Därför bör vi vara oroade över döden i haven

Matfiskar som makrill är på väg mot utrotning.
Foto: Anna C.J. Segeren / Specialistst

Det är en illavarslande larmrapport som Världsnaturfonden publicerade i onsdags morse.

Livet i haven – från fiskar och marina däggdjur till sjögräs och koraller – dör i rasande takt.

I genomsnitt har hälften av allt liv i havet raderats ut mellan 1970 och 2010.

Det hävdar Världsnaturfonden, WWF, i senaste rapport som går under namnet ”Living Blue Planet” är nästan dubbelt så stor som tidigare studier.

Över 5 800 populationer av 1 234 arter har studerats.

RAPPORTEN I KORTHET

■ Bland de 1 234 arter WWF studerat i rapporten "Living Blue Planet" har i genomsnitt hälften av bestånden försvunnit mellan 1970 och 2010. Korallrev försvinner i snabb takt. Matfiskar som tonfisk och makrill är på väg mot utrotning. Havens eko- system riskerar att kollapsa.

■ DÄRFÖR ÄR DEN VIKTIG

Enligt WWF kommer en fortsatt utveckling i nuvarande takt leda till så väl en miljömässig som ekonomisk kris, massarbetslöshet och livsmedelsbrist. 850 miljoner människors ekonomiska försörjning och tre miljarder människors proteinintag kommer från haven.

■ DET KAN DU GÖRA

Konsumera medvetet genom att undvika utrotningshotade och rödlistade fiskar. MSC och Världsnaturfonden är två exempel på organisationer som guidar till vilken sorts fisk och skaldjur som kan konsumeras hållbart. 

Källa: WWF, The Guardian

Värst drabbade är matfiskar som tonfisk och makrill. Tre fjärdedelar av dessa bestånd har försvunnit och sammantaget sker överfiske av en tredjedel av jordens bestånd.

Den blåfenade tonfisken, som världen över används till bland annat sushi, är i hastig takt på väg mot utrotning.


Fiske och konsumtionen av fisk är det största hotet mot denna och en rad andra fiskarter.

Människor världen över äter i dag i snitt 19,2 kilo fisk per person och år. På 1960-talet var siffran 9,9 kilo. Lägg därtill att jordens befolkning då inte ens var hälften så stor som den är i dag.

– En enda generation människor har skadat haven allvarligt genom att fånga fisk i snabbare takt än den kan föröka sig, säger WWF:s generaldirektör Marco Lambertini.

– Grundläggande förändringar behövs för att kunna garantera ett artrikt hav för framtida generationer.


Det är inte bara fiskbestånden som drabbats hårt under senare år, enligt WWF-rapporten.

Till de arter som studerats hör också marina däggdjur, fåglar och reptiler.

En fjärdedel av alla slags hajar och rockor är på väg mot utrotning. Sköldpaddor och valar blir oavsiktliga offer för djuphavsfiske.

Över hälften av världens korallrev är borta.

Hotat djurliv.
Foto: Black Rock Dive Centre

– Korallrev upptar mindre än en procent av havens yta, men de är hem för en tredjedel av alla arter, säger den franske biologen Gilles Boeuf efter att ha läst rapporten.

Enligt den nuvarande prognosen, som bygger på att temperaturen fortsätter att öka i samma takt som den gör i dag, kommer världens korallrev vara borta innan år 2050.

Under samma period beräknas jordens befolkning öka med två miljarder människor.

I dag är 850 miljoner människors jobb och försörjning kopplade till världens hav. Tre miljarder människor får sitt dagliga protein från fisk och skaldjur.

Att havens ekosystem förblir intakta är en absolut nödvändighet för att undvika en global katastrof

– De fattigaste samhällena som är beroende av havet kommer drabbas hårdast och snabbast, säger Marco Lambertini.

Att havens ekosystem förblir intakta är en absolut nödvändighet för att undvika en global katastrof, enligt WWF.

– Om ekosystemen kollapsar får det allvarliga konsekvenser för vår livsmedelsförsörjning, för fattigdomsbekämpning, arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Åsa Ranung, Världsnaturfondens chef för vattenmiljö. 


