väntar döden: ”De avrättar folk varje dag.” Foto: AP

I skyttevärnen vid Peshmerga-fronten en kilometer från IS har soldaterna bara sällskap av tystnaden, sanden, hettan. Irakiska armén och koalitionsstyrkan gör offensiver framför linjerna vilket är en anledning till minskad aktivitet på denna front.

Striderna vid den här fronten karaktäriseras inte av klassiskt skyttegravskrig. IS använder sig av gerillakrigföring.

Närmast fronten gräver de ner sig i tunnlar så att de inte kan upptäckas av kameror eller drönare och skjutas eller bombas. En bit bakom fronten gömmer de sig bland civila.

När de dyker upp skickar de in en självmordsbombare, en granat fylld med sprängmedel eller en granat fylld med gas, som senapsgas eller klorgas.

Sedan försvinner de igen.

Faran syns inte genom skottgluggarna.

Faran syns i ett hus i ett vanligt bostadsområde där en pojke går runt som en soldat med spända axlar och armarna en bit ut från kroppen.

Pojken är helt klädd i svart.

Han är sju år.

Expressens Magda Gad har levit i över två veckor i norra Irak. Fotograf Christoffer Hjalmarsson har nu anslutit.

Fotnot: Överlevarna har avidentifierats i reportaget då de lever under dödshot från IS.