Foto: Christoffer Hjalmarsson

7 kvinnor berättar: Männen kastade frätande syra i våra ansikten

I Indien rapporteras dagligen om syraattacker mot kvinnor vars enda ”misstag” är att ha utnyttjat sin rätt till självbestämmande. Expressens Ivar Andersen och Christoffer Hjalmarsson har träffat sju offer. Här är deras berättelser.

CALCUTTA.

Monisha bad sin friare vänta.

Poli avslog en invit.

Reshma nobbade en redan gift man.

De flesta syraattacker har en gemensam nämnare. Kvinnor som utnyttjar sin rätt till självbestämmande – och män som besvarar ett nej med våld.

 

 

– Aldrig! Inte ens i mina värsta mardrömmar hade jag kunnat föreställa mig att han skulle kunna göra så här!

Monisha Pailan, 21: ”Han hade virat en halsduk om ansiktet med jag kände igen honom ändå”. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Tre veckor har gått sedan Monisha Pailan, 21, fick frätande syra kastad i ansiktet. Hon var på väg hem från arbetet som receptionist hos ett datautbildningsföretag. Mörkret hade lägrat sig över Kolkatas gator.

– Han hade virat en halsduk om ansiktet men jag kände igen honom ändå, säger hon.

”Jag hade lovat att gifta mig med honom men jag ville ha mer tid”

I Indien är syraattacker aldrig slumpmässiga. Syra är inte ett vapen som används vid rån eller gatuvåld. Att kasta syra i någons ansikte är överlagt och personligt. En fråga om utstuderat grym hämnd.

– Vi hade en relation, säger Monisha Pailan. Jag hade lovat att gifta mig med honom men jag ville ha mer tid. Jag ville kunna stå på egna ben först. Han ville annorlunda.

Sjukhuset är smutsigt. Familjens kvinnor samlade runt henne. Monisha visar upp en bild tagen några månader innan attacken. Hon tittar rakt in i kameran. Blicken är självsäker, orädd.

Det är ett ansikte, ett liv, som aldrig mer kommer tillbaka.

Monisha Pailan. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Ungefär en syraattack rapporteras dagligen i Indien, enligt siffror som sammanställts av organisationen Acid Survivors Foundation, ASF. Men mörkertalet är sannolikt stort. Bara de offer som söker sig till den offentliga vården hamnar i statistiken.

– Vi har ingen information om hur många som dör. Och det finns också överlevare som inte vill berätta, förklarar Bikramjit Sen, ordförande för ASF i Kolkata, och torkar en svettdroppe ur pannan.

Syraattacker i Indien

• 2014 rapporterades 349 fall av syraattacker i Indien. Innan dess saknas statistik eftersom det tidigare saknades en specifik brottsrubricering för attackerna.
• 65 procent av offren i Indien är kvinnor. Förövaren är nästan alltid en man.
• Majoriteten av kvinnorna är mellan 15–35 år.
• Motiven kan handla om nekade sexuella inviter, avslagna äktenskapsförslag eller missnöje med vad som uppfattas som för låg hemgift.
• 60 procent av attackerna äger rum på landsbygden. Det finns en viss överrepresentation av fattiga och lågutbildade i statistiken, men syraattacker förekommer i alla samhällsklasser.

Källor: Acid Survivors Foundation International, Health and Social Care Information Centre.

Visa merDölj

Västbengalen, vid Indiens östra gräns, upplever en ovanligt varm vinter och delstatshuvudstaden Kolkata är inget undantag.

Syraattacker är ett globalt fenomen men allra flest attacker rapporteras från jättelandet Indien. Och Västbengalen är kraftigt överrepresenterat i statistiken.

Varför kan Bikramjit Sen inte svara på.

– Det är en väldigt svår fråga. Vissa påstår att det handlar om att vi har en stor muslimsk minoritet men frekvensen är nästan lika hög bland hinduer.

 

Syraattacker drabbar män, de drabbar barn – men i två tredjedelar av fallen drabbar de kvinnor. Majoriteten av offren är flickor och kvinnor mellan 15–35 år.

Motiven skiljer sig åt. Syraattacker kan användas som hämnd om brudens familj inte betalat tillräckligt hög hemgift. Eller som ett sista övergrepp när en man gör sig av med en hustru han tröttnat på.