Vid sidan av ett alltför aggressivt fiske påverkar vi människor havet i negativ bemärkelse med framför allt nedskräpning. Enligt WWF dumpas åtta miljoner ton plast i haven varje år. Det motsvarar 15 stora soppåsar per meter kustlinje i världen.

Mängden sopor beräknas fördubblas under de närmaste tio åren.

Forskare mear att vi är på väg in i en period av massutrotning, som för 65 miljoner år sedan då dinosaurierna dog ut

Vi utvinner också en tredjedel av den olja och gas vi konsumerar till havs och 80 procent av världens turister väljer att vistas i eller i närheten av hav – ytterligare två orsaker som tillsammans med föroreningar bidrar havens försämrade hälsa.

De hav som förser oss med hälften av vårt syre och absorberar en tredjedel av all koldioxid fortsätter försuras.

Jordens yta är till 70 procent täckt av vatten.
Foto: Nasa / Barcroft Usa

– Försurningen gör mig livrädd. Det ser dystert ut på den punkten. På 1980-talet sa man att lösningen på försurning var utspädning. Men det antyder att havens absorberingsförmåga är oändlig. Det är inte sant och nu har vi nått maxkapacitet, säger Louise Heaps, WWF-rådgivare i marina frågor, till The Guardian.


I haven såväl som på land närmar vi oss en kritisk situation för jordens arter.

Forskare är nu övertygade om att vår planet är på väg in i en period av massutrotning, något som, vad vi känner till, skett vid fem tidigare tillfällen. Det senaste var för omkring 65 miljoner år sedan och innebar slutet för dinosaurierna.

Och den här gången är det inte asteroider eller vulkanutbrott som orsakar katastrofen: Det är vi själva och hur vi jagar, förorenar och påverkar klimatet på lång sikt.

Marco Lambertini på WWF.

Däggdjursarter försvinner just nu 20 till 100 gånger snabbare än de gjort under de senaste århundradena.

400 olika arter av ryggradsdjur har försvunnit under de senaste hundra åren och biologen Paul Ehrlich vid Stanford University konstaterar att nuvarande utrotningstakt är exceptionellt hög, att den ökar och att människan inom tre generationer kan komma att leva i en allvarligt förminskad biologisk mångfald.

– Vi är på väg in i vad som med lätthet kan förstöra allas våra liv, sa Ehrlich tidigare i somras.


I december kallar FN till klimatmöte i Paris.

Med publiceringen hoppas WWF sätta havens välmående på agendan när världens ledare träffas i Frankrike.

– Allt är inte nattsvart. Det finns val vi kan göra. Men det är bråttom, säger Louise Heaps.

Torskens återhämtning i Östersjön ger hopp.
Foto: Svensson Tommy

Organisationen vill se ett verkställande av överenskommelsen att skydda 10 procent av världens havsområden, jämfört med nuvarande 3,4 procent, innan år 2020.

Det finns också exempel på hur regleringar kan leda till att fiskbestånd börjar öka efter att ha fiskats för hårt. Torskens återhämtning i Nordsjön är ett sådant exempel.

WWF hävdar att världens fiskeflotta i dag är minst dubbelt större än vad som är hållbart – och riktar hård kritik mot hur världens rikaste länder subventionerar fiskeindustrin och därmed främjar ett ännu hårdare fiske.

Enligt organisationen uppgår subventionerna till så mycket som 200 miljarder kronor globalt.

Den goda nyheten är att det finns lösningar. Vi vet vad som behöver göras och viken nytta ett friskt hav ger oss

Utfiskningen sker allra snabbast i Asien där Kina, Japan och Koreas fiskeflottor blir allt större och därför också söker sig till tidigare orörda fiskevatten.

– Den goda nyheten är att det finns lösningar. Vi vet vad som behöver göras och viken nytta ett friskt hav ger oss. Att satsa på havsmiljön är en smart och nödvändig investering för det mänskliga samhället, säger Världsnaturfondens svenske generalsekreterare Håkan Wirtén.