”Måltavlan är alltid ansiktet, säger Bikramjit Sen. Det handlar om att ta ifrån offret hennes identitet”

Men en bakgrundshistoria återkommer oftare än alla andra. Den handlar om nekade äktenskapsförslag och avslagna sexuella inviter. Om män som anser sig äga kvinnor och om att kvinnor som inte nöjer sig med att vara ägodelar ska utsättas för den yttersta möjliga förnedringen.

– Måltavlan är alltid ansiktet, säger Bikramjit Sen. Det handlar om att ta ifrån offret hennes identitet, att lära henne en läxa för livet.

 

Poli Devnut, 37, bär mörka solglasögon.
– När människor ser mitt ansikte ställer de frågor som jag inte vill svara på. Jag vill inte behöva tänka på det. Om jag har solglasögon kan jag nästan dölja det, då slipper jag frågorna.

Poli Devnut, 37: ”Det kändes som om ansiktet brann.” Foto: Christoffer Hjalmarsson

Nästan 18 månader har gått sedan hon attackerades på vägen till arbetet som vårdbiträde. Poli hade precis klivit av tåget när hon såg den gifte tvåbarnsfadern från grannskapet. Han som alltsedan hennes skilsmässa hade trakasserat henne med allt mer aggressiva inviter.

– Det kändes som att ansiktet brann. Jag förstod inte vad som hände och sedan förlorade jag medvetandet. Människorna på plattformen tog mig till sjukhus, säger hon.

Trots att han är identifierad och att vittnen finns är förövaren fortfarande på fri fot. Att gärningsmännen går fria är mer regel än undantag. En kombination av korruption, ineffektivt polisväsende och överbelastat domstolssystem gör att bara en knapp sjättedel fälls.

”Jag var inte ens ledsen efter skilsmässan. Jag tjänade egna pengar och klarade mig bra”

– Polisen där jag bor säger att det är distriktet där attacken skedde som ska utreda. De säger att det är tvärtom. De kastar utredningen mellan sig.

Poli miste sitt arbete. Hon har tvingats flytta hem till sina föräldrar och sonen har hoppat av sin utbildning för att försörja henne.

Hon tar av sig solglasögonen och lägger dem på bordet framför sig. Plötsligt rinner en tår från ett öga som inte längre finns.

– Jag var inte ens ledsen efter skilsmässan. Jag tjänade egna pengar och klarade mig bra. Nu är jag fast hemma och min son har slutat skolan. Det fanns så många saker jag ville göra för honom och nu är det han som tar hand om mig.

Poli Devnut med sin son. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Syraattacker uppfattas ofta – felaktigt – som kulturellt betingade. Som en barbarisk sedvänja som bara finns i länder långt bort. Men de första dokumenterade fallen ägde rum i Väst.

Syra började tillverkas i stor skala under den industriella revolutionen och det dröjde inte länge innan de restprodukter som såldes som rengöringsmedel började användas som vapen. I början av 1800-talet rapporterade brittiska medier om en epidemi av syraattacker. 1856 rapporterade New York Times om hur en svartsjuk make kastat syra i sin hustrus ansikte.

Syraattacker i världen

• Syraattacker är ett globalt fenomen som ursprungligen uppstod i Västvärlden, där den industriella revolutionen tog sin början. Förutom Indien och Bangladesh är länder som Kambodja, Vietnam, Pakistan, Sydafrika, Kenya, Nigeria, Uganda och Storbritannien särskilt hårt drabbade.
• För de flesta av länderna saknas tillförlitlig statistik över antalet attacker. I Storbritannien rapporterades 106 attacker från 1 juli 2014 till 1 juli 2015.
• Motiven bakom våldet skiljer sig åt. Medan syraattacker i Sydasien generellt riktas mot kvinnor är majoriteten av offren i exempelvis Nigeria och Storbritannien är män.

Källor: Acid Survivors Foundation International, Health and Social Care Information Centre.

Visa merDölj

Det var inte förrän striktare kemikaliereglering fick genomslag i mitten av 1900-talet som USA och Europa lyckades bekämpa attackerna, och det var inte förrän då de första fallen började rapporteras från Asien.

Bikramjit Sen menar att förklaringen till attackerna i Västvärlden då och våldet i Västbengalen nu är densamma – tillgänglighet.

– Att skaffa ett skjutvapen kostar mycket och kräver licens. Knivar finns och används självklart, men det kräver mer av gärningsmannen och offret kan hinna se dig och rygga tillbaka. Men om du har syra i en plastflaska ser det ut som vatten. Du behöver bara komma inom några meters avstånd från offret för att kasta och sedan är det enkelt att springa din väg.

I Bangladesh har antalet syraattacker sjunkit drastiskt sedan myndigheterna reglerat försäljningen. Indien har infört liknande lagstiftning men implementeringen är obefintlig. Salt- och svavelsyra från juvelerar- och textilindustrin går fortfarande att köpa över disk i snart nog varje butik som säljer städprodukter.

– Syra är fortfarande lätt att få tag på, suckar Bikramjit Sen. När en produkt förbjuds byter de bara ut etiketterna på flaskorna.

 

Reshma Katun, 20, var på väg någonstans. Siliguri norr om Kolkata har knappt en miljon invånare – en småstad med indiska mått mätt – och erbjuder begränsade möjligheter för de unga och ambitiösa. Men Reshmas röst bar med sig löften om såväl vidgade vyer som ekonomisk trygghet.

Reshma Katun, 20: ”Jag såg att någon följde efter oss på motorcykel.” Foto: Christoffer Hjalmarsson

Anställningen som hussångerska på ett av stadens mer exklusiva etablissemang inbringade 60 000 rupies – runt 7 500 kronor – per månad, nästan lika mycket som genomsnittsindiern tjänar på ett år.

Hon hade redan hunnit lägga undan en halv årslön. Målet var att spara ihop till ett nytt hus åt sin ensamstående mor. Men den 11 december 2014 tog Reshmas resa slut.

– Jag var på väg till jobbet i bil, säger hon. När vi åkte från huset såg jag att någon följde efter oss på motorcykel så jag stack ut huvudet genom fönstret. Jag hann precis se honom innan han kastade syran.

Angriparen blev det sista Reshma såg. Någonsin.

Hon har vackra naglar dekorerade med glitter, ringar och fotkedjor – men inget ansikte. Den frätande syran smälte igen bägge hennes ögon.

– Jag förstod inte att det var syra först, säger Reshma. Jag pratade i telefon med en kompis när det hände och sa till henne att han hade slängt vatten på mig. Sedan kände jag att det brände och allt blev svart.

Reshma Katun. Foto: Christoffer Hjalmarsson

 

Historien är den vanliga. En man, redan gift, hade kommit med ovälkomna inviter. Han är fortfarande på fri fot.

Fortsättningen på historien är lika typisk – ekonomisk ruin. Enligt ett utslag i Indiens högsta domstol ska alla offer för syraattacker få rekonstruktiv kirurgi betald av delstaterna. Men lagen är bara en papperskonstruktion. Offentliga sjukhus erbjuder sällan eller aldrig dessa operationer och de privata vårdinrättningar offren är hänvisade till sysslar inte med välgörenhet.

– Mamma har sålt allting vi ägde för att kunna betala min behandling, säger Reshma tyst. Min bror som är 15 har slutat skolan och arbetar nu.

 

Syrans konsekvenser är livslånga. Övergreppet ger, både bildligt och bokstavligt, ärr som aldrig läker.

Syraattacker är vanligast i samhällen med hög ojämlikhet mellan könen och efter attackerna försvagas offrens position ytterligare när dörrarna till både arbets- och äktenskapsmarknaden stängs.

Våld mot kvinnor i Indien

• Flera uppmärksammade fall av gruppvåldtäkter har gjort våld mot kvinnor till en av Indiens hetaste politiska frågor.

• Ett av de mest omskrivna övergreppen skedde 2012, då en 23-årig kvinna utsattes för ett brutalt övergrepp på en buss i huvudstaden och därefter kastades av i farten. Fyra gärningsmän dömdes till döden medan en minderårig dömdes till fängelse. Den sjätte gärningsmannen dog i polisens förvar.

• Under 2014 rapporterades enligt officiella källor totalt 337 992 brott mot kvinnor, varav 36 735 våldtäkter. Mörkertalet förmodas vara stort.

• En studie från 2010 visade att 29 procent av indiska män någon gång begått ett sexuellt våldsbrott. 68 procent ansåg att kvinnor ska tolerera våld i hemmet.

• Våldtäkt inom äktenskapet är inte kriminaliserat.

Källor: National Crime Records Bureau, International Men and Gender Equality Survey.

Visa merDölj

Ångest, depression och nedsatt självkänsla är vanliga påföljder. För många blir desperationen för tung att bära. Medan hon fortfarande vårdades på sjukhus försökte Reshma skära av sina handleder. Två gånger.

– Ibland kommer de tankarna fortfarande över mig men då tänker jag på min mamma och min bror. Det är bara därför jag inte gör det. Jag kan inte göra någonting utan hjälp och jag tycker inte om det här livet längre.

 

Reshma fick aldrig förverkliga drömmen om ett nytt hus åt sin mor. Istället är hon fånge i sitt eget hem.

Istället för friheten hon strävade efter – bitterhet över det liv hon bestals på.

Men allt går inte att stjäla, oavsett hur samvetslös förövaren är.

– Hon sjunger fortfarande i huset, berättar mamma Saira Beguim, 39.

 

FYRA ANDRA BERÄTTELSER

Rita Paul, 34: Hennes man och svärmor tvingade henne att dricka syra

Rita Paul, 34: Tvingades att dricka den frätande syran. Foto: Expressen

1998 giftes Rita Paul bort i ett arrangerat äktenskap. Tre år senare ertappade hon sin svärmor med en utomäktenskaplig affär. Tillsammans med Ritas make tvingade svärmodern henne att dricka syra för att hindra henne att berätta.
Stämbanden frättes sönder och Rita har inte kunnat tala sedan dess. Syran brände också – från insidan – hennes hals och delar av ansiktet.
Maken greps men frigavs mot borgen i väntan på rättegång. 14 år efter attacken har Rita fortfarande inte kallats till domstol.

Rita Paul. Foto: Expressen

 

Piyali Dutta, 24: Hon var på besök hos grannfrun när hennes man kastade syra över henne

Piyali Dutta, 24: ”Jag vill göra operationen för att jag vill vara vacker.” Foto: Christoffer Hjalmarsson

2005 var Piyali på besök hos grannfrun när dennas make kastade syra på sin hustru i anslutning till ett bråk. Piyali fick brännskador på sin panna, näsa, händer och axlar. Grannfrun dog.
Piyali har genomgått två operationer sedan attacken. Hon håller på att spara pengar till en tredje.
– Jag är ung och jag vill gifta mig en dag. Jag vill göra operationen för att jag vill vara vacker, säger hon.

Piyali Dutta. Foto: Christoffer Hjalmarsson

 

Shabnam Sultana, 21: Hon vägrade gifta sig med mannen, då knackade det på dörren

Shabnam Sultana, 21: ”Han hade varnat mig att något dåligt skulle hända.” Foto: Expressen

Shabnam hade lärt känna en man via Facebook. De stämde möte, men efter att ha träffats några gånger blev mannen aggressiv och krävde att Shabnam skulle gifta sig med honom. Hon nekade.
I juli förra året knackade det på dörren till hennes hem. När Shabnam öppnade stod mannen där. Shabnam fick brännskador i stora delar av ansiktet, på bröstet och armarna.
– Han hade varnat mig att något dåligt skulle hända om jag inte accepterade, men han hade aldrig sagt någonting om syra.
Efter att ha varit hemma i ett år har Shabnam nu återgått till sina högskolestudier.
– Jag vill jobba och vara oberoende. Det är därför jag gått tillbaka till skolan, säger hon.
Mannen är frisläppt mot borgen.

Shabnam Sultana. Foto: Christoffer Hjalmarsson

 

Moyna Pramanik, 30: Efter tre års äktenskap kastade hennes man syra på henne

Moyna Pramanik, 30: Blev bortgift vid 13 års ålder. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Moyna blev bortgift vid 13 års ålder. Maken bad om hemgift men Moynas far hade inte råd och Moyna utsattes för fysiskt och psykiskt våld redan från äktenskapets början.
2001, efter tre års äktenskap, kastade maken syra på Moyna och lämnade henne att dö.

Moyna fick svåra brännskador i stora delar av ansiktet, på halsen och bröstet. Bilder från sjukhuset visar hur syran smält fast hennes haka, underläpp och kinder i bröstkorgen.

Moyna Pramanik. Foto: Christoffer Hjalmarsson

 

Texter: Ivar Andersen

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Christoffer Hjalmarsson och Ivar Andersen i Indien